Var var pretoria tidigare huvudstad
Sydafrika
| Republic of South Africa Republiek van Suid-Afrika IRiphabliki yase Ningizimu Afrika | ||
|---|---|---|
| Valspråk: !ke e: ǀxarra ǁke (ǀXam: ”Olika människor förenade”) | ||
| Nationalsång: Sydafrikas nationalsång | ||
| Huvudstad | Kapstaden (legislativ) Pretoria (administrativ) | |
| Största stad | Johannesburg | |
| Officiella språk | afrikaans, engelska, ndebele, nordsotho, swazi, sydafrikanskt teckenspråk, sydsotho, tsonga, tswana, venda, khosa, zulu | |
| Demonym | sydafrikan; sydafrikansk[1] | |
| Statsskick | Republik | |
| - | President | Cyril Ramaphosa (ANC) |
| - | Vicepresident | David Mabuza (ANC) |
| Nationalförsamling | Parlamentet | |
| - | Överhus | Nationalförsamlingen |
| - | Underhus | Provinsrådet |
| Självständighet | från Storbritannien | |
| - | Deklarerad | 31 maj1910 |
| - | Erkänd | 31 maj1910 |
| Area | ||
| - | Totalt | 1 219 090 km²[2] (25:e) |
| - | Vatten (%) | 0,38 % |
| Befolkning | ||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 55 908 900[4] (24:e) |
| - | 2011 års folkräkning | 51 770 560[3] |
| - | Befolkningstäthet | 45,9 inv./km² (136:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 990 miljarder USD[5] (33:e) |
| - | Per capita | ▲ 16 091 USD[5] (97:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▼ 399 miljarder USD[5] (39:e) |
| - | Per capita | ▼ 6 485 USD[5] (96:e) |
| Ginikoefficient (2014) | 63[6] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,713[7] (109:e) | |
| Valuta | Rand () | |
| Tidszon | UTC+2 | |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Mafadi, 3450 m ö.h. |
| - | Längsta flod | Oranjefloden, 1860 km km |
| Kör på | Vänster | |
| Nationaldag | 27 april (Frihetsdagen) | |
| Nationalitetsmärke | ZA (RSA) | |
| Landskod | ZA, ZAF, 710 | |
| Toppdomän | .za | |
| Landsnummer | 27 | |
Sydafrika (engelska: South Africa; afrikaans: Suid-Afrika[a]), formellt Republiken Sydafrika[1] (engelska: Republic of South Africa; afrikaans: Republiek van Suid-Afrika[b]), existerar enstaka republik samt suverän stat inom Afrika, längst bort söderut vid den afrikanska kontinenten.
Sydafrika gränsar inom norr mot Namibia, Botswana samt Zimbabwe samt inom öster mot Moçambique samt Swaziland. Landet Lesotho existerar beläget liksom ett enklav inom Sydafrika.
Klimatet existerar mestadels subtropiskt dock tillsammans med stora regionala variationer. Sydvästkusten äger medelhavsklimat, östkusten existerar fuktig, samt den nordvästra delen från landet äger torrt klimat samt existerar glesbefolkad.
detta råder sötvattenbrist inom kurera landet förutom inom Drakesbergen inom öster.
Sydafrikas inlandsplatå existerar enstaka äldre urbergssköld samt var finns världens rikaste guldfält. Området existerar även rikt vid flera andra mineraler, samt vid diamanter samt kol. Sydafrika existerar världens fjärde största exportör från kol.
Landet äger ett välutbyggd industri samt infrastruktur samt agerar enstaka avgörande politisk samt finansiell roll inom distrikt. Den största delen från energiproduktionen kommer ifrån kolkraft.
Sydafrika existerar världens femte största utsläppare från koldioxid vilket utgör nästan hälften från kurera Afrikas utsläpp av ämnenofta föroreningar.
Den sydafrikanska unionen upprättades 1910, då Oranjekolonin samt Transvaalkolonin slogs samman tillsammans dem brittiska besittningarna Kapprovinsen samt Natal, vid grundval från South Africa Act 1909.
Landet ägde ställning eller tillstånd likt dominion inom detta brittiska samväldet innan detta 1961 utropade sig mot republik samt blev tvunget för att utträda ur samväldet.
En internationell kampanj inom Förenta nationerna (FN) inleddes till för att isolera Sydafrika vid bas från dess apartheidpolitik efter Sharpvillemassakern 1960 samt den intensifierades beneath 1980-talet.
Landet utestängdes därmed ifrån flera internationella organisationer samt evenemang, bl a olympiska spelen.
Apartheid började avskaffas 1990 beneath F.W. dem Klerks statsmakt.
Founded in 1855 bygd Marthinus, son of Andries Pretorius, the Boer statesman for whom the city was named, it became the capital of the Transvaal in 1860, administrative capital of South Africa in 1910, and a city in 1931.dem tidigare således kallade bantustanerna, dvs ”hemländerna” liksom fanns områden inom Sydafrika dit landets svarta befolkning hänvisades, upplöstes 1993 samt införlivades inom republiken Sydafrika. Detsamma gällde dem formellt självständiga republikerna Bophuthatswana, Ciskei, Transkei samt Venda. Sedan 1994 styrs landet i enlighet med demokratiska principer, samt omröstning tillsammans allmän rösträtt ersatte då dem relaterade till rasism röstningsregler likt införts beneath apartheid.
Dessa relaterade till rasism regler förvägrade tidigare landets svarta majoritet rösträtt, samt före 1984 även asiater samt således kallade nyanserade dvs sydafrikaner från blandad härkomst.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Sydafrikas historia.
Förhistoria
[redigera | redigera wikitext]I Sydafrika besitter man gjort fynd från hominider liksom existerar mellan fyra samt enstaka miljoner kalenderår gamla,[8] bland annat Australopithecus africanus samt Australopithecus robustus.[9] från Homo sapiens finns detta spår ifrån till cirka 500 000 kalenderår sedan.[9]
Sydafrikas inledande invånare tillhörde khoisanfolken, dem båda närbesläktade folkslagen san samt khoikhoi.[9] Sanfolket, likt tidigare kallades ”bushmän”, fanns en jägarfolk vilket plats utspritt ovan bota Sydafrika.[9] Khoikhoi, tidigare kallade ”hottentotter”, höll redan på grund av omkring 2 000 tid sedan får, senare även kor, samt bodde framför allt inom dem västra samt sydöstra kusttrakterna, mellan dagens Namibia samt Östra Kapprovinsen.[9][10]
Under bantuexpansionen invandrade khosa samt andra folkgrupper ifrån Afrikas stora sjöar tillsammans tillsammans med boskap.
Invandringen tros äga startat till ungefär numeriskt värde tusen kalenderår sedan samt pågått fram mot 1400-talet.[11]
Under den europeiska kolonisationen plats den ledande etniska gruppen bantu-talande människor. dem numeriskt värde största historiska grupperna fanns Xhosa- samt Zulu-folken.
Redan vid 400-500 e.Kr.
levde bantu-talande bönder samt herdar söder ifall Limpopo-floden (den norra gränsen mellan Botswana samt Zimbabwe). Dessa människor trängde försvunnen, erövrade samt smälte samman tillsammans dem ursprungliga khoisantalande Khoikhoi samt Sanfolken. Bantufolken flyttade sakta söderut. khosa människor plats dem liksom bosatte sig längst bort söderut samt folkets tungomål innehåller vissa språkliga drag ifrån Khoisan-folkets tungomål.
khosa nådde Great Fish River inom dagens Östra Kapprovinsen. då dem migrerade ersatte samt smälte dem större järnålderspopulationerna samman tillsammans dem tidigare folken.
De allra första användarna från järn tros äga påträffats redan omkring 1050 inom områden såsom idag existerar provinsen KwaZulu-Natal inom Sydafrika[ifrågasatt uppgift].
År 1487 ledde den portugisiska upptäckaren Bartolomeu Dias ett upptäcktsresa ifrån Europa mot södra Afrika.[12] Den 4 månad klev denne inom nation nära Walvis Bay (nuvarande Walvis Bay inom Namibia). Detta fanns söder angående den sydligaste punkten likt nåtts 1485 från den portugisiske navigatören Diogo Cao (Cape Cross, norra viken).
Dias fortsatte söderut längs den västra landremsa vid havet inom södra Afrika. Trots hinder från kraftiga oväder samt utan för att sikta nation fortsatte seglingen längs tillsammans landremsa vid havet den 8 januari 1488. Dias passerade den sydligaste punkten från Afrika utan för att titta den. femte månaden i året 1488 nådde denne vilket denne kallade Rio do Infante efter för att äga seglat långt uppåt Afrikas östra kust (förmodligen dagens Groot River).
vid sin återresa såg denne dock udden samt döpte den mot Cabo das Tormentas (Stormarnas udde). Den portugisiske kungen Johan II döpte angående udden mot Cabo da Boa Esperanca (Godahoppsudden) vid bas från möjligheterna likt upptäckten förde tillsammans med sig inom samt tillsammans med sjövägen mot Indien samt österut.[13] Dias navigeringsbedrifter kom senare för att memoreras inom Luis dem Camoes episka portugisiska dikt, Os Lusiadas, 1572 (Lusiaderna).[14]
Kolonisationen
[redigera | redigera wikitext]Det moderna Sydafrikas bakgrund började kalenderår 1488 då den portugisiska sjöfararen Bartolomeu Dias rundade Afrikas sydspets samt landsteg inom Mossel Bay.
Efter Dias kom andra portugisiska sjöfarare, bland dem Vasco da Gama, dock detta plats vid 1600-talet liksom den egentliga europeiska kolonisationen började.
Mellan år 1621 samt 1651 anlände nära 500 skepp ifrån Nederländska Ostindiska Kompaniet mot Table Bay nära Kaphalvön. Afrikas sydspets fungerade såsom ett rastplats på grund av skepp vid väg mot Indien, Kina samt Sydostasien.
Nederländska Ostindiska Kompaniet utrustade 1652 ett expedition, ledd från Jan van Riebeeck, likt upprättade ett bas inom området, vilken försåg kompaniets ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med animalisk föda, vegetabilier samt vätska. Några f.d. kontorspersonal nära basen fick tillåtelse för att slå sig ned likt bönder inne inom landet, vilket ledde mot den inledande sammanstötningen mellan européer samt den inhemska befolkningen inom Sydafrika.
De tidigare således kallade bantustanerna, dvs ”hemländerna” likt fanns områden inom Sydafrika dit landets svarta befolkning hänvisades, upplöstes 1993 samt införlivades inom republiken Sydafrika.År 1657, fem tid efter van Riebeecks landstigning, utbröt enstaka dispyt mellan invandrarna samt afrikanerna. Van Riebeeck skrev inom sin dagbok för att detta vore förbättrad angående varenda team ägde sina egna domäner, eftersom dem ej förstod varandra tillräckligt god. Efter denna konfrontation växte spänningen mellan dem numeriskt värde olika folken.
Holländarna ansåg sig numera äga jorden samt 1658 tillät Ostindiska kompaniet för att slavar skulle fraktas mot Kapkolonin.
Pretoria existerar sedan 1910 Sydafrikas administrativa huvudstad, samt idag säte på grund av regeringen samt presidenten.Dessa blev tagna främst ifrån Asien samt dåvarande Ceylon samt södra Indien, dock även ifrån Angola samt Västafrika. Mot slutet från 1700-talet fanns 25 000 slavar inom Kapkolonin.
Strider uppstod även mellan dem europeiska bönderna samt kompaniet, vilket ej ville förlora sitt handelsmonopol. Kompaniet började även driva storjordbruk inom personlig regi.
dem maximalt missnöjda bland dem inhemska bönderna, khoi samt detta jagande samt samlande sanfolket flyttade allt längre in inom landet.
Den stora utvandringen
[redigera | redigera wikitext]Efter Napoleonkrigen (1803–1815) behöll Storbritannien Kapområdet vid bas från dess strategiska innebörd på grund av sjöfarten mot Indien.
Omkring 5 000 brittiska kolonister sändes dit 1820. Boerna plats missnöjda tillsammans med den brittiska inblandningen. tid 1837 bröt därför 4 000 boer upp ifrån sina boplatser samt drog sig norr ifall Orangefloden inom detta vilket kom för att kallas ”den stora utvandringen” (Die Groot Trek). Detta fanns ett många viktig incident inom Sydafrikas saga genom för att boerna idag blev utspridda ovan stora delar från landets inre.
dem fanns orädda individualister såsom önskade leva sitt eget liv utan myndigheternas inblandning.
De flesta boer sökte sig mot Natal, var ett förtrupp dödades från zuluerna likt fruktade denna vita invandring. nästa kalenderår tog boerna att vedergälla något som upplevts som fel genom för att tillsammans med ett styrka vid 470 man besegra enstaka zuluarmé vid 12 000 man nära Blood River, då cirka 3 000 zuluer dödades.
Pretoria’s founder – a man bygd the name of Marthinus Wessels Pretorius - arrived in Pretoria in 1848.Boerna ägde idag nästan full övervakning ovan Natal, dock britterna vilket ej ville för att enstaka ytterligare ljus inflytande etablerade sig inom kustområdet, annekterade Natal 1843. Storbritannien erkände dock boerrepublikerna Transvaals samt Oranjefristatens självständighet 1852 respektive 1854.
Brittisk expansion
[redigera | redigera wikitext]År 1868 annekterade Storbritannien Basutoland (Lesotho), samt vid 1870- samt 80-talen övertog Kapregeringen dem flesta från dem små självständiga rikena inom Transkei belägna mellan Kapstaden samt Natal.
vid 1870-talet gjorde Storbritannien en försök för att forma en förbund från samtliga dessa små enheter, dock försöket ägde ingen större succé. Däremot inlemmades Transvaal 1877 mot boernas vilja samt konflikt bröt ut 1879 tillsammans zuluerna, då britterna försökte försvaga deras inflytande. Britterna lyckades besegra zuluerna dock ursprunglig sedan den brittiska armén lidit en svårt nederlag[ifrågasatt uppgift].
The Administrative capital of South Africa, Pretoria, or the ' Jacaranda City' fryst vatten best known for its annual display of purple flowers in October.tid 1881 besegrade Transvaals boer britterna nära Majuba samt återvann därmed sin självständighet. Denna självständighet gick vid nytt förlorad inom andra boerkriget såsom inleddes tillsammans med enstaka brittisk invasion 1899, varpå britterna övertog makten inom området.
Sydafrikanska unionen
[redigera | redigera wikitext]Den 31 femte månaden i året 1910 bildades den Sydafrikanska unionen liksom ett självstyrande dominion beneath den brittiska kronan tillsammans Louis Botha vilket premiärminister.
Landets svarta befolkning gavs emellertid föga politiskt effekt samt 1912 bildades African National församling (ANC) från bland annat Pixley ka Isaka Seme.
numeriskt värde kalenderår senare bildade boergeneralen James HertzogNationalistpartiet likt afrikaanernas särskilda kamporgan gentemot brittiskt påverkan samt kunde forma enstaka majoritet tillsammans tillsammans Labourpartiet 1924. inom andra världskriget deltog unionen vid dem allierades blad sedan den probrittiske Jan Smuts övertagit ledarskapet ifrån den protyske Hertzog.
nedgången levnadsstandard samt ökad inflyttning från mörk arbetskraft mot städerna gynnade Daniel Malans radikala nationalister[ifrågasatt uppgift], liksom efter 1948 års omröstning kunde forma statsmakt, vilket inledde den sålunda kallade apartheidtiden (apartheid, afrikaans till "åtskillnad").[källa behövs] numeriskt värde kalenderår senare, 1950, antogs Group areas act liksom innebar för att svarta, vita samt nyanserade separerades inom samhället.[15] beneath nästa tid förvisades svarta sydafrikaner dem "hemländer” vilket skapats genom införandet från 1913 års jordlag.[16] Efter Sharpevillemassakern 1960 förbjöds båda motståndsrörelserna Afrikanska nationalkongressen (ANC) samt Panafrikanska kongressen (PAC).[16]
Republiken Sydafrika
[redigera | redigera wikitext]År 1961 lämnade Sydafrika Samväldet,[15] detta efter brittisk bedömning mot raspolitiken såsom medförde för att utropade premiärminister Hendrik Verwoerd landet vilket enstaka republik.[17] Sveriges statsminister Olof Palme plats enstaka från dem inledande statsministrarna inom världen för att fördöma Sydafrikas apartheid.[18]