Vad hände med ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska Companiet (SOIC) fanns en svenskt handelskompani bildat 1731 såsom ifrån götet handlade tillsammans Östasien, framför allt tillsammans Kina.^[3] beneath dem inledande år fanns resorna många lönsamma, till för att beneath slutet från 1700-talet nästan ständigt vandra tillsammans med negativt resultat.

Totalt genomfördes 132 expeditioner tillsammans med 37 olika skepp.^[4][5] Kompaniet upplöstes 29 femte månaden i året 1813 efter enstaka bolagsstämma.^[6]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

I land planerades beneath 1600-talet många handelskompanier efter mönster ifrån dem då nybildade utländska kompanierna, dock framgångarna fanns kortvariga.

Den 14 juni 1626 utfärdade Gustav II Adolf privilegier mot holländarenWillem Usselincx till Söderkompaniet inom götet tillsammans med uppgift för att utföra köp tillsammans Asien, Afrika samt Amerika. konflikt samt nödår satte dock stopp till projektet samt Usselincx kompani fick inte någonsin sända några ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig mot Asien.

Ett inledande ostindiskt kompani bildades dock inom huvudstaden 1672, vilket utsände numeriskt värde ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig Solen samt Trumslagaren mot Lissabon efter salt.^[7]

Ett mer allvarligt förslag framlades dock vid 1660-talet från residenten inom LondonJohan Leijonbergh.

han skickade ett skrivelse mot Karl XI för att enstaka Olle Borg, vilket inom 18 kalenderår varit inom arbete eller position inom en organisation hos detta Nederländska ostindiska kompaniet, framlagt en förslag inom intention för att ett fåtal land för att engagera sig inom orienthandeln. Förslaget ansågs tillräckligt intressant till för att remitteras mot Kommerskollegium.

Borg utfäste sig även för att angående konflikt utbröt tillsammans land, behärska på grund av Sveriges räkning erövra detta danska fortet Trankebar. detta behövliga kapitalet ansågs existera 30 000 riksdaler, något likt även lyckades. mot direktion planerades riksrådet Knut Kurck jämte Peter Schnack samt Johan Olivecreutz.

Bland dem vilket tecknat sig på grund av mer än 1 000 riksdaler fanns viktiga namn likt drottning Hedvig Eleonora, Magnus Gabriel dem la Gardie, Gustaf Otto Stenbock, Gustaf Soop samt Louis De Geer d.y.. detta blev dock svårigheter för att driva in pengarna ifrån subskribenterna. en förändrat politiskt läge satte stopp på grund av planerna, samt 1674 upplöstes föreningen.^[8]

Ett nytt försök gjordes från pirater vilket höll mot utanför Madagaskar vilka räknade köp tillsammans med landet likt enstaka tryggare utkomst än sjöröveriet.

Piraterna erbjöd svenska kronan stora ekonomiska fördelar samt förhandlingar pågick parterna emellan, då Karl XII sköts mot döds nära Fredrikstens fästning. Kungens död satte dock stopp på grund av varenda vidare förhandlingar.

Sveriges vetenskapen om resurserhandel och finans plats inom uselt skick efter detta stora nordiska kriget samt köp räknades likt enstaka tillväxtfaktor.

Åsikterna gick emellertid isär angående fjärrhandeln tillsammans med Östasien plats tillräckligt inkomstbringande. dem främsta farhågorna gällde Sveriges möjligheter för att tillräckligt starkt försvara kompaniets skepp samt handelsplatser. dem stora sjömakterna England, land i västeuropa samt Nederländernas kompanier drog sig ej till för att attackera främmande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig till för att hindra konkurrens.

Tidigare misslyckade försök mot för att starta konkurrerande kompanier inom Tyskland samt Nederländerna avskräckte. detta starka utländska stödet ifrån främst brittiska dock inom viss mån även nederländska handelsidkare likt stängts ute ifrån ländernas egna kompanier fanns detta liksom möjliggjorde företaget. Majoriteten från investerarna, liksom uppköparna från kompaniets produkter, plats utländska affärsmän.^[9]

Tillståndsgivningen fanns ej helt okontroversiell beneath denna period då merkantilismen fanns den bärande idén.

Särskilt efter Friedericus Rex Sueciaes hemkomst – efter inledande resan 1735 – väcktes enstaka kraftfull motstånd mot den stora mängd främmande produkter landet för tillfället fylldes från, möjligen ej mot sålunda små sektion kontrollerad från avundsjuka ovan dem stora vinster investerarna gjorde. enstaka från dem skarpaste kritikerna mot oktroj plats Johan Arckenholtz.^[10] Skeptikerna varnade bland annat på grund av för att dem nya produkterna skulle förvärra den allmänna fåfängan inom landet.

inom Kommerskollegiums allegori mot 1738 års riksdag ifall handelsbalansen klagades ovan för att kurera numeriskt värde tredjedelar från dem produkter kompaniet dittills infört ägde stannat inom landet. detta ägde gått därför långt för att numera "största delen från den gemena kvinnohopen intill tjänstehjonen vandra klädda inom siden". Kompaniet träffade kritiken genom för att förklara sig villigt för att hädanefter föra ut samtliga dem produkter såsom plats förbjudna inom överflödsförordningarna samt sälja dem utomlands.^[11]

Det nya handelsbolaget skulle verka vid en plats var land i västeuropa samt Storbritannien dominerade, dock bolagets handelsmonopol gav fördelar.

Handeln plats ej renodlat svensk, då brittiska handelsidkare utanför detta brittiska ostindiska kompaniet deltog genom för att investera inom detta svenska ostindiska kompaniet.

Grundande

[redigera | redigera wikitext]

Det plats inledningsvis en stycke in vid 1700-talet, liksom landet verkligen erhöll en ostindiskt kompani.

Sannolikt förmå man titta bildandet vilket ett resultat från för att detta nederländska Ostendekompaniet, likt fått sina privilegier från Karl VI 1722, upplöstes tid 1731. Därmed fick dem vilket hoppats bli delaktiga inom den vinstgivande ostindienhandeln titta sig ifall efter enstaka ytterligare ställe på grund av för att realisera sina planer, samt således föll blickarna vid Sverige.^[12]

Kompaniet planerades 1727 beneath ett möte inom Ostende mellan skottenColin Campbell^[13] samt göteborgaren Niclas Sahlgren.

Deras planer förverkligades genom för att dem grundade detta Svenska ostindiska kompaniet 1731 tillsammans tillsammans med Henrik König, ett stockholmare från tysk ätt (Bremen). Magnus Lagerström blev sekreterare nära grundandet samt senare direktör. Efter många föregående underhandlingar, både inom regeringen samt inom riksdagen, utfärdades 14 juni 1731 den på grund av 15 års period avsedda inledande oktrojen.

detta fanns visserligen den svenske kommissarien inom huvudstaden, Henrik König, såsom nära dessa förberedelser uppträtt liksom underhandlare, dock utländskt tillgångar ägde även mot massiv sektion intressen inom företaget.^[12]

Det existerar inom allmänhet enstaka utbredd uppfattning för att Ostindiska Companiet plats enstaka massiv firma inom götet.

detta effekt relaterat till göteborg köpmän ägde fanns dock ej således stort vilket man kunna tro. Redan nära andra oktrojens start fanns direktionens ledamöter övervägande ifrån Stockholms förnämsta handelssocietet samt ämbetsvärld, samt en flertal stora bruksägare inom mellersta Sverige.^[14]

Kompaniets kungliga privilegier

[redigera | redigera wikitext]

Kompaniet fick bland annat nästa kungliga privilegier:

• Rätt mot all svensk affär samt sjöfart öster angående Godahoppsudden.
• Alla seglatser skulle vandra ifrån samt mot Göteborg.
• Den svenska staten skulle erhålla 100 daler silvermynt till varenda skeppsläst, plus skatter.^[15]
• Lasten skulle auktioneras försvunnen inom götet nära ankomsten.
• Kompaniet fick nyttja hur flera skepp detta önskade, dock dem måste byggas samt förses med utrustning inom Sverige.
• Skeppen skulle föra svensk flagg samt äga svenska skeppshandlingar.
• Rätt för att utfärda aktier på grund av för att finansiera expeditionerna.
• Den utrustning samt proviant vilket bolaget behövde fanns ej tullpliktig.
• Kompaniets officer ägde identisk rang liksom svenska sjöbefäl.
• Fartygsbesättningarna undantogs ifrån svensk militärtjänst.
• Fartygen ägde riktig för att bemöta våld tillsammans våld.
• Bolaget ägde korrekt för att hålla ekonomisk upplysning samt upplysningar angående aktieägare hemlig.

Det fanns flera orsaker mot den sista klausulen.

enstaka plats för att brittiska undersåtar förbjöds för att inom hemlandet driva köp vid Asien. inom skydd från sekretessen kunde dem investera inom svensk asienhandel istället. inom land fanns en missnöje mot för att utlänningar köpte in sig inom svenska rörelser samt till för att hålla resultaten hemliga eldades bokföringen upp efter bokslut.

Det kungliga privilegiebrevet översattes mot franska samt latin varefter tidens stormakter underrättades. Reaktionerna plats avmätta samt konkurrenten sågs tillsammans med oblida ögon. Den svenska ambassadören inom London vågade ej begära från den brittiska regeringen för att låta svenska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig lägga mot brittiska hamnar nära haveri, sjönöd alternativt proviantering.^[16] identisk begäran mot Nederländerna samt land i västeuropa avslogs.^[16] ett förfrågan ifall bistånd ifrån stormakternas baser inom Östasien besvarades inte någonsin.

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande oktrojen (1731–1746)

[redigera | redigera wikitext]

Till ett start möttes kompaniet från motstånd både ut- samt nationell. detta inledande skepp liksom sändes ut, Friedericus Rex Sueciae tillsammans med Colin Campbell likt 1:e superkargör^[17] lämnade relaterat till göteborg hamn den 9 månad 1732,^[18] dock blev tagna inom ägande från holländarna inom Sundasundet, dock blev dock snart åter frigivet.

Skeppets tillträde mot Guangzhou finns noterad inom Qingdynastins officiella krönika (Qing Shi Gao 清史稿, avsnitt 159) likt den inledande direktkontakten mellan landet samt Kina. vid hemresan tvingades Friedericus Rex Sueciae vandra in inom norsk hamn till för att värva nya besättningsmän till för att ta sig bostad mot götet, dit denna anlände den 27 augusti 1733^[18].

Fartyget ägde tillsammans sig ett laddning från sidenvaror, kinesiskt porslin, bladte, bryggd dryck, kryddor, arrack, lackerade produkter, solfjädrar, tillsammans mera.^[19] Utdelningen från Friedericus Rex Sueciae lastförsäljning gav 900 000 daler silvermynt^[18], samt enstaka profit vid 25 procent^[20].

Nästföljande expedition, tillsammans skeppet Ulrica Eleonora,^[21][22] avseglade inom januari 1733^[20] tillsammans sikte vid Parangipettai (äldre portugisiskt namn Porto Novo) inom nuvarande Tamil Nadu nära Indiens östkust tillsammans intention för att anlägga en faktori.

Ulrica Eleonora seglades upp mot Bengalen på grund av för att skydda detta mot höststormarna, medan faktoribygget fortsatte. Den brittiske guvernören Thomas Pitt vilket befann sig inom Madras kontaktade ett fransk guvernör inom Pondicherry. dem båda guvernörerna satte ihop ett små armé samt anföll detta svenska fakoriet inom Parangipettai, varvid svenskarna förlorade.

då kaptenen vid Ulrica Eleonora fick kommunikation ifall anfallet seglade han mot Parangipettai var skeppet blev beskjutet från britterna samt fransmännen. Ulrica Eleonora fortsatte därför mot Ceylon, enstaka nederländsk koloni, dock blev avvisade samt blev utan proviant samt färskvatten. Frihamn fick dem ursprunglig nära mauritius, var dem kunde proviantera samt reparera fartyget.

nära ankomst kunde man konstatera för att expeditionen fanns en fiasko samt ett förlustaffär. från dem ursprungliga 103 besättningsmännen ägde 70 blivit tillfångatagna, 17 ägde drunknat alternativt dött ombord samt 16 ägde rymt. Kvar ombord fanns 48 personer, var flertalet värvats beneath resans gång.^[20]

Kompaniet undvek sorgfälligt sammanstötningar tillsammans dem övriga ostindiska kompanierna samt riktade sin primära aktivitet vid handeln tillsammans med Kina samt avstod ifrån för att tänka vid landvinning inom Indien.

Dessutom gjorde man vissa eftergifter till för att tysta detta inhemska missnöjet.

Totalt utsändes beneath oktrojtiden 15 expeditioner,^[23] från vilka dock endast tre gick mot Bengalen samt varenda dem övriga direkt mot Guangzhou inom Kina. Fyra från dem utsända fartygen förolyckades, dock dem övriga expeditionerna lämnade inom allmänhet riklig profit.

Den 14 juni 1731 beviljades ”Henrik König & Compagnie för att idka köp tillsammans samtliga platser öster ifall Godahoppsudden”, vilket därmed inledde den inledande oktrojen.

Räkenskaperna till dem inledande år saknas, alternativt finns bara fragmentariskt, dock ifrån samt tillsammans den 8:e expeditionen (Suecia) existerar dessa inom huvudsak kompletta. Inkomsterna uppgick mot 35 063 410 daler silvermynt, vilket gav en medelvärde vid 39 procents utdelning. Direktörerna fick dela vid 550 000 daler silvermynt samt dem ansvariga på grund av lasten cirka 800 000 daler silvermynt.^[24] Tävlan mellan konkurrenterna plats kraftfull, då frågan angående förlängd oktroj blev tagna upp.

Skeppsbrott

[redigera | redigera wikitext]

• I november 1740 inträffade kompaniets inledande förlisning, då kompaniets fjärde skepp Suecia förliste utanför Orkneyöarna.^[4]
• Den 12 januari 1745 förliste både Drottningen af Swerige samt Stockholm utanför Shetlandsöarna nära sin utresa.^[25]
• Den 12 september 1745 förliste Götheborg (I) beneath hemfärden ifrån Kina utanför Älvsborgs fästning.^[4] Lasten kunde dock bärgas.

Den andra oktrojen (1746–1766)

[redigera | redigera wikitext]

Vinsterna hos delägarna inom den inledande oktrojen väckte stort nyfikenhet på grund av för att ett fåtal tillfälle för att teckna enstaka färsk, då den gamla oktrojen skulle löpa ut 14 juni 1746.

dem tidigare delägarna ägde förutom utländska handelsmän främst varit Göteborgshandlare. för tillfället blandade sig ett rad Stockholmsköpmän in inom leken. Redan 23 september 1745 inlämnade firman Abraham samt Jacob Arfwedsson & Co. ett begäran ifall oktroj, samt erhöll enstaka preliminär försäkran angående enstaka sådan.

en par veckor senare inkom även Anders Plomgren & C:o tillsammans tillsammans med ceremonimästare Carl Broman tillsammans ett begäran. 20 januari 1746 ansökte dem direktionen på grund av den inledande oktrojen ifall för att erhålla ett fräsch sådan. 24 mars 1746 tillsattes enstaka kommission på grund av utreda den maximalt lämpliga direktionen.

14 femte månaden i året kom man slutligen fram mot för att direktionen på grund av den inledande oktrojen plats den bästa för att även leda nästa. Direktionen skulle dock utökas ifrån tre mot sju direktörer, samt mot dem förra direktörerna Colin Campbell, Niclas Sahlgren samt Teodor Ankarcrona, fogades förutom direktionens sekreterare Magnus Lagerström stockholmsköpmännen Anders Plomgren samt Abraham Grill.^[26]

Innehavarna från den andra, vid 20 års tidsperiod (1746–1766) förlänade oktrojen följde någon tidsperiod dem gamla traditionerna samt gjorde insamlingar från nödvändiga medel på grund av utrustning samt dylikt till plats samt enstaka från dem 14 inledande expeditionerna.

dock 1753 ombildades kompaniet mot aktiebolag genom för att enstaka fast fond skapades.^[27] från dem nämnda 14 fartygen gick inget tappat bort eller missat, samt utdelningen steg mot 39,5 andel inom medeltal på grund av varenda expedition, angående man beräknar försvunnen återbetalningen från dem insamlade medlen.^[28] Efter för att den fasta fonden ägde skapats sändes beneath denna oktroj ytterligare 22 expeditioner ut, från vilka enstaka anlöpte Surat samt en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig gick tappat bort eller missat.

Aktieägarna fick då samt då såsom utdelning utbetalningar från 347,75 andel utöver kapitalets återbetalning.^[29][30]

Skeppsbrott

[redigera | redigera wikitext]

Den tredjeplats oktrojen (1766–1786)

[redigera | redigera wikitext]

Även den tredjeplats oktrojen^[31] blev många lyckad samt beneath denna tidsperiod utsändes trettionio ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt ej något från dessa gick tappat bort eller missat alternativt led någon större sjöskada.

inom samband tillsammans detta nordamerikanska frihetskriget (Amerikanska revolutionen) 1775–1783 blev konjunkturen ovanligt gynnsam på grund av handeln samt utöver återbetalning från aktiekapitalet fick även delägarna emellanåt vilket ren vinstutdelning uppbära upp mot 298,63 andel, vilket innebar nästan enstaka fyrdubbling från kapitalet.^[29]

År 1786 fick man till inledande gången titta ett kines inom landet.

detta plats ett affärsman såsom följde tillsammans med en från Ostindiska kompaniets ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. "Han uppväckte allas nyfikenhet samt beundran", skrev magistratssekreteraren inom huvudstaden, Hochschild, likt till övrigt beskrev mannen likt "hygglig".^[32]

Den fjärde oktrojen (1786–1806)

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån dem inledande tre ledde den fjärde oktrojen mot negativt resultat på grund av intressenterna, främst vid bas från liberalisering från världshandeln samt olika konflikt samt blockader.

beneath denna oktroj fanns Carl Henrik Tranchell kompaniets sekreterare.

Skeppsbrott

[redigera | redigera wikitext]

Nedgång samt upplösning

[redigera | redigera wikitext]

De båda nästa oktrojerna, verksamma beneath 1786–1806 samt 1806–1821, fanns ej lika framgångsrika. då detta nya ostindiska bolaget skulle bildas 1786 plats människor sålunda ivriga för att erhålla existera tillsammans nära aktieteckningen för att dubbla den behövliga summan tecknades.

detta nya bolaget gjorde dock ifrån start ett usel handel vid fartygsköpen ifrån detta förra kompaniet, vilket berodde vid för att identisk personer satt såsom direktörer inom båda bolagen.^[32] numeriskt värde från skeppen fanns sålunda gamla samt nedgångna för att dem inte någonsin kunde begagnas.

Det svenska Ostindiska kompaniet grundades 1731 på grund av för att bedriva köp tillsammans med Östasien.

detta en från dem såldes på grund av 1/9 från vilket detta kostat bolaget inom förvärv samt reparation. numeriskt värde andra ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig måste slopas efter endast enstaka utflykt. en femte blev efter tre resor degraderat mot kölhalningspråm, samt en sjätte fanns odugligt efter fem resor. detta sjunde skeppet gick förlorad vid sin tredjeplats utflykt, samt detta åttonde samt sista från dem inledningsvis inköpta såldes efter tre Kinafärder mot Storbritannien.^[32]

När dem numeriskt värde inledande laddningarna kom bostad, kalenderår 1788, fanns land inom konflikt tillsammans Ryssland samt land, samt götet hotades tillsammans med belägring, således ingen salg från godset kunde äga lokal vid utlovad tidsperiod.

Följden blev för att dem utländska köparna vände sig mot Köpenhamn på grund av för att erhålla sina behov fulla, samt då auktionen mot slut gick från stapeln blev detta massiv negativt resultat till kompaniet. Ännu ogynnsammare blev från identisk anledning resultatet från den expedition vilket företogs tillsammans numeriskt värde ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig liksom återvände 1789.^[33] Knappt fanns kriget slut förrän kompaniet drabbades från en annat hårt stöt.

Dittills ägde Storbritannien samt Nederländerna varit dem bästa avsättningsorterna på grund av detta kinesiska teet. Visserligen ägde Storbritannien en eget ostindiskt kompani, dock dess teimport ägde varit belagd tillsammans med därför höga tullar för att britterna fann detta förmånligare för att smuggla in detta svenska Ostindiska kompaniets produkter än köpa från detta brittiska kompaniet.

dock 1790 nedsattes dessa tullar därför många för att risken tillsammans lurendrejerierna blev till massiv inom förhållande mot den profit dem numera gav, samt genast sjönk importen ifrån land betydligt. Ännu sämre gick detta till kompaniet året därpå inom Nederländerna, då detta lands statsmakt förbjöd all ytterligare teimport än genom nederländska Ostindiska kompaniet. Genom dessa båda förordningar berövades detta svenska kompaniet omkring 5/6 från sin avsättning.

dem övriga avsättningsländerna på grund av Ostindiska kompaniets produkter, Tyskland samt Belgien, plats nära denna period indragna inom konflikt, vilket omöjliggjorde nästan all köp tillsammans med dem.^[33]

Sedan fick kompaniet ideligen uppleva obehagliga följder från detta långvariga krigstillståndet inom Europa efter franska revolutionen.^[34] Den fjärde oktrojens innehavare lyckades ej åstadkomma någon expedition efter 1803 samt måste 1809 utföra cession, utan för att beneath varenda dessa kalenderår äga gjort enstaka enda utdelning.

Den femte oktrojen, avsedd för att räcka mot 1821, pågick från liknande skäl ej längre än mot 1814, då handeln tillsammans med Ostindien förklarades fri till alla.^[29]

För götet, kompaniets säte samt stapelstad, blev den ostindiska handeln enstaka källa mot rik samt hastig uppblomstring. dem dyrbara från indien samt kinesiska varorna – huvudsakligen siden, örtinfusion, porslin samt kryddor – såldes vid livligt besökta auktioner efter ostindiefararnas hemkomst.

dem spreds sedan nära nog ovan läka Europa samt utgjorde enstaka avgörande sektion från Sveriges export.^[29] detta besitter uppskattats för att kompaniets köp stod till 2–5 % från Sveriges bruttonationalprodukt beneath perioden 1730–1800.^[35] detta blev liv samt rörelse inom götet då ett "ostindiefarare" kom bostad.

Den tyskfödde historikern Ernst Moritz Arndt fick beneath sin vistelse inom götet kalenderår 1804 artikel tillsammans ifall enstaka sådan händelse, vilket han beskrev vid nästa vis:^[32]

”

Vid en dylikt situation dominerar ett allmän lycka därstädes. Isynnerhet firar besättningen flera dagar sin hemkomst samt återseendet, från en älskat samt länge saknat fosterland. Denna matrosernas glädjefest kallas tillsammans en eget namn 'hönsning'. bota besättningen tågar tillsammans klingande spel samt fladdrande vimplar förbi varven samt genom förstädernas gator. ett lycklig måltid avvaktar dessa välkomna gäster, samt enstaka mängd tjänstvilliga nymfer lura endast vid ett bjudande vink till för att beneath natten deltaga inom balerna samt den backanaliska glädjen. Man vet, vilken vild samt utsvävande varelse enstaka matros existerar, då han omsider bestigit fasta landet, sedan denne vid flera månader ej sett något nation.

„

Bland Ostindiska kompaniets inflytelserik män återfanns ej bara den tidens främsta köpmän såsom matlagningsutrustning, Sahlgren, Plomgren tillsammans flera, utan även statsmän, liknande såsom Carl Fredrik Scheffer samt Johan Liljencrantz.

en avgörande antal riksråd samt inom övrigt högt uppsatta personer fanns även delägare.^{[förtydliga]} detta plats därför knappast underligt för att detta rika kompaniet fanns väl ansett vid högre ort samt ibland lyckades utverka förmåner likt ej plats tillgängliga på grund av alla.^{[36][förtydliga]}

Den 15 augusti 1931 – tillsammans anledning från Ostindiska kompaniets 200-årsdag – öppnade handelsministern enstaka minnesutställning inom Kongresshallen vid Liseberg.

identisk ljus sjösattes nära Götaverken en från detta dåvarande kompaniets lastmotorfartyg Peiping vid 10 000 ton.^[37]

I Sjöfartsmuseet inom götet höll auktionsfirman Bukowskis den 26 månad 1989 ett auktion tillsammans porslin (115 föremål) såsom bärgats ifrån Ostindiefararen Götheborg från kammarherreJames Keiller 1905–1907.

mot varenda auktionsnummer hörde James Keillers originalcertifikat ifrån bärgningen. Ägarna avgjorde för att donera enstaka sektion från behållningen mot Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg. Även Bukowskis donerade överskottet ifrån försäljningen mot stiftelsen. Utropspriserna varierade mellan 400 samt 2 000 kronor.^[38]

Av Ostindiska Companiet nyttja skepp

[redigera | redigera wikitext]

Friedericus Rex Sueciae 5 resor Drottning Ulrica Eleonora 1 resa Tre Cronor 1 resa Suecia 2 resor Götheborg (I) 3 resor Stockholm 3 resor Riddarhuset 2 resor Calmar 3 resor Drottningen af Swerige 2 resor Cronprinsessan Lovisa Ulrica 2 resor Freeden 2 resor Cronprinsen Adolph Friederic 3 resor Prins Gustaf 1 resa Götha Leijon 3 resor Hoppet 2 resor Enigheten 4 resor Prins Carl 6 resor Prins Friederic Adolph 4 resor Prinsessan Sophia Albertina 3 resor

Stockholms slott 6 resor Riksens ständer 4 resor Finland 7 resor Adolph Friedric 7 resor Lovisa Ulrica 4 resor (Andra oktrojens 2:a ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig liksom gick från stapeln ifrån Djurgårdsvarvet 27 september 1765.) Cron Prins Gustaf 7 resor Terra Nova 4 resor Gustaf III 9 resor Gustaf Adolph 4 resor Drottning Sophia Magdalena 9 resor Götheborg (II) 3 resor Drottningen 3 resor Maria Carolina 3 resor Östergöthland 2 resor Westergöthland 1 resa Fredrica 3 resor Prinsessan 2 resor Wasa 1 resa

^[39][40]

Kompaniets commerceråd^[21]

[redigera | redigera wikitext]

Superkargörer nära kompaniet

[redigera | redigera wikitext]

Ostindiska Companiet idag

[redigera | redigera wikitext]

1993 bildades en företag till för att bygga ett kopia från ostindiefararen Götheborg.

Originalet plats byggt 1737 samt tillhörde Ostindiska Companiet mot 1745 då detta sjönk efter för att äga gått vid grundetHunnebådan inom relaterat till göteborg hamninlopp.

Göteborgs stadsmuseum äger sedan 1861 sina utställningar inom Ostindiska huset.

I detta sålunda kallade Godegårdsarkivet vid Nordiska museet finns jean Abraham Grills ostindiska handlingar, såsom bland annat innehåller ett rikhaltig korrespondens samt ämne ifall faktoriet inom Kanton, provianteringen från skeppen samt dem stora upphandlingarna från kinesiska produkter vilket sändes mot land.

nära relaterat till göteborg universitetsbibliotek finns arkivmaterial ifrån detta Svenska Ostindiska Compagniet tillgängligt via webben.^[41] Warwick University Library^[42] äger gjort tillgängliga en antal digitaliserade försäljningskataloger ifrån detta svenska kompaniets auktioner. dem existerar tryckta mellan 1733 samt 1759 samt förtecknar importerat frakt mot salu inom götet.

Digitaliseringen skedde inom ramen på grund av projektet Europe's Asian Centuries:Trading Eurasia 1600–1830^[43] nära Centre for Global History and Culture, Department of History, University of Warwick.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Frängsmyr, Tore (1990). Ostindiska kompaniet : människorna, spännande upplevelse samt den ekonomiska drömmen ([2., korr.

  uppl.]). Höganäs: Wiken. Libris7591876. ISBN 917024653X 

• Kjellberg, Sven T (1975). Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813 : kryddor, örtinfusion, porslin, siden (2. uppl). Malmö: Allhem. Libris107047. ISBN 9170040583 
• Kronologiska noteringar ifall viktigare händelser inom Göteborg: 1619-1982.
  Ostindiska kompaniet kunna syfta på: en antal handelskompanier liksom handlade tillsammans med Ostasien, framförallt Kina, bland annat Brittiska ostindiska kompaniet (1600–1874), härskare ovan detta likt blev Brittiska Indien; Danska ostindiska kompaniet (1616–1729), titta även Asiatisk Kompagni; nederländska Ostende-kompaniet (1717–1750).

  götet förr samt idag, 0348-2189 ; 17. Göteborg: relaterat till göteborg hembygdsförb. 1982. sid. 99. Libris504662 

• Lindqvist, Herman (2002). Historien ifall ostindiefararna. Göteborg: Hansson & Lundvall. Libris8843398. ISBN 9185023027 
• Nordqvist, Sven; Wahl, Mats (1998). Den långa resan : ett historia angående enstaka ostindienfarare.

  Bromma: Opal. Libris8373359. ISBN 9172708123 

• Olán, Eskil (1923). Ostindiska compagniets saga: historien ifall Sveriges märkligaste handelsföretag ([2. uppl.]). Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris1476128 
• Ostindiska compagniets minnesutställning, Lisebergs kongresshall, götet 15 aug.–15 sep 1931 : utspridda noteringar angående compagniet samt sjöfarten beneath senaste 200 år jämte aviseringar ifall utställningsföremålen.

  Göteborg: Sjöfartsmuseet. 1931. sid. 10. Libris9641517 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Ostindiska kompanier, 1904–1926.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Forsberg, Per (2015). Ostindiska kompaniet : några studier.

  Stockholm: Books on Demand (BoD). Libris17821093. ISBN 9789174636260 

• The golden age of China trade: essays on the East India Companies' trade with China in the 18th century and the Swedish East Indiaman Götheborg (1. ed.). Hong Kong: Viking Hong Kong. 1992. Libris8001836. ISBN 9627650021 
• Hammar, Hugo (1931). Fartygstyper inom Swenska Ost-Indiska compagniets flotta.

  Göteborg: [Medéns bokh.]. Libris1355284 

• Hermansson, Robert (2003). Det stora svenska äventyret : boken ifall Svenska ostindiska compagniet. Göteborg: Breakwater Publ. Libris8927886. ISBN 9197437956 
• Holmström, Bertil (2007). Ostindiska compagniet samt jakten vid silver : snillen alternativt tokstollar?.

  Partille: Warne. Libris10416652. ISBN 9789186425883 

• Magnusson, Thomas (2008). " -till rikets oboteliga skada samt deras winning- " : konflikten ifall Ostindiska kompaniet 1730-1747. Skrifter ifrån Historiska avdelningen inom götet, 1100-679X ; 9 [dvs11]. Göteborg: Historiska avdelningen, relaterat till göteborg högskola.

  Libris11213615 

• Israel Reinius; Birgit Lunelund; Herman Johan Reinius (1939), Journal hållen vid resan mot Canton inom China 1745-1748, Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113519134, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022687 
•  

Studier inom Svenska ostindiska kompaniets historia

[redigera | redigera wikitext]

• Forsberg, Per; Melchior Lars; Andersson, Ulf (2014). Ostindiefararen Götheborg 1738-45 : resorna till Ostindiska kompaniet, besättningarna, haveriet.

  Studier inom Svenska ostindiska kompaniets saga Swedish East India Company studies ; 2 samling inom Väst, 0283-4855 ; 14. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet inom götet. Libris16556525. ISBN 9789197986649 

• Lööf, LarsOlof (2021). Sjöfarare samt superkargörer : människor inom samt omkring Svenska Ostindiska Compagnierna 1731-1813 sektion inom Biografier.

  samling inom Väst, 0283-4855 ; 30 Studier inom Svenska ostindiska kompaniets historia ; 5. Täby: Riksarkivet inom götet. Libris5lsf3zvp3qr77tn1. ISBN 9789198465785 

• Olsson, S. Bertil (2012). Swenska ost-indiska compagniets fältskärer. Studier inom Svenska ostindiska kompaniets saga = Swedish East India Company studies ; 1 samling inom väst, 0283-4855 ; 9.

  Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet inom götet. Libris13286193. ISBN 9789197986618 

• Sverige samt svenskarna inom den ostindiska handeln. 1, Perspektiv ifrån arkivaliska samt arkeologiska fynd. Studier inom Svenska ostindiska kompaniets saga = Swedish East India Company studies ; 3 samling inom Väst, 0283-4855 ; 17. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet inom götet.

  2016. Libris19732181. ISBN 9789197986670 

• Sverige samt svenskarna inom den ostindiska handeln.

  2, Strategier, kontext samt situationer. samling inom Väst, 0283-4855 ; 27 Studier inom Svenska ostindiska kompaniets saga Swedish East India Company studies ; 4. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet inom götet. 2019. Libriss3lz53c1q4vvtk5m. ISBN 9789198465778 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Originalverk

Bilder & media