Hur många stater har ratificerat konventionerna
Konventionen ifall rättigheter på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning
Konventionen angående rättigheter till personer tillsammans funktionsnedsättning alternativt Funktionsrättskonventionen antogs från Förenta nationernas (FN) generalförsamling den 13 månad inom land antog riksdagen konventionen numeriskt värde kalenderår senare den 13 november Konventionen trädde inom kraft inom land den 14 januari mot samt tillsammans febrari äger stater undertecknat samt stater ratificerat konventionen.[1]USA undertecknade konventionen den 30 juli , vilket anses artikel en indikator vid enstaka positivare inställning mot FN.[2] Allt fler stater ratificerar konventionen samt tilläggsprotokollet.
Den 23 månad blev EU den inledande område vilket ratificerat enstaka konvention.[3] då enstaka stat besitter ratificerat konventionen, dvs. åtagit sig för att följa den, existerar den juridiskt bindande.
MR-konventionerna.på grund av för att ratificera enstaka överenskommelse bör landets lagstiftning stämma tillsammans med dem krav liksom enstaka överenskommelse ställer. Detsamma gäller hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott. Ratificeringsprocessen pågår inom flera länder. Europeiska unionen avgjorde den 23 månad för att ratificera konventionen.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Konventionen äger ett introduktion såsom följs från 50 föremål eller textstycken.
Sammanlagt finns detta mer än multilaterala avtal inom världen idag.Artiklarna handlar ifall primär principer. inom skrivelse 1 beskrivs syftet för att främja, skydda samt säkerställa för att personer tillsammans med funktionsnedsättning får full samt lika ingång mot sina mänskliga rättigheter. inom produkt 1 punkt 2 står detta vilka liksom omfattas från konventionen: ”Personer tillsammans med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer tillsammans varaktiga fysiska, psykiska, lärda alternativt sensoriska funktionsnedsättningar, vilka inom samspel tillsammans olika hinder kunna motarbeta deras att vara berusad eller övermättad samt verkliga deltagande inom samhället vid lika villkor vilket andra.” nyhet 2 tar upp definitioner ifall "kommunikation" innefattande punktskrift; kompletterande samt alternativa former, media samt format, klarspråk samt informationsteknik; tungomål innefattande teckenspråk samt andra former från icke talade språk; diskriminering vid bas från funktionsnedsättning, "skälig anpassning", samt "universell utformning".
produkt 3 listar allmänna principer såsom bör tolkas in inom varenda rättighetsartiklarna.
regeringen ratificera konventionen samt därmed bli part mot – samt bunden från – den.detta handlar bland annat angående respekt på grund av lika värde samt självständighet, tillgänglighet samt mänsklig diversitet. nyhet 4 tar upp allmänna åtaganden. ett stat såsom äger antagit konventionen åtar sig för att respektera, skydda samt främja rättigheterna. inom skrivelse 4 punkt 3 står för att staterna aktivt bör samråda tillsammans samt involvera organisationer likt företräder människor tillsammans funktionsnedsättning.
När enstaka stat besitter ratificerat konventionen, dvs.Rättighetsartiklar
[redigera | redigera wikitext]Artiklarna 5–30 existerar rättighetsartiklar såsom inom flera fall speglar rättigheter inom andra FN-konventioner. dem täcker flera områden bland annat integritet, välbefinnande, kurs, familjeliv, jobb, rättsligt skydd, idrott samt ledighet. Särskilda ansvar för att titta mot för att dem är kapabel genomföras fullt ut från personer tillsammans med funktionsnedsättning.
Artiklarna 5–9 tar upp omfattande områden vilket existerar viktiga till förverkligandet från varenda rättigheter. detta finns skarpa formuleringar ifall omedelbara, verksamma samt ändamålsenliga åtgärder på grund av för att öka medvetenheten ifall dem mänskliga rättigheterna till personer tillsammans med funktionshinder (artikel 8) samt tillgänglighet (artikel 9) - enstaka förutsättning till för att samtliga rättigheter bör behärska bli verklighet.
FN:s konventioner ifall mänskliga rättigheter Diarienummer: A FN:s konventioner ifall mänskliga rättigheter.detta likhet inför lagen samt rättshandlingsförmåga (artikel 12). samt rättigheterna mot skydd på grund av den personliga integriteten (artikel 17). Rättigheterna omfattar även rätten för att leva självständigt samt ingå inom samhället (artikel 19), mot personlig rörlighet (artikel 20), habilitering samt rehabilitering (artikel 27), rätten mot ett tillfredsställande levnadsstandard (artikel 28) samt deltagande inom detta politiska samt offentliga existensen, samt kulturliv, rekreation samt idrott, däribland tillfälle för att förbättra samt nyttja sin kreativa, artistiska samt lärda förmåga, ej endast inom eget nyfikenhet utan även på grund av samhällets berikande, samt riktig mot erkännande från samt stöd till sin särskilda kulturella samt språkliga identitet, däribland teckenspråk samt dövas traditioner.
(artiklarna 29 samt 30).
Artiklarna 31–50 existerar procedurregler vilket beskriver genomförande, uppföljning samt övervakning från konventionen.
Övervakning samt frivilligt tilläggsprotokoll
[redigera | redigera wikitext]Varje stat bör samordna problem att diskutera vilket rör förverkligande från konventionen inom olika sektorer samt vid olika strategi vid regeringsnivå.
Den allmänna förklaringen existerar enstaka norm, ej enstaka lag.en oberoende nationellt kroppsdel bör övervaka genomförandet samt efterlevnaden från konventionen. detta civila samhället bör även artikel fullt delaktigt inom övervakningsprocessen. detta gäller särskilt människor tillsammans funktionsnedsättning samt dem organisationer liksom representerar dem.
En speciell internationell kommitté övervakar hur rättigheterna inom konventionen efterlevs.
varenda nation bör meddela mot övervakningskommittén numeriskt värde kalenderår efter för att äga ratificerat konventionen.
Konventionen mot skydd till varenda människor mot påtvingade försvinnanden; Läs mer angående varenda överenskommelse här.Därefter sker rapporteringen ifall framsteg vart fjärde kalenderår.
Varje stat förmå välja för att underteckna samt ratificera en frivilligt, således kallat fakultativt, rapport. Staten ger då den enskilde – alternativt enstaka handikapporganisation – chans för att klaga mot övervakningskommittén angående någon anser för att hans alternativt hennes rättigheter inom konventionen existerar kränkta.
Fallet måste äga prövats ursprunglig inom samtliga nationella rättsliga instanser likt mot modell länsrätt, kammarrätt samt regeringsrätt, innan detta kunna vandra vidare mot övervakningskommittén.
Historik
[redigera | redigera wikitext]FN:s konventioner gäller samtliga människor oavsett funktionsnedsättning, dock nödvändigheten från för att förstärka rättigheter till mot modell kvinnor, ungar samt människor tillsammans med funktionsnedsättningar äger planta fram.
– utsåg FN mot Fn:s decennium på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning efter för att generalförsamling ägde antagit en handlingsprogram the World Programme of Action concerning Disabled Persons.
FN:s kommitté på grund av rättigheter på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning finns mot på grund av för att undersöka hur dem stater såsom besitter ratificerat konventionen genomför samt efterlever konventionen.då programmet skulle utvärderas nära en sammankomst inom huvudstaden ansåg deltagarna för att detta behövdes en bindande handling inom struktur från enstaka speciell överenskommelse. dock istället på grund av enstaka överenskommelse antog generalförsamling FN:s standardregler på grund av lika rättigheter till personer tillsammans med funktionshinder vilket ej existerar juridiskt bindande.
[4]
Efter ytterligare en förslag ifrån fem inflytelserik internationella handikapporganisationer angående för att producera ett överenskommelse , fick Mexiko gehör på grund av idén inom generalförsamling enstaka sålunda kallad AD HOC kommitté skapades till för att jobba fram enstaka konventionstext samt beneath rekordsnabb tidsperiod kunde FN enas ifall ett skrivelse redan
Kritik mot svensk ratificering
[redigera | redigera wikitext]Handikappombudsmannen framförde för att detta fanns tveksamt angående landet kunde ratificera konventionen eftersom detta saknas svensk lagstiftning likt skyddar mot diskriminering vid bas från bristande tillgänglighet.
[5] Trots kritiken antog riksdagen propositionen Ds inklusive tilläggsprotokollet utan för att utföra lagändringar. Hans Ytterbergs analys Bortom fagert anförande - ifall bristande tillgänglighet såsom diskriminering (Ds ) samt remissvar behandlas inom Arbetsdepartementet. [6]