Vilken typ av parasit är mistel
Mistel
- Inte för att förväxla tillsammans mispel.
Mistel existerar detta allmänna begreppet till ett halvparasitisk trädlevande blomväxt. Den växer vid grenarna hos andra vedartade växter. dem förs mot tre olika besläktade familjer: Loranthaceae, Misodendraceae samt Santalaceae (som inkluderar Viscaceae samt Eremolepidaceae).
detta existerar även detta svenska namnet vid den inom land förekommande arten Viscum album L. (Santalaceae/Viscaceae), dess korrekta trivialnamn existerar europeisk mistel. Misteln existerar enstaka fridlyst flora inom landet, vilket innebär för att man ej får plocka mistel alternativt skada dess värdträd.
inom land kunna man titta mistel bl.a. inom Bergianska trädgården inom huvudstaden, nära SAS huvudkontor Frösundavik inom Solna samt vid flera platser runtom inom Mälardalen.
Europeisk mistel
[redigera | redigera wikitext]Den inom landet förekommande misteln existerar Viscum album.
Misteln existerar många välkänd till sina flera botaniska egendomligheter.
Den sprids genom för att fåglar äter bären samt sedan lämnar sitt träck tillsammans med fröna inom, vid detta blivande värdträdets grenar. Misteln förekommer endast vilket enstaka halvparasit vid träd, vanligen vid grenar samt kvistar högt uppe inom kronan. Den existerar inom landet funnen vid 20-talet olika värdträd arter t.ex. ek, hagtorn, vildapel, rönn, lönn samt alm.
Den växer vilket ett tät slät lågväxtväxt vilket syns bäst då trädet existerar avlövat. Misteln besitter nämligen vintergröna ark, något vilket uppfattats likt magiskt från tidiga kulturer. inom Norden existerar den många sällsynt samt påträffas inom lövskogsrika trakter inom södra Skandinavien, mot modell inom östligaste Småland, vid Mälaröarna, inom sydöstra Norge samt inom stora antal inom samt runt Västerås.
De vanligaste värdträden existerar rönn, lönn, träd, poppel, hägg samt äppelträd.Speciellt längs Johannisbergsvägen samt Norrleden nära Stenby. Linné anträffar rikligt tillsammans med mistel vid Kinnekulle 1746 dock redan vid 1800-talet besitter den dött ut var. Sista misteln försvann ifrån Kållandsö samt Läckö slott 1919. Eventuellt förmå data vilket julpynt samt kallare klimat äga spelat in.
Mistel växer oftast vid träd inom land (78 % från ovan 20.000 undersökta mistlar inom Sverige).
inom mellersta Europa existerar den vanligare samt äger iakttagits vid nära nog vilket slags växt såsom helst, vissa underarter växer även vid barrträd. för att misteln existerar enstaka snyltväxt framgår från för att dess rötter genomborrar trädets bark, tillsammans med enstaka syraetsande[källa behövs] sugpropp, en s.k haustorium.
Detta tar flera kalenderår, då trädet aktivt kämpar emot, samt skyndsamt förtjockar sin bark[källa behövs] till för att hindra parasiten. angående mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara inom ca 5 % från fallen) därför tränger sig rötterna mellan barken samt veden.
var sänks dem likt änterhakar in inom vedmassan. Misteln behöver dock bara en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt salter ifrån sitt värdträd. Den äger således många klorofyll för att dess personlig fotosyntes räcker på grund av dess energibehov. Den räknas därför mot halvparasiterna.
Mistel existerar enstaka unik flora samt betraktas likt enstaka hemiparasit, alternativt ett ”partiell parasit”.Den gynnas från ljus. Mistelns stamyta existerar klart smaragdgrön samt saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud liksom beklädde den beneath den inledande sommaren, inom åratal. Mistelns utseende existerar vidare ganska säreget genom dem upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, likt utgår beneath varenda blomsterarrangemang samt små frukter från växter endast numeriskt värde motsatta ark per kvist.
Man kunna då enkel åldersbestämma ett mistel genom för att räkna förgreningarna samt sedan addera fem tid på grund av groningsprocessen.
Mistel existerar detta allmänna begreppet till ett halvparasitisk trädlevande blomväxt.denna plats inom ligger även detta orimliga inom för att utföra "en pil från mistel"! Något såsom förekommer inom den Nordiska gudasagan, inom myten ifall dråpet vid Asaguden Balder. Sagan äger denna plats velat testa lyssnarens skarpsinne![källa behövs]
Misteln existerar tvåbyggare, detta önskar yttra hanblommor samt honblommor finns hos olika individer.
Blommorna existerar små samt ofullständiga. Ståndarna utgörs från ett mängd pollensäckar vid insidan från hanblommans fyra kalkblad. Honblomman äger utom dem fyra hyllebladen enstaka små uppstående kant, vilket motsvarar foderblad, samt ett pistill, vars fruktämne ej existerar klart utbildat, till detta utan sällskap fröämnet ligger inbäddat inom blomaxelns spets.
Dessa små blommor sitter oftast tre samt tre inom små knippen. dem besitter ockragul färg likt inom synnerhet hos hanblommorna existerar ganska energisk, samt äpplelik lukt. eftersom växten blommar tidigt vid våren, då dess värdträd ännu står bladlöst, existerar denna enkla växt tillräcklig till för att locka insekter likt småbin, humlor samt flugor.
Frukten existerar en klotrunt, vitt alternativt grönvitt, tydlig små frukter från växter tillsammans en enda, tillplattat plantdel samt många klibbigt animalisk föda, rikt vid viscin, en klibbigt slem såsom fäster fröet säkert nära trädets bark, då enstaka bevingat djur äter bäret samt avstryker fröet vid grenen.
Mistel existerar enstaka parasit samt tar sin näring ifrån träden, oftast ifrån träd alternativt lönn.Detta slem äger historiskt använts mot fågellim, samt detta äger därför sagts, för att fåglarna inom detta fall plantera sitt eget fördärv. Viscinet existerar även vattenabsorberande samt skyddar fröet mot uttorkning. Mistelns plantdel innehåller ofta mer än enstaka grodd. detta går ej för att plantera mistelfrön inom mark.
Misteln anses existera många giftig[1] dock giftets verkan existerar osäker.
Misteln inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]Mistel existerar Västmanlandslandskapsblomma. inom den nordiska mytologin berättas hur Balder blev dödad från ett pil gjord från enstaka mistel.
Misteln besitter även spelat ett betydelsefull roll inom medicinen var man hävdat för att den äger förmågan för att skydda mot vissa slags sjukdomar samt plågor samt verkar blodtryckssänkande.
Misteln förekommer huvudsakligen inom Mälardalen samt inom östra Småland.dem keltiskadruiderna använde mistel mot bland annat epilepsi. Misteln betraktades likt helig från dem gamla kelterna, samt deras druid-präster skördade den efter ett komplicerad ritual .[2] Heligast fanns mistel vilket växte vid ek. Den fick endast skördas från enstaka druid-präst försedd tillsammans ett skära från guld.
Skörden fick dessutom endast ske inom fullmånens sken. Då skulle ett medföljande jungfru breda ut en vitt sängkläder vid marken, då misteln ej fick tappa sin "magiska kraft". Mistelns klibbiga fruktkött existerar ej helt olikt mänsklig sperma, vilket självklart satt folksinnet inom rörelse inom varenda tider. en ungar likt avlats beneath en mistelträd beneath fullmåne, ansågs bli ovanligt förnuftigt samt ett fåtal synska förmågor såsom myndig.
detta existerar dessutom tillsammans tillsammans med Järneken vårt enda året runt gröna bladväxt. Något likt ständigt tolkats såsom för att dessa växter ägde speciell magisk livskraft.
Till julfirandet hör även den urgamla seden för att numeriskt värde personer likt står beneath ett mistel skall puss varandra. Detta existerar en eko från tidigare fruktbarhetsriter, seden upptogs igen inom England vid 1800-talet, då Charles Dickens nämner denna tradition, inom ett från sin romaner.
Misteln existerar vanligast inom lindar samt lönnar dock är kapabel även växa inom andra träd.oss finner än idag Järnek samt Mistel avbildade vid våra julkort, enstaka önskan angående livets återkomst samt god resultat samt livskraftiga husdjursbestånd. Även angående oss moderna människor ej ständigt ser sambandet inom vår tidsperiod samt framför allt uppfattar detta vilket "julpynt".
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]Mistlar inom växt nära Johannisbergsvägen inom Västerås.
Mistlar nära Kungsörs kyrka
Frukt ifrån underarten album, Polen.
Underarten austriacum växandes vid Pinus sylvestris, Polen.
1800-talsillustration från Köhler.
Frukt ifrån underarten album, närbild.