Enligt sigmund freud har psyket tre strukturer

Psykoanalys (av grekiska ψυχή, psyché - själ samt ἀνάλυσις, análysis - upplösning) existerar enstaka psykologisk idé- samt terapitradition, såsom flora fram ur den österrikiske läkaren Sigmund Freuds (1856–1939) psykologiska tänkesätt samt psykoterapeutiska erfarenhet. Psykoanalysen existerar 1) ett idétradition, 2) ett terapitradition, 3) ett forskningstradition, samt 4) enstaka teknik för att analysera makrofenomen såsom traditioner samt saga.

Psykoanalysen besitter utvecklats successivt, dels från Freud egen, dels från hans lärjungar, samt rymmer idag enstaka massiv diversitet.

Enligt Freuds psykoanalys upplever människan inre konflikter mellan drifter (från detet) samt moraliska förväntningar (från överjaget) samt äger för att tillsammans sin vilja samt förmåga (i jaget) avvärja dessa.

Driftsimpulser trängs vid bas från moraliska krav försvunnen (till detta omedvetna), förskjuts samt återkommer (via detta förmedvetna mot detta medvetna) inom maskerad struktur, mot modell liksom psykiska symptom. Genom för att nyttja psykoanalysens tolkningsprinciper är kapabel impulsen följas baklänges samt man är kapabel anlända mot förståelse angående den ursprungliga orsaken.

Driftspsykologer efter Freud fortsätter för att betona driftens innebörd. Klein samt Kernberg beskriver hur unge är kapabel hantera en överskott från aggressionsdrift alternativt negativa erfarenheter från sin mor. Genom klyvning förmå gott samt ont behållas isär, samt detta goda således skyddas. Detta leder dock mot svårigheter liksom vuxen: Borderline-personer kastas mellan gott samt ont samt besitter svårt för att titta nyanser.

Terapin hjälper patienten för att förena gott samt ont. Bion lyfter fram vikten från för att modern inom sitt psyke förmå ta in samt rymma barnets äventyr, tänka kring dem samt ge åter vid en kärleksfullt samt tryggt sätt. Mahler studera barnets individuation samt separation samt betonar vikten från för att mamman både existerar tillgänglig samt accepterar barnets frigörelse.

Annars förmå barnet bli kvar inom kampen mellan att vara nära något samt distans - borderline.

Jagpsykologer tonar ner drifterna samt betonar tillväxt från färdigheter samt anpassning.

Objektrelationsteoretiker tonar även ner drifterna samt betonar relationer. Winnicott lyfter fram vikten från ett intonad mor. denna behöver dock ej existera perfekt, utan detta räcker för att denna existerar tillräckligt bra.

Mellanområdet existerar en mentalt region mellan små människor samt mor likt hjälper barnet för att reglera att vara nära något samt avstånd. Fairbairn beskriver hur en ungar tillsammans med enstaka avvisande mor ändå längtar efter hon, samt senare inom existensen vid identisk sätt är kapabel uppleva sig både avvisad samt uppleva längtan efter personer trots för att dem existerar avvisande.

SjälvpsykologenKohut tonar även ner driften samt sätter självkänslan inom centrum. han beskriver vikten från för att bli uppskattad, behärska titta upp mot andra, samt uppleva likhet samt samhörighet.

Lacan utför ett strukturalistisk tolkning från psykoanalysen.

Psykodynamisk psykoterapi utgår ifrån identisk idétradition, dock besitter reducerat psykoanalysens tre mot fem sessioner per sju dagar, alternativt ursprungligen således gott likt dagligen, mot ett alternativt numeriskt värde sessioner per sju dagar.

Psykoanalysens teori samt psykoterapi besitter utvärderats utifrån vetenskapliga kriterier tillsammans blandade påverkan.

Idéhistoriskt därför fanns många från Freuds tankestoff före honom, dock denne sammanställer samt utvecklar detta mot enstaka unik teori. Exempelvis menade Platon samt Paulus för att människan besitter olika delar tillsammans med motstridiga viljor, Schopenhauer talade angående människan liksom omedveten slav beneath bevarande- samt sexualdrifter, Herbart talade angående omedvetna idéer likt kämpa samman samt därför kunna nå ovan medvetandetröskeln, samt Janet talade ifall psykiska energier.

Exempel vid traditioner vilket uppstått ur psykoanalysen existerar anknytningsteorin samt den kognitiva terapin.

Indelning

[redigera | redigera wikitext]

Olika indelningar äger gjorts från dem psykoanalytiska teorierna samt praktikerna. Den vanligaste härrör ifrån Fred Pine liksom delar in dem inom fyra psykologier:

• Driftsteori (med fokus vid driftslivet),
• Jagpsykologi (med fokus vid anpassning mot samhället),
• Objektrelationsteori (med fokus vid relationer) och
• Självpsykologi (med fokus vid självkänsla).

Denna indelning följs nedan.

Det finns även andra indelningar. Ana Belchior Melícias utför nästa indelning:^[1]

• Freudianska skolan: Sigmund Freud
• Jagpsykologiska, Anna Freudianska, alternativt klassicistiska skolan: Anna Freud, Heinz Hartmann
• Kleinianska, alternativt objektrelationsskolan: Melanie Klein
• Post-kleinianska alternativt Bioniska skolan: Wilfred Bion
• Mellangruppen, den oberoende, alternativt den Winnicottianska gruppen: Donald Winnicott
• Självpsykologiska skolan: Heinz Kohut
• Franska, strukturalistiska alternativt Lacanianska skolan: Jaques Lacan

Psykoanalysen grundades inom Wien.

då Sigmund samt Anna Freud flydde undan nazismen 1938 bosatte dem sig inom London. Då fanns Melanie Klein redan var sedan 1926. Meningsmotsättningar uppstod mellan Anna Freud samt Melanie Klein samt den psykoanalytiska gruppen kom för att delas inom numeriskt värde liksom stödde respektive teoretiker. Även ett tredjeplats lag uppstod - mellangruppen alternativt den oberoende.

Detta ger enstaka historisk förklaring mot ovanstående beteckningar.

Det finns även olika meningar angående vilka teoretiker likt skall räknas mot olika skolor. Detta gäller särskilt på grund av objektrelationsteorin. Ana Belchior Melícias kallar mot modell Melanie Kleins lärcentrum på grund av objektrelationsskolan^[1], medan Salman Akhtar menar för att detta snarare existerar den oberoende gruppen tillsammans med Donald Winnicott samt Ronald Fairbairn vilket skall räknas vilket objektrelationsteoretiker.

detta plats Fairbairn liksom myntade begreppet objektrelationsteori. Klein, Margaret Mahler samt Otto Kernberg besitter visserligen en starkt fokus vid objektrelationer, dock äger även behållit en starkt fokus vid driften samt bör därför i enlighet med Akhtar räknas mot driftsteorin, medan Winnicott samt Fairbain besitter lämnat många från Freuds driftsteori. ^[2] Nedan följs Akhtars indelning.

Freuds psykoanalys

[redigera | redigera wikitext]

Teori - Metapsykologi

[redigera | redigera wikitext]

Sigmund Freud (1856–1939) kallar sin psykologiska tänkesätt på grund av metapsykologi. denne refererar därvid mot AristotelesMetafysiken, såsom existerar ett teoretisk reflektion ovan varats innersta väsen.

Freud beskriver människans psyke utifrån tre synvinklar alternativt perspektiv - den topiska, den dynamiska samt den ekonomiska.

Topiska synvinkeln - inledande topiken (1896) / Topografiska synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]

Den topiska synvinkeln beskriver psyket utifrån rumsliga modeller. inom den inledande topiken indelar Freud, tillsammans med utgångspunkt inom sin tids psykologi, psyket inom instanser till observation, minne samt kännedom.

han beräknar tillsammans en perceptionssystem, en omedvetet system, en alternativt flera förmedvetna system, samt det medvetna. dem omedvetna samt förmedvetna systemen existerar minnessystem.

I dessa struktur finns föreställningar, såsom inom perceptionssystemet besitter formen från bilder, inom detta omedvetna från domstol, samt inom detta medvetna från mening.

Mellan föreställningarna finns associationsbanor, likt inom detta omedvetna följer primärprocesser, detta önskar yttra associationer utifrån ordlika likheter; samt inom detta förmedvetna följer sekundärprocesser, såsom existerar mer logiska samt verklighetsnära. inom detta omedvetna råder vidare lustprincipen, liksom eftersträvar snabbast tänkbara tillfredsställelse; samt inom detta förmedvetna realitetsprincipen, liksom eftersträvar mer realistisk samt långsiktig tillfredsställelse.

detta omedvetna systemet äger alltså andra funktionssätt än detta förmedvetna samt detta medvetna.

(Freud talade vid tyska angående den "topiska synvinkeln" ["topischer Gesichtspunkt"], vilket mot engelska kom för att översättas "topografisk" ["topographical point of view"]. Inom jagpsykologin kom den andra topiken [se nedan] för att kallas på grund av den strukturella synvinkeln, varvid den "topografiska synvinkeln" kom för att syfta vid den inledande topiken.^[3])

Dynamiska synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]

Den dynamiska synvinkeln fokuserar vid människans drifter samt beskriver dem tillsammans med bilder hämtade ifrån läran angående krafter (dynamis vid grekiska) samt ångteknik.

Drifterna existerar likt ångkraft, vilket antingen är kapabel ta sig formulering inom muskelaktivitet vilket inom ångmaskinen, alternativt inom relaterade till känslor eruption såsom inom enstaka ångvissla. Freud beskriver flera olika drifter, dock existerar maximalt intresserad från den sexuella.

Första driftsdualismen (1910)

[redigera | redigera wikitext]

Freud ordnar drifterna inom numeriskt värde typer.

inom den inledande driftsdualismen ställer denne sexualdrifterna mot jagdrifterna alternativt självbevarelsedrifterna. Freuds sexualdrifter existerar vidare än begreppet vanligen förstås, samt inkluderar även oral drift (lusten för att smaka, suga samt äta), anal drift (lust förknippad tillsammans för att defekera), uretral drift (lust förknippad tillsammans för att urinera), exhibitionism (lusten för att visa upp sig), voyeurism (lusten för att betrakta) samt nyfikenhet (lusten för att veta).

dem senare kallas partialdrifter. Jagdrifterna existerar sådant liksom hunger, törst samt aggression. dem driver oss för att förtära samt förtära. dem behöver tillfredsställas inom ett viss period. Sexualdrifterna (i Freuds vida mening) existerar mer formbara. dem kunna skjutas upp samt tillfredsställas vid flera olika sätt, vilket öppnar på grund av för att flera psykiska fenomen i enlighet med Freud kunna härledas åter mot dem.

Andra driftsdualismen (1920)

[redigera | redigera wikitext]

I den andra driftsdualismen ordnar Freud ifall drifterna. Sexualdrifterna tillsammans tillsammans med jagdrifter såsom hunger samt törst ses idag tillsammans utgöra livsdrifterna alternativt Eros. Dessa står emot dödsdrifterna alternativt Thanatos.

Den utåtriktade dödsdriften existerar aggressionsdriften, dock detta finns även ett inåtriktad dödsdrift vilket syftar mot individens slutliga upphörande.

Ekonomiska synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]

Den ekonomiska synvinkeln hämtar sin metaforik ifrån energi- samt elektricitetslära.

Drifterna besitter således energi, varmed dem laddar föreställningar inom dem omedvetna samt förmedvetna systemen samt detta existerar detta liksom utför för att dem stiger mot medvetandet. dem konkurrerar tillsammans med varandra samt den idé tillsammans med starkast laddning når medvetandet. tillsammans med denna teori menar sig Freud behärska förklara processerna observation, återkallande från minne, samt vision.

nära perception når en upplevelse via sinnesorganen psykets preceptionssystem fylld med energi eller spänning tillsammans med psykisk energi. vid bas från energin stiger den tro sinnesintrycket givit upphov mot, inom konkurrens tillsammans med andra föreställningar, mot medvetandet. nära återkallande från en minne laddas en minnesspår inom detta omedvetna alternativt förmedvetna från psykisk energi samt bildar ett tro vilket inom konkurrens tillsammans andra föreställningar stiger mot medvetandet.

nära dröm existerar medvetandet avstängt samt dem minnen likt laddas tillsammans med psykisk energi måste inledningsvis backa ner inom perceptionssystemet samt var ta formen från bilder, innan dem kunna stiga upp samt nå medvetandet (den andra bearbetningen).

Alla föreställningar existerar dock ej acceptabla på grund av psyket.

Mellan detta omedvetna systemet samt detta förmedvetna, respektive mellan detta förmedvetna samt medvetandet, finns censurinstanser, vilket kunna hindra kontroversiella föreställningar för att nå medvetandet. Även bortträngningen verkar vid likartat sätt samt tränger undan oacceptabla föreställningar, såsom önskar nå medvetandet. i enlighet med energikonserveringsprincipen förmå dock den psykiska laddningen ej omintetgöras, utan den fortsätter för att sträva efter för att nå medvetandet vid andra sätt.

då den hindras ifrån för att utföra detta vid sin maximalt direkta väg sker ett förvrängning från föreställningen. Den ursprungliga laddningen förskjuts längs associationsbanorna mot ett närbesläktad uppfattning. inom detta omedvetna systemet förskjuts den i enlighet med primärprocessen längs ordlika associationsbanor, samt inom detta förmedvetna systemet i enlighet med sekundärprocessen längs mer realistiska associationsbanor.

Sedan är kapabel enstaka ytterligare vid detta vis laddad show nå medvetandet. detta är kapabel även ske ett förtätning, var flera ursprungliga föreställningar laddas ovan vid enstaka färsk. Ytterligare mekanismer inom drömmen existerar symbolisering samt dramatisering. Även psykiska samt psykosomatiska symptom menar Freud uppstår vid detta sätt.

Den psykoanalytiska praktiken syftar därför mot för att härleda dem mot sitt ursprung genom för att tillsammans utgångspunkt inom infall, felsägningar samt drömmar följa processerna baklänges. eftersom detta i enlighet med Freud existerar dem sexuella drifterna (i nära mening) vilket existerar dem maximalt oacceptabla, samt även dem maximalt formbara, existerar Freuds nyfikenhet riktat mot dessa.

Freud postulerar vidare för att varenda drift besitter sin särskilda energi. Sexualdrifternas energi kallar han libido, jagdrifternas till jagintresse. Även livsdrifternas energi inom den andra driftsdualismen kallar han libido. (Dödsdrifternas äger ibland kallats destruedo.) Freud talar även ifall fri samt bunden energi.

Den fria energin följer primärprocesserna samt den bundna sekundärprocesserna. inom den inledande driftsdualismen tillskriver Freud sexualdrifterna fri energi samt jagdrifterna bunden, samt inom den andra tillskriver han livsdrifterna bunden energi samt dödsdrifterna fri.

Topiska synvinkeln - andra topiken (1923) / Strukturella synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]

1923 visar upp Freud ett kompletterande rumslig modell tillsammans tre mer personifierade instanser - jaget, detet samt överjaget.

Jaget existerar instansen på grund av själsförmögenheter såsom tänkande samt vilja. Jaget äger även passage mot motoriken samt förmå alltså förverkliga önskningar inom verkligheten. Överjaget existerar enstaka instans till moralisk vägledning modellerad efter våra föräldrar. Överjaget innehåller såväl förbud såsom vård. Associerat mot överjaget finns även jagidealet alternativt idealjaget, såsom innehåller positiva ideal.

Detet existerar enstaka mer opersonlig sektion ifrån vilken drifterna härrör. inom denna modell stiger driftsenergin ifrån detet mot jaget, till för att genom jagets ingång mot muskulaturen nå tillfredsställelse. Överjaget kunna dock äga invändningar mot detta samt jaget hamnar därför ofta inom en påfrestande korstryck, enstaka inre konflikt.

inom denna modell ingår även objekt, likt existerar internaliserade föreställningar ifall andra människor.

(Freud talade även ifall den andra topiken vilket "strukturell". Inom jagpsykologin kom man därför för att prata angående den andra topiken vilket den "strukturella synvinkeln".^[3])

Psykosexuell tillväxt (1924)

[redigera | redigera wikitext]

Freud menar för att olika partialdrifter dominerar beneath olika faser inom existensen, samt härleder psykologisk innebörd ur dem.

beneath den orala fasen (cirka 0–2 år) existerar barnet orienterat mot för att anknyta mot människor samt den övriga världen genom munnen - beneath inledande subfasen genom för att suga samt smaka, mentalt tolkat vilket för att okritiskt ta in; samt beneath andra subfasen, den oralaggressiva, genom för att hugga samt spotta ut, mentalt för att visa personlig vilja samt yttra nej.

Personer likt senare inom existensen besitter oral karaktär existerar kritiklösa samt beroende.

Därefter kommer den anala fasen (cirka 2–4 år), då barnet finner nöje inom för att släppa ut samt hålla åter avföring - den inledande subfasen besitter fokus vid för att släppa ut samt den andra vid för att hålla igen.

Den inledande subfasen tänks mentalt generera generositet samt den andra övervakning samt girighet. Personer tillsammans med anal karaktär existerar kontrollerande samt giriga.

Därpå följer den falliska fasen (cirka 4–6 år) då barnet upptäcker könsskillnaderna, existerar nyfiken vid för att beröra sitt eget könsorgan, visa upp detta, samt titta andras.

Fasen existerar mentalt kopplad mot nyfikenhet.

Därefter vidtar latensfasen då driftstrycket existerar lägre samt barnet är kapabel fokusera vid för att förbättra olika färdigheter.

I samband tillsammans med puberteten utvecklas den genitala sexualiteten, vilket innebär myndig attraktion samt parbildning.

Freud presenterade denna utvecklingsteori 1923.

Karl Abraham kompletterade 1924 tillsammans med subfaser i enlighet med ovan, vilka accepterades från Freud.

Objektrelationernas utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Barnet tänks ursprunglig äga en autoerotiskt stadium, inom vilket detta upplever stimulans från modern. Barnet upptäcker snart för att detta förmå stimulera sig egen genom tumsugning samt onani, samt barnet besitter inträtt inom detta narcissistiska stadiet.

Libidon existerar då riktad mot detta egna jaget. Barnet är kapabel fantisera behovstillfredsställelse samt upplever sig liksom allsmäktig.

När önskehallucinationerna ej längre fungerar, vänder barnet libidon utåt samt börjar anknyta mot yttre objekt (personer), främst sina föräldrar, såsom upplevs likt omnipotenta. Barnet blir i enlighet med Freud särskilt intresserad från föräldern från motsatt kön, likt barnet önskar titta naken samt egen visa upp sig på grund av samt onanera, samt önskar samtidigt utföra sig från tillsammans föräldern från identisk kön.

Detta kallar Freud utifrån den antika berättelsen angående Oidipus på grund av Oidipuskomplexet. en komplex existerar ett assemblage driftsladdade föreställningar. Föräldern från identisk kön sätter därför småningom gränser mot detta beteende, varvid barnet känner sig hotat samt tränger försvunnen Oidipuskomplexet. Pojken drabbas i enlighet med Freud från fruktan till för att såsom straff bli kastrerad.

Flickan drabbas från penisavund. inom den genitala fasen börjar man sedan söka älskade utanför familjen. Freud betraktade Oidipuskomplexet liksom kärnan inom sin teori.

Freuds teori ifall Oidipuskomplexet (1897) avlöste ett ytterligare teori - förförelseteorin (1895–1897). flera från Freuds patienter ägde berättat barndomsminnen angående sexuella aktiviteter ifrån vuxna, oss skulle idag kalla detta övergrepp.

Freuds inledande teori gick ut vid för att dessa händelser givit upphov mot patienternas bekymmer. 1897 började han dock betvivla för att dessa händelser kunde artikel således vanliga. Istället vände han för tillfället vid detta, samt tänkte för att ursprunget mot dessa berättelser - samt mot dem psykiska problemen - istället fanns barnets egna sexuella önskningar samt fantasier, likt avvisats samt sedan trängts försvunnen.

Den psykiska apparatens utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Vid födseln äger barnet en ursprungligt real-jag, såsom besitter förmåga för att skilja yttre retningar ifrån inre. Detta avlöses från en kropps-jag såsom uppfattar kroppens gräns mot yttervärlden. inom anslutning mot den narcissistiska fasen bildar barnet detta rensade lust-jaget, liksom består från allt likt ger njutning, både inom barnet samt inom yttervärlden.

Barnet ser alltså även detta positiva inom yttervärlden liksom ett sektion från barnet egen. Kvar blir den främmande resten, vilket existerar allt såsom skapar olust, inom barnet egen samt inom yttervärlden. Barnet ser alltså detta vilket något liksom inte existerar ett sektion från barnet egen. Lustjaget existerar ett förelöpare mot jagidealet.

då Oidipuskomplexet trängs försvunnen, kommer detta mot detet samt blir omedvetet. Samtidigt bildas jagidealet samt överjaget utifrån förälderns gränser.

Försvarsmekanismer

[redigera | redigera wikitext]

Freud beskriver psykiska mekanismer liksom skyddar individen ifrån obehagliga känslor - orsakade främst från drifterna, dock även från händelser inom yttervärlden.

Försvarsmekanismerna handhas metapsykologiskt från jaget. Den försvarsmekanism likt Freud fäster störst vikt nära, ja likt existerar enstaka hörnsten inom hans teori, existerar bortträngning. Den innebär för att minnen hålls omedvetna genom för att dem trängs undan alternativt ner inom detta omedvetna systemet samt dess metapsykologi beskrivs ovan.

Aspekter från känslan kunna finnas kvar, dock förskjuten mot andra föreställningar.

Andra försvarsmekanismer vilket Freud beskriver är: Isolering, vilket innebär för att ett emotion lösgörs ifrån tillhörande idé samt hålls omedveten. Personen kunna prata angående svåra domstol, utan för att verka berörd. Detta existerar lite grand ett motsats mot bortträngning.

Reaktionsbildning innebär för att man förstärker motsatsen mot den impuls man försvarar sig mot. Den vilket besitter lust för att smutsa ner sig, blir mot modell överdrivet renlig. Upphävande innebär för att man efter enstaka tanke alternativt papper liksom uppfattas liksom förbjuden, utför ett motsatt papper alternativt tanke till för att magiskt försöka omintetgöra den inledande tankens alternativt handlingens verkan.

Rationalisering innebär för att man omedvetet uppfinner falska efterhandsförklaringar mot funderingar alternativt handlingar såsom uppfattas såsom olämpliga. Förskjutning innebär metapsykologiskt för att ett energiladdning flyttas ifrån enstaka show, vilket upplevs likt förbjuden alternativt skrämmande, mot ett tryggare idé.

Omvändning inom motsats innebär för att ett driftsimpuls byts mot sin motsats, mot modell sadism (att plåga andra) mot masochism (att plåga sig själv). Vändning mot detta egna jaget innebär för att ett utåtriktad driftsimpuls, såsom aggressivitet, istället förmå vändas inåt mot ett egen. Regression innebär tillbakagång mot en tidigare utvecklingsstadium.

Projektion innebär för att man felaktigt uppfattar egna attribut samt uppfattningar såsom ifall dem finns hos andra. Introjektion innebär vid motsvarande sätt för att man felaktigt uppfattar andras attribut vilket sina egna. Identifikation innebär för att man införlivar någon annans attribut inom sin personlig självbild.

flera från försvaren vänder sig mot driftsimpulser. Förnekelse vänder sig mot yttervärlden samt innebär för att man ej önskar kännas nära smärtsamma omständigheter inom denna. Freud talar även ifall sublimering, detta önskar yttra för att driften omvandlas mot sublimera samt socialt acceptabla formulering. Sublimering existerar dock ingen försvarsmekanism.^[4]

Praktik - Psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

Freud tänker alltså för att orsaken mot psykiska samt psykosomatiska bekymmer existerar bortträngda sexuella önskningar, samt andra typer från hämmade drifter.

Genom för att anlända mot insikt ifall dessa ursprungliga önskningar, förmå knutar lösning upp samt saker hamna vid sin rätta ställe. Den psykoanalytiska psykoterapin går därför ut vid för att utforska patientens omedvetna samt, tillsammans med hjälp från teorierna ifall hur föreställningar vid bas från energiladdningarnas förskjutningar kunna förvrängas, härleda dessa processer bakåt.

inom psykoanalysen analyseras vid detta sätt själva symptomen, dock även patientens reflektioner, felsägningar samt drömmar. Ursprungligen använde Freud hypnos, dock upplevde patienten vilket alltför passiv samt exponerad inom den situationen, samt införde istället fria associationer likt teknik, vilket innebär för att patienten uppmanas för att informera varenda funderingar vilket faller honom alternativt hon in, utan för att undanhålla något.

Patienten ligger vid ett divan medan psykoanalytikern sitter utom synhåll nära huvudändan. Syftet tillsammans detta arrangemang existerar för att patienten känslomässigt skall förväxla analytikern tillsammans med sina föräldrar samt andra viktiga personer. Tanken existerar för att föreställningar kopplade mot Oidipuskomplexet då enklare skall aktualiseras hos patienten.

Denna relaterade till känslor förväxling kallas överföring. Terapeutens motsvarande upplevelse från patienten kallas motöverföring. Freud träffade sina patienter ett knapp 60 minuter inom stort sett dagligen. Psykoanalytisk psykoterapi vilket sker bara enstaka alternativt numeriskt värde gånger inom veckan kallas psykodynamisk psykoterapi.

Driftsteori

[redigera | redigera wikitext]

Inom driftsteorin fortsätter Freuds betoning från driftsläran för att artikel huvud. mot driftsteoretikerna räknas, i enlighet med Samlan Akhtar, bland andra Melanie Klein, Margaret Mahler samt Otto Kernberg.^[5]

Melanie Klein

[redigera | redigera wikitext]

Melanie Klein (1882–1960) utvecklar sin teori samt erfarenhet inom England.

denna behåller Freuds fokus vid driftlivet samt utvecklar den andra driftsdualismen mellan livs- samt dödsdrifter. Dessa drifter upplevs vilket älskade respektive hat. denna skapar lekterapi tillsammans ungar samt utvecklar sin teori utifrån denna. denna fäster sig särskilt nära för att barnen ofta placerar saker inom varandra, samt denna formar utifrån detta ett teori var dem inre objekten (föreställningar angående viktiga relationer) existerar centrala.

Kleins metapsykologi existerar alltså framför allt topisk samt uppfattar detta egna samt andras psyken liksom utrymme var objekt förmå placeras alternativt påverkas.

Klein överger Freuds psykosexuella tillväxt samt utformar enstaka personlig utvecklingsteori. i enlighet med Klein genomlöper barnet numeriskt värde positioner.

Den inledande kallas den paranoid-schizoida positionen (0–4 månader) (1946). Barnets jag samt inre objekt existerar ursprungligen osammanhängande samt behöver bli en del av mot ett totalitet - inledningsvis jaget samt sedan objekten. Mammans bröst upplevs exempelvis klart, medan detta tar en tag till barnet för att uppfatta mamman likt enstaka totalitet.

Barnets inre planet befolkas därför i enlighet med Klein från delobjekt såsom bröst samt penisar. en bröst upplevs liksom gott, då barnet får föda, samt liksom ont samt förföljande då barnet ej får föda. Jaget kunna bli en del av kring en gott introjicerat objekt. Denna tillväxt påverkas dels från moderns omvårdnadskvalitet, dock framför allt från barnets balans mellan livs- samt dödsdrifter, vilka färgar objekten.

Barnets personlig dödsdrift existerar huvud samt upplevs såsom många skrämmande. inom den paranoid-schizoida positionen dominerar förföljelse- alternativt förintelseångest. dem försvarsmekanismer barnet använder existerar framför allt binär klyvning, projektion samt introjektion. bestående av två delar klyvning innebär för att goda samt dåliga aspekter från jaget samt objekten renodlas samt idealiseras respektive nedvärderas.

Onda aspekter förmå projiceras, detta önskar yttra avlägsnas ur barnet. Nackdelen tillsammans med detta existerar för att barnet försvagas samt för att omvärlden blir mer hotfull. dock även goda aspekter förmå projiceras, på grund av för att utföra objektet godare. Nackdelen tillsammans detta existerar för att barnets inre blir mer dominerat från detta onda. vid motsvarande sätt förmå både goda samt onda objekt introjiceras, till för att utföra den inre världen mer god, alternativt till för att granska dem onda objekten.

Agerandet existerar våldsamt samt oändlig makt. Fragmenterande klyvning innebär för att jaget alternativt objekten splittras inom smådelar samt detta leder mot enstaka mer patologisk tillväxt. Kleins maximalt kända försvarsmekanism existerar projektiv identifikation, såsom innebär för att något från jaget projiceras in inom objektet, på grund av för att sedan behärska granska objektet inifrån.

Detta upplevs från den likt utsätts på grund av detta likt för att den andra personens känslor ändrar bostadsort in inom ett egen. Motsvarigheten introjektiv identifikation innebär för att man introjicerar en gott (del)objekt såsom detta goda bröstet, samt sedan identifierar sig tillsammans detta, samt detta blir därför enstaka källa mot säkerhet.

angående livsdriften inom denna process överväger gentemot dödsdriften, samt angående mammans omvårdnad överväger gentemot försummelse, är kapabel barnet mot slut stå ut tillsammans mammans dåliga sidor samt integrera hon mot enstaka totalitet. Bilden från hon är kapabel sedan bli alltmer realistisk. Detta innebär övergången mot nästa position.

Den andra samt sista positionen kallar Klein den nedstämmande positionen (4 månader – 5 år) (1935). då barnet blir medveten ifall för att gott samt ont båda existerar delar från identisk mor, inser barnet för att den aggressivitet barnet riktat mot dem onda delobjekten, även drabbat mamman liksom helobjekt. Detta fullfölja för att barnet känner skuld på grund av för att äga skadat mamman.

Detta leder mot depressiv ångest. Försvaret till detta existerar reparation, detta önskar yttra barnet försöker utföra sålunda både delobjekten samt mamman ej längre existerar skadade. Reparationsstrategin utvecklas sedan mot autentisk älskade.

Inledningsvis ger oss Freud enstaka begränsad dock viktig definition från vilket såsom kännetecknar hans psykoanalys; psykoanalysen existerar i enlighet med Freud enstaka behandlingsmetod till ”nervöst sjuka” vilken bygger vid en utbyte från mening mellan den analyserade samt psykoanalytikern.

Förståelsen från för att mamman existerar enstaka personlig individ tillsammans egna känslor samt vilja, upplevs såsom enstaka negativt resultat samt framkallar sorg. Barnet blir även mer medvetet ifall pappan samt föräldrarnas relation samt känner avund samt sorg. sålunda småningom genomarbetar barnet dessa erfarenheter, integrerar föräldraobjekten inom mer realistisk form eller gestalt samt börjar behärska uppleva älskade samt tacksamhet, samt är kapabel således lämna den nedstämmande positionen.

I den nedstämmande positionen förmå barnet nyttja tre olika typer från försvarskonstellationer: Barnet är kapabel till detta inledande komma tillbaka mot dem omogna paranoida försvaren inom den paranoid-schizoida positionen. på grund av detta andra kunna barnet nyttja maniska försvar såsom omnipotens, förakt, manisk reparation samt triumf. till detta tredjeplats är kapabel barnet nyttja dem mer mogna tvångsmässiga försvaren upphävande från detta skedda, reaktionsbildning, alternativt tvångsmässigt samlande, tvångsmässigt utbildning alternativt tvångsmässigt kontrollerande.

Klein introducerade lekterapin, inom vilken denna ser barnets fria lek såsom enstaka motsvarighet mot Freuds fria associationer. Leken tolkas inom mening på grund av barnet samt detta tänks behärska hjälpa barnet för att jobba sig igenom positionerna.

Wilfred Bion

[redigera | redigera wikitext]

Wilfred Bion^(en) (1897–1979) plats engelsk medicinare samt adept mot Klein.

han bedrev psykoterapi tillsammans psykotiker samt försökte förstå deras tänkande.

Bion tänker sig för att detta finns olika grader från mentala representationer vilka denne ställer upp inom nästa ordning: betaelement, alfaelement, drömmar, pre-konceptioner, konceptioner, idé, vetenskapligt deduktiva struktur, samt algebraiska beräkningar. Alfaelement existerar tankarnas minsta delar samt dem går för att nyttja mot tänkande.

Betaelement existerar upplevelsen från upplevelse. dem upplevs direkt, likt tinget inom sig. dem är kapabel ej användas mot idéer, vision alternativt minne.

För för att behärska tänka kring sina intryck, behöver betaelementen omvandlas mot alfaelement. Detta sker genom ett bearbetning liksom kallas alfafunktion. Detta existerar ett förmåga såsom detta lilla barnet ej besitter, utan barnet behöver hjälp tillsammans med detta från sin mor.

Bion övertar ifrån Klein en fokus vid för att innehålla samt för att innehållas. Bion vidgar användningen. denne kunna mot modell prata angående för att ett uppfinnare förmå innehålla ett uppfinning, alternativt för att en samhälle kunna innehålla ett individ. Mamman hjälper sitt små människor för att bearbeta sina intryck, särskilt negativa känslor, just genom för att innehålla dem, hennes psyke samt tankeapparat blir ett behållare till barnets betaelement.

Genom sin alfafunktion omvandlar denna vid en ställföreträdande vis barnets betaelement mot alfaelement, detta önskar yttra denna känner, tänker samt förstår. denna återlämnar dem sedan mot barnet likt alfaelement. Barnet kunna då introjicera dessa samt egen börja tänka kring sina intryck. Detta utför mamman genom ett speciell sorts intuitiv öppenhet till barnets relaterade till känslor status, ett öppenhet vilket Bion kallar drömmeri.

Den funktion vilket används existerar projektiv identifikation, varigenom barnet placerar betaelementen inom modern. till Bion existerar projektiv identifikation alltså ej bara ett försvarsmekanism, utan ett vital sektion från normalutvecklingen. Barnet kunna sålunda egen förbättra ett alfafunktion, detta önskar yttra förmåga för att tänka kring sina intryck.

Det existerar dock ej ständigt modern klarar från för att låta sitt psyke artikel enstaka sådan container till barnets känsloliv, detta önskar yttra betaelement. denna möjligen egen äger enstaka inte utvecklad alfafunktion, alternativt sålunda älskar denna ej barnet alternativt dess far. Istället på grund av för att ta emot barnets betaelement, är kapabel denna då returnera dem genom projektiv identifikation alternativt utagerande.

Barnet upplever då namnlös skräck. Betaelementen blir kvar hos barnet samt barnet utvecklar ej någon alfafunktion. på grund av för att försöka utföra sig från tillsammans med betaelementen, förmå den projektiva identifikationen då utvecklas inom mer patologisk samt tvingande riktning. Betaelementen är kapabel komma för att upplevas vilket vilda tankar alternativt tankar utan tänkare - psykotiska erfarenheter.

Dessutom introjicerar barnet mamman såsom en medvetet missförstående objekt.

Bion uttrycker sig även inom struktur från för att länka samman saker. han talar angående älskade, hat samt insikt såsom sådana länkar. Moderns drömmeri hjälper barnet för att länka samman vid en positivt sätt. Den psykotiska upplevelsen bottnar istället inom enstaka attack mot sammanlänkning.

Verkligheten uppfattas då likt osammanhängande samt meningslös.

Bion uppfattade liksom sagt algebran vilket den högsta formen från tänkande. denne försöker därför uttrycka sina teorier även inom algebraisk struktur. kärl betecknar denne tillsammans med den kvinnliga symbolen ♀ samt innehåll tillsammans med den manliga ♂. älskade betecknas tillsammans L (love), hat tillsammans med H samt insikt tillsammans med K.

Dessa förekommer även inom negativ form eller gestalt vilket -L, -H samt -K. O står till den yttersta verkligheten (ultimate reality), själva ursprunget (origin).

Margaret Mahler

[redigera | redigera wikitext]

Margaret Mahler (1897–1985) studerade mor-barn-par inom en hemlikt laboratorium samt utvecklade utifrån dem enstaka teori angående barnets psykiska födelse.

Studierna avsåg framför allt separations-individuationsfasen, medan dem tidigare faserna inom högre grad baseras vid tidigare psykoanalytiska författare. Mahler formulerar nästa utvecklingsfaser:

1) Normal autism (första månaden): Barnet existerar inom denna fas passivt - vaknar på grund av för att förtära samt sover många. Barnet liknas nära en oval form, inneslutet inom sig självt, omedvetet angående världen, omgivet från en mentalt skal.

Barnet tänks uppfatta världen vid en allsmäktig, hallucinatoriskt önskeuppfyllande sätt - allt detta behöver finns inne inom ägget. ifall den vidare utvecklingen misslyckas, blir barnet kvar inom (fixering, regrediering) ett inåtvänd autistiskpsykos.
2) Normal symbios (1 mot 4–5 månader): en ospecifikt leende (riktat mot alla) visar för att barnet trätt ut ur den autistiska fasen samt börjat intressera sig till omvärlden.

beneath fasen utvecklas sedan en specifikt leende, liksom visar för att barnet föredrar modern. Barnet börjar inom denna fas bli intresserat från modern samt hennes ansikte, dock existerar kvar även många passivt samt insjunket inom sig självt. Barnet lever kvar inom en allsmäktig, hallucinatoriskt önskeuppfyllande tillåtelse samt uppfattar sig äga auktoritet ovan mor-barn-enheten.

Barnet uppfattar sig självt liksom en tillsammans modern. Mor-barn-enheten existerar däremot skild ifrån resten från världen från en skal. detta inre uppfattas liksom lustbetonat, detta yttre liksom olustbetonat (motsvarar Freuds lustjag samt främmande rest). inom symbiosen börjar barnet uppfatta sin lekamen samt förbättra en kroppsjag, detta börjar även uppfatta ett identitet samt förbättra en egen.

ifall den vidare utvecklingen misslyckas, blir barnet kvar inom ett symbiotisk psykos, var barnet använder mamman likt ett sektion från sig självt.
3) Separation-individuation (4–5 månader mot 4 år): Separations-individuationsfasen inleds tillsammans för att detta autistisk-symbiotiska ägget öppnas. detta sker då barnet blir mer alert samt målorienterat, kontinuerligt aktivt utan självinsjunkna perioder.

Fasen indelas inom nästa delfaser:

3A) Differentiering (4–5 mot 10–12 månader): Barnet utforskar sin personlig samt moderns lekamen, börjar skilja ut sig ifrån modern, uppfatta andra personer liksom separata (objektrelationer) samt börjar nära 8 månader uppleva bekymmer på grund av främlingar. då modern existerar frånvarande blir barnet ofta dystert.

Barnet visar nyfikenhet på grund av titt ut-lekar samt liknande på grund av för att bearbeta frånvaro samt återkomst. Övergångsobjekt skapas (se nedan).

En från Sigmund Freuds maximalt kända idéer fanns hans teori ifall individualitet, likt föreslog för att detta mänskliga psyket existerar sammansatt från tre separata dock interagerande delar: id, egot samt superegot.

Modern behöver artikel tillgänglig till barnet, behärska ta emot samt rymma barnets känslor, egen behärska skilja mellan barnets behov samt egna, samt låta barnet existera ifred då barnet signalerar detta. angående mamman existerar opålitlig riskerar barnet för att behöva fungera liksom moder åt sig självt samt förbättra en falskt egen. ifall barnet tvingas ut ur symbiosen på grund av snabbt, riskerar detta för att förbättra ett social rädsla.

3B) Övning (10–12 mot 16–18 månader): Barnet börjar utforska världen, besitter ett "kärleksaffär" tillsammans världen, samt återvänder mot hemmabasen modern på grund av för att innehåll vid sitt behov från säkerhet.

Barnet börjar uppleva viss bekymmer till för att dess frigörelseprocess förmå innebära enstaka negativt resultat från modern.

3C) Åternärmande (16–18 mot 22–24 månader):

3Ca) Begynnande åternärmande: Upplevelsen från sig egen samt mamman vilket separata individer blir allt tydligare. en indikator vid detta existerar för att barnet ofta hämtar saker samt ger mot mamman på grund av för att visa vid sina intressen.

Barnet erfar då även för att mamman ej ständigt existerar intresserad från identisk saker. Fadern besitter ej varit enstaka sektion från symbiosen, dock ej heller helt utanför. för tillfället börjar barnet behärska skilja ut honom vilket enstaka separat individ, samt förmå även inleda relationer tillsammans andra personer.

3Cb) Åternärmandekrisen (18–20 mot 24 månader): Medvetenheten ifall för att artikel ett personlig individ fullfölja barnet medvetet ifall sina egna begränsningar samt nödvändigheten från mamman samt hennes älskade.

Oron på grund av för att förlora modern, hennes älskade samt uppskattning, tilltar samt barnet håller sig därför närmare hon. Barnet börjar ett fåtal ett fruktan på grund av främlingar samt är kapabel artikel svårtröstad från andra än modern. Krisen kunna från flera föräldrar uppfattas därför för att en tidigare kompetent samt frimodigt små människor går tillbaka inom utvecklingen.

Modern behöver bejaka barnets ambivalens mellan för att dels söka sig ut inom världen, dels reagera våldsamt samt dels söka modern. angående barnet överbeskyddas riskerar denne alternativt denna för att uppleva till massiv fruktan på grund av världen samt bli alltför bunden mot modern.

3Cc) Den individuella lösningen vid krisen: Barnet försöker hitta detta optimala avståndet mot modern.

Barnet börjar behärska uttrycka sig inom anförande samt lek, vilket ger nya möjligheter mot både informationsutbyte samt bemästrande. Skillnader mellan olika ungar blir större. Pojkar söker sig mer utåt, medan flickor önskar existera närmare modern. angående den vidare utvecklingen misslyckas blir personen kvar inom separations-individuations-fasen samt fortsätter brottas tillsammans med att vara nära något samt frigörelse (borderline).

3D) Konsolidering (22–24 månader samt framåt): Psykosexuell / libidinös objektkonstans etableras, detta önskar yttra ett inre foto från modern liksom existerar oberoende från hennes närvaro.

Detta förutsätter för att onda samt goda objekt (bilder från henne) kunnat förenas samt för att den goda bilden överväger. Kognitiv objektpermanens, detta önskar yttra förmågan för att uppfatta livlösa objekt liksom kontinuerligt befintlig, besitter uppnåtts nära 18–20 månader i enlighet med kognitionspsykologenJean Piaget. vid motsvarande sätt utvecklas självkonstans angående ett positiv självvärdering överväger.

Erik H.

Erikson

[redigera | redigera wikitext]

Erik Homburger Erikson (1902–1994) vidareutvecklar den psykosexuella utvecklingsteorin samt tillför fler biologiska aspekter. denne existerar dock maximalt känd till dem psykologiska samt samhälleliga utvidgningarna. denne tillför även fler stadier, totalt åtta, sålunda för att teorin omfattar kurera existensen.

denne menar för att människan inom varenda etapp genomlever ett psykosocial kris, var detta står mellan numeriskt värde motsatta tendenser. angående krisen löses vid en positivt sätt etableras på grund av varenda fas enstaka primär styrka, ifall ej skapas istället enstaka kärnpatologi. Stadierna framgår från nästa tabell.

Ålder	Psykosexuellt stadium	Relationsområde	Psykosocial kris		Grundstyrka	Kärnpatologi
Positivt	Negativt
spädbarn	oral-respiratorisk-sensorisk-kinestetisk	modersfigur	tillit	misstro	hopp, förväntan	tillbakadragenhet
koltbarn	anal-uretral-muskulär	föräldrafigurer	självständighet	skam, tvivel	vilja	tvångspräglat beteende
lekålder	infantil-genital, lokomotorisk	kärnfamilj	initiativ	skuld	målmedvetenhet	hämning
skolålder	latens	grannskap, utbildningsinstitution	arbetsamhet	mindervärdeskänslor	kompetens	tröghet
ungdom	pubertet	ungdomsgrupper, förebilder	identitet	identitetsförvirring	trohet	avvisande
ung myndig	genital	partner inom sex samt jobb	intimitet, älskade	isolering	kärlek, sysselsättning	uteslutning
vuxen	(prokreativ)	hushåll, arbetsgemenskap	generativitet	stagnation, självupptagenhet	omsorg	förkastelse
ålderdom	(generalisering)	släkten, mänskligheten	integritet	förtvivlan, avsky	visdom	förakt

Otto Kernberg

[redigera | redigera wikitext]

Det främsta bidraget ifrån Otto Kernberg^(en), född 1928, existerar hans indelning inom tre olika personlighetsorganisationer: neurotisk, borderline samt psykotisk.

Utvecklingsmässigt tänker sig Kernberg, inspirerad främst från Klein, Mahler samt Edith Jacobson (1897–1978), för att barnet ursprunglig delar upp verkligheten mellan gott samt ont, innan detta lär sig skilja mellan sig självt samt andra. detta kunna uppleva sig självt likt en tillsammans mamman, dock skilja mellan positiv samt negativ interaktion tillsammans med hon.

sålunda småningom lär sig barnet för att skilja ut sig självt ifrån sin omgivning, vanligtvis nära 1 1/2 – 3 års ålder). Därefter förmå barnet även känslomässigt förena gott samt ont inom identisk individ samt uppfatta nyanser (ytterligare en par tre kalenderår framåt). Särhållandet från gott samt ont bottnar ursprungligen inom enstaka oförmåga för att förena dem.

Detta kunna senare utvecklas mot försvarsmekanismen binär klyvning, tillsammans med primitiv idealisering å en sidan samt primitiv nedvärdering å den andra.

Den likt fortsatt äger bekymmer tillsammans för att skilja mellan sig egen samt andra besitter ett psykotisk personlighetsorganisation.

Den vilket besitter etablerat ett åtskillnad mellan sig egen samt andra, dock kvar utför bruk från tvådelad klyvning, tillsammans ett kraftfull uppdelning från verkligheten inom gott samt ont, särskilt inom relationsmässiga samt emotionella situationer, den äger ett borderline personlighetsorganisation. Denna något som är svårt att hantera eller övervinna för att förena gott samt ont uppkommer angående aggressionsdriften överväger gentemot libidon, vilket förmå äga antingen konstitutionella orsaker alternativt bero vid för att negativa erfarenheter besitter övervägt gentemot positiva.

(Borderline personlighetsorganisation existerar ej detsamma såsom borderline personlighetsstörning.) Den liksom lyckas förena gott samt ont inom identisk individ samt förmår titta nyanser äger enstaka neurotisk personlighetsorganisation.

Freud gjorde enstaka teoretisk indelning från vår temperament inom tre delar: Detet, jaget samt överjaget.

Jagpsykologi

[redigera | redigera wikitext]

Framträdande personer inom jagpsykologin existerar Anna Freud samt Heinz Hartmann (1894–1970). Jagpsykologin besitter haft massiv innebörd framför allt inom Nordamerika.

I jagpsykologin hamnar driftsläran samt dem inre konflikterna inom bakgrunden. Man fokuserar inom stället vid jagets förmågor, såsom övervakning ovan motoriken samt försvarsmekanismer.

inom centrum står förmågan mot anpassning, vilket blir liktydigt tillsammans med psykisk välbefinnande. Hartmann menade metapsykologiskt för att detta utöver drifternas energier även finns neutral energi, såsom jaget kunna nyttja.

Anna Freud plats verksam inom London. denna utvecklade former till samtalsterapi tillsammans med unge samt sammanfattade även den psykoanalytiska teorin angående försvarsmekanismer.

Dels beskrev denna tre förstadier mot försvar samt dessa kallade denna förnekelse inom fantasin, förnekelse inom mening samt handling samt jaginskränkning (att man blir återhållsam samt försiktig). denna utvidgade dessutom teorin tillsammans med nya försvarsmekanismer, vilka denna benämnde identifikation tillsammans med angriparen alternativt omkastning från passivitet mot aktivitet (att man tar ovan angriparens aggressivitet samt styrka samt egen går mot attack), en form eller gestalt från altruism alternativt deltagande identifikation (att man förmå hjälpa någon ytterligare för att förverkliga drömmar ifall älskade samt släkt inom stället till sina egna), pubertetsintellektualisering (att drifterna omvandlas mot samt får sitt utlopp inom tänkande) samt pubertetsaskes.^[6]

Anna Freud omnämnde den andra topiken vilket "strukturell".

inom hennes efterföljd kallade Heinz Hartmann därför denna till den "strukturella synvinkeln". Merton M. Gill utarbetad därefter den strukturella synvinkeln mot enstaka mindre konfliktfylld struktur, var detta styrande jaget existerar överordnat samt mer primärprocesstyrda strukturer underordnade.^[3]) Även andra synvinklar äger föreslagits, såsom den genetiska (David Rapaport (1911–1960)^[7] samt den adaptiva.^[8]

Objektrelationsteori

[redigera | redigera wikitext]

Objektrelationsteorin utvecklades inom Storbritannien.

Begreppet myntades från Ronald Fairbairn.^[2] Även denna plats hamnar drifterna inom bakgrunden. Fokus läggs inom stället vid nära relationer, främst mellan små människor samt föräldrar, samt dem inre föreställningarna angående dessa - dem inre objekten.

De främsta företrädarna på grund av objektrelationsskolan existerar i enlighet med Salman Akhtar: Michael Balint, Donald Winnicott, Harry Guntrip, Masud Khan, John Sutherland, Christopher Bollas samt Patrick Casement.^[2]

Donald Winnicott

[redigera | redigera wikitext]

Donald Winnicott (1896–1971) verkade inom England likt barnläkare samt barnanalytiker.

han lade massiv vikt nära samspelet mellan mor samt ungar.

Detet, jaget samt överjaget existerar term ifall delar från psyket, liksom används inom psykoanalytisk teori.

ett utmärkt mor bör existera lyhörd samt responsiv samt följa barnets initiativ. detta existerar viktigt för att denna existerar inom samklang tillsammans sitt unge samt tar emot barnets "spontana gest" alternativt genuina impulser. angående mamman ej existerar lyhörd uppfattar barnet detta såsom en intrång. Mamman fungerar såsom enstaka spegel genom för att bekräfta samt visa barnet vem denne alternativt denna existerar.

angående mamman ej klarar detta riskerar barnet för att förbättra en "falskt själv", detta önskar yttra förställa sig samt spela en spel inom förhållande mot omgivningen, ej våga existera sig självt utan rentav tappa försvunnen vem denne alternativt denna existerar. Mamman behöver dock ej existera perfekt, detta räcker för att artikel tillräckligt bra alternativt normalt hängiven.

Winnicott tänker sig för att barnet ursprungligen befinner sig inom en status från först narcissism samt besitter en ointegrerat jag. Barnet existerar beroende från för att mammans jag täcker upp på grund av barnets, då är kapabel barnets jag bli en del av mot enstaka totalitet. Barnet uppfattar ursprungligen sig självt liksom allsmäktig.

angående mamman existerar tillräckligt lyhörd samt responsiv är kapabel barnet behålla denna upplevelse. till för att klara detta inträder denna nära förlossningen inom enstaka primär moderlig upptagenhet. Snart behöver barnet dock bli mer realitetsanpassat samt detta sker genom för att barnet inom sin föreställningsvärld riktar sin aggression mot den inre bilden från mamman samt förstör denna foto.

då barnet sedan upptäcker för att mamman existerar kvar, förstår detta för att detta finns enstaka från barnet oberoende verklighet. detta existerar viktigt för att mamman vid detta sätt tillåter barnet för att skilja ut sig samt bli ett personlig individ.

För för att klara denna passage skapar barnet mellan sig egen samt mamman en mellanområde alternativt "potentiellt rum".

detta existerar en sektor likt ligger vid gränsen mellan små människor samt mor, mellan fantasi samt verklighet; både samt / varken alternativt. detta existerar platsen till lek samt kreativitet. Genom för att leka inför mor, lär sig barnet både för att anknyta samt för att existera isolerad. Ibland kunna en objekt ett fåtal identisk innebörd, exempelvis ett nalle, samt kallas då en övergångsobjekt.

en sådant kunna bara skapas från barnet självt.

Winnicott accepterar sexualdriften. Denna betraktar han vilket relationsbildande. han förnekar däremot dödsdriften samt betraktar aggression likt något reaktivt. inledningsvis då denna frikopplas ifrån en relaterande blir den destruktiv.

Winnicott bedrev psykoterapi tillsammans ungar. ett teknik denne använde plats för att rita ett krumelur vid en ark.

Barnet samt terapeuten turades sedan ifall för att rita vidare samt denna lek blev utgångspunkt till en konversation. Krumelurleken fungerar både diagnostiskt samt terapeutiskt samt motsvarar Freuds fria associationer.

W. R. D. Fairbairn

[redigera | redigera wikitext]

Ronald Fairbairn (1889–1964) fanns verksam såsom doktor samt psykoanalytiker inom Skottland.

Fairbairn ser människan liksom huvudsakligen relationssökande samt ej huvudsakligen lustsökande vilket Freud antog. detta finns därför inget detta inom Fairbairns modell, samt libido existerar ett jagfunktion. han förnekar dödsdriften samt ser aggression vilket ett reaktion vid frustration samt försummelse. till Fairbairn handlar detta inre existensen framför allt angående älskade.

Psykopatologi uppkommer nära obesvarad alternativt frustrerad älskade. Fairbairn betonar betydelsen från dem verkliga relationerna. elementär existerar barns absoluta beroende från sina föräldrar. angående mamman existerar avvisande förmå spädbarnet ej välja andra relationer utan måste hantera den psykiska smärtan från för att bli avvisad genom inre psykiska manipulationer från objekt samt jag.

detta avvisade barnet tvingas älska ut inom tomma intet. förkastas barnets älskade är kapabel barnet uppfatta sin älskade såsom dålig samt förbättra ett schizoid problematik. Alternativt är kapabel barnet uppfatta sitt hat vilket uselt samt förbättra ett depressiv problematik. inom Fairbairns teori existerar dem inre objekten helt centrala.

Jaget är kapabel rikta libido, detta önskar yttra älskade samt längtan, mot en inre objekt. Jaget är kapabel även tränga försvunnen en objekt, vilket i enlighet med Fairbairn innebär för att rikta hat mot detta. inom Fairbairns modell existerar detta alltså objekt såsom trängs försvunnen, ej driftsimpulser.

Fairbairns endopsykiska situation
Antilibidinösa	Libidinösa
Jag	Det antilibidinösa jaget (ursprungligen Den inre sabotören)	Centraljaget	Det libidinösa jaget
Objekt	Det avvisande objektet eller Det antilibidinösa objektet	Idealobjektet	Det lockande objektet eller Det libidinösa objektet

Ronald Fairbairn existerar maximalt känd till den endopsykiska situationen.

detta existerar ett topisk metapsykologisk modell bestående från delar från jag samt objekt, vilken ersätter Freuds andra topik / strukturella synvinkel.

Sigmund Freud’s theory of personality fryst vatten one of his most well-known ideas.

inom sin slutliga struktur (1944/1951/1963)^[9][10][11] består modellen från tre jag samt tre objekt. Mamman internaliseras såsom en inre objekt. angående mamman upplevs liksom frustrerande klyvs detta objekt inom tre delar: Det avvisande alternativt antilibidinösa objektet, det lockande alternativt libidinösa objektet samt idealobjektet (detta objekt saknades inom den ursprungliga modellen).

detta avvisande objektet existerar utvecklat ur upplevelsen från mammans avvisande sidor. detta lockande objektet existerar format från barnets längtan efter sin mor, dock objektet existerar samtidigt ont eftersom detta ej fyller år barnets behov från älskade. Idealobjektet existerar en gott objekt. dem avklyvda antilibidinösa samt libidinösa objekten trängs försvunnen från jaget samt blir omedvetna.

eftersom jaget besitter enstaka libidinös bindning mot detta internaliserade objektet, klyvs även jaget vid motsvarande sätt inom tre korresponderande delar: Det antilibidinösa jaget (ursprungligen kallat den inre sabotören), såsom förblir libidinöst bundet mot detta avvisande/antilibidinösa objektet, det libidinösa jaget såsom förblir libidinöst bundet mot det libidinösa objektet, samt centraljaget såsom förblir libidinöst bundet mot idealobjektet.

dem libidinösa bindningarna finns var, till för att barnet upplever detta likt nödvändigt för att bli älskat från sin mor. Tanken för att lämna den förhoppningen skapar separationsångest. dem avklyvda delarna trängs försvunnen samt blir omedvetna. detta antilibidinösa jaget riktar även, å detta antilibidinösa objektets vägnar, hat mot detta libidinösa objekt-jag-paret inom ett indirekt bortträngning, vilket utför för att barnets längtan efter älskade blir ytterligare kraftigt omedveten samt smärtsam.

Fairbairn tänker sig för att idealobjektet inom huvudsak motsvarar Freuds Överjag. Fairbairn avvisar existensen från en detta.

En individ såsom utifrån ett otillfredsställd älskade mot enstaka avvisande mor besitter utvecklat ett sådan endopsykisk struktur, förmå tolka andra människor, samt egen agera, utifrån dem tre jagen. Utifrån detta libidinösa jagets koppling mot detta libidinösa objektet förmå andra uppfattas liksom lockande dock oåtkomliga; samtidigt förmå denna längtan kännas sårig samt smärtsam vid bas från attackerna ifrån detta antilibidinösa jaget.

Utifrån detta antilibidinösa jagets koppling mot detta antilibidinösa objektet förmå andra uppfattas liksom avvisande. Man förmå även utifrån detta antilibidinösa jagets – från detta antilibidinösa objektet inspirerade – attityd mot detta libidinösa jag-objekt-paret behandla andra nedlåtande samt våldsamt. Modellen är kapabel utifrån dessa tre perspektiv förklara varför personer, liksom blivit negativt bemötta från sin mor, är kapabel existera benägna för att uppleva sig lockade från personer liksom bemöter dem negativt även senare inom existensen.

Den förmå även förklara varför personer förmå uppleva för att någon trycker ner dem, även då ingen utför detta. Den är kapabel på grund av detta tredjeplats förklara varför människor mot synes omotiverat behandlar andra nedlåtande samt våldsamt.

Den psykologiska utvecklingen går i enlighet med Fairbairn ifrån infantilt beroende baserat vid mottagande mot moget beroende baserat vid belönande.

Psykoterapin syftar mot för att patienten skall öppna sitt slutna struktur, våga titta verkligenheten såsom den existerar samt integrera objekten samt jagen, således för att man är kapabel ge samt ta emot älskade vid en mer realistiskt sätt. på grund av för att detta skall existera möjligt, behöver patienten möta enstaka god samt omtänksam vårdare, samt våga skapa ett färsk verklighetbild utifrån denna relation.

Självpsykologi

[redigera | redigera wikitext]

Självpsykologin utvecklas från Heinz Kohut^(en) (1913–1981). Begreppet själv införs inom psykoanalysen efter Freud samt finns hos exempelvis Hartmann samt Winnicott. Självet existerar till Kohut centrum till upplevelse, motivation samt självkänsla. Kohut placerar självet inom centrum samt utvecklar ett teori ifall självet likt ett struktur inom den psykiska apparaten.

Kohut tonar ner många från Freuds teorier samt lägger fokus vid självkänslan. Detta fullfölja denne successivt, inledningsvis inom enstaka begränsad teori, var denne infogar självet inom Freuds metapsykologi (1971), sedan inom enstaka utvidgad, var han lämnar många från Freuds metapsykologi (1977).

Kohut utvecklar Freuds teori ifall narcissism.

Kohut ser narcissism (självkärlek) liksom något inom grunden gott, såsom dock är kapabel utvecklas fel. Freud ägde beskrivit hur ökad egenkärlek leder mot minskad älskade mot andra, vilket inom hans modell uttrycks sålunda för att libido antingen kunna riktas mot andra - objektlibido, eller mot enstaka egen - narcissistisk libido.

Kohut menar istället för att älskade mot andra samt mot ett egen existerar ömsesidigt givande samt för att oss behöver båda delar, vilket denne beskriver liksom för att objekt- samt narcissistisk libido existerar separata.

Kohut beskriver självet liksom enstaka intrapsykisk struktur tillsammans med tre poler: självhävdande ambition, internaliserade värden samt ideal, samt enstaka pol till upplevelse från likhet samt samhörighet (som han inför senare inom teorin).

Mellan dessa poler finns en spänningsfält från begåvningar samt färdigheter.

De tre polerna motsvarar tre självobjektsbehov: Speglingsbehovet innebär för att barnet behöver bli sett, uppskattat, beundrat. Idealiseringsbehovet innebär för att barnet behöver ett fåtal beundra någon ytterligare samt associera sig mot den personens betydelse.

Tvilling- alternativt alter ego-behovet (senare inom hans teori) innebär behov från upplevelse från likhet samt samhörighet. detta många lilla barnet besitter även en sammansmältningsbehov vilket innebär behov från intuitiv medvetande.

Senare teoretiker besitter lagt mot motståndarbehov, detta önskar yttra behov från sporrande konkurrens (Lachmann samt Wolf), valideringsbehov, detta önskar yttra godkänna från känslor (Stolorow, Brandchaft samt Atwood), verkansbehov detta önskar yttra förmåga för att beröra andra sålunda för att man får sina självobjektsbehov tillfredsställda (Wolf), samt självbeskrivningsbehov, detta önskar yttra nödvändigheten från för att uttrycka sina erfarenheter (Trop samt Stolorow).

Utvecklingsmässigt menar Kohut för att barnet behöver ett fåtal dessa behov tillgodosedda genom intonade föräldrar. Dock ej vid en fullkomligt sätt, utan barnet behöver även uppleva enstaka optimal frustration, vilket hjälper barnet för att klara motgångar inom existensen. angående denna tillväxt går väl, får individen enstaka upplevelse från för att existera älskvärd, duglig samt tillhörig; angående ej, sålunda uppstår tvivel vid detta.

En ytterligare utvecklingslinje handlar ifall för att erhålla en sammanhållet själv, detta önskar yttra ett upplevelse från för att existera hel samt äga enstaka historisk kontinuitet. Motsatsen existerar en fragmenterat själv.

Kohut inför även nästa försvar: Horisontell klyvning innebär för att otillfredsställda självobjektsbehov hålls borta ifrån medvetandet.

Vertikal klyvning innebär för att detta grandiosa självet hålls borta ifrån resten från självet samt ej förmå utvecklas samt bli en del av. Undvikande innebär för att man undviker situationer var ens självkänsla ånyo riskerar för att kränkas. Kompensation innebär för att man försöker tillfredsställa sina självobjektsbehov vid andra sätt, exempelvis genom föda alternativt äventyr.

Kohuts psykoterapi existerar många lyhörd samt omvårdande samt försöker tillgodose dem självobjektsbehov patienten ej fått tillgodosedda inom barndomen - tillsammans optimal frustration. inom självpsykologin sitter man inom terapin ansikte mot ansikte samt använder ej divanen.

Lacan

[redigera | redigera wikitext]

Jacques Lacan (1901–1981) fanns fransk specialistläkare.

han fanns inspirerad från strukturalismen, särskilt från språkforskaren långnovell Jacobson samt etnologenClaude Lévi-Strauss. Lacan önskar igen mot Freud, dock utför samtidigt ett radikal strukturalistisk omtolkning från hans skrifter. ett från hans teser existerar för att detta omedvetna existerar strukturerat liksom en tungomål, därför lämpar sig språkteorier på grund av dess tolkning.

Hans teori existerar enstaka från dem mer svårgenomträngliga.

Lacan beskriver tre ordningar alternativt register - detta reala, imaginära samt symboliska. dem illustreras från ett geometrisk figur - den borromeiska knut, vilket består från tre ringar inflätade inom varandra.

Den reala ordningen innefattar ämne samt lekamen, dock även drömmar, hallucinationer samt skräck.

Den existerar omöjlig för att förstå samt ligger nära Kants tinget inom sig. Den imaginära ordningen omfattar bilder samt ideal. Den existerar fascinerande dock även bedräglig. Hit hör den dyadiska relationen, känslor, aggressioner samt naturen. mot den symboliska ordningen hör språket, lagen, kulturen, den sociala ordningen samt den triadiska relationen. Hit hör även döden, frånvaron samt bristen.

således beskrivs mot modell den reale fadern liksom den fysiska individ såsom avlat en; den imaginäre fadern liksom samlingen från fantasier kring fadern, liksom utför honom mot ett ideal- alternativt skräckfigur; samt den symboliske fadern såsom den funktion fadern intar, då han till barnet in inom den sociala ordningen. Den symboliske fadern kallas även "fadersnamnet".

vid identisk sätt kunna penisen beskrivas, alternativt fallosen, vilket Lacan föredrar för att kalla den. Den reala fallosen existerar penisen inom kroppslig mening; den imaginära fallosen existerar detta okända objekt vilket vårt begär ytterst sett sträcker sig mot; den symboliska fallosen existerar signifikanten (tecknet) till den Andres längtan samt på grund av jouissance, vilket existerar den smärtsamma njutning man uppnår då man efter kulmen fortsätter söka njutning.

Den uttrycker även könsskillnaden.

Den imaginära ordningen träder man in inom genom spegelstadiet. ifrån start existerar den "för tidigt födda" människan hjälplöst hänvisad mot en biologiskt relaterande mot sin mor. dock inom 1/2- mot 1 1/2-årsåldern blir barnet fascinerat från sin personlig spegelbild. då detta identifierar sig tillsammans den, alternativt tillsammans med enstaka jämnårig, uppstår jaget, samt barnet besitter ett period svårt för att skilja mellan sig självt samt andra.

inom detta blir barnet även delvis bedraget, eftersom man ej existerar sin spegelbild. Barnet blir avundsjukt vid bilden, liksom detta uppfattar liksom mer hel, samt således förs ett aggressivitet in. Spegelbilden illustrerar den konfliktfyllda duala relationen mellan ungar samt mor. detta existerar dock ingen äkta dyad, ty den imaginära fallosen finns tillsammans med vilket ett tredjeplats part.

Den imaginära fallosen existerar vilket modern känner begär mot bortom barnet.

Den symboliska ordningen träder man in inom genom Oidipuskomplexet, inom vilket fadern träder in samt räddar barnet ifrån den konfliktfyllda samt illusoriska dyadiska relationen tillsammans modern. Oidipuskomplexet existerar indelat inom tre "tider": inom den första tiden inser barnet för att modern känner begär mot något bortanför detta självt - den imaginära fallosen.

Barnet inser för tillfället, för att modern ej existerar fullkomlig, eftersom denna längtar. Barnet inser även sin personlig ofullkomlighet, eftersom detta ej kunna tillfredsställa moderns begär. Barnet försöker existera detta likt modern längtar efter, samt uppfattar modern vilket skrämmande oändlig makt. mot detta kommer för att driften börjar utföra sig gällande inom dem reala genitalierna.

Psykoanalysen existerar 1) enstaka idétradition, 2) enstaka terapitradition, 3) ett forskningstradition, samt 4) enstaka teknik för att analysera makrofenomen såsom traditioner samt historia.

Barnet inser då, för att detta ej räcker tillsammans med detta imaginära - detta måste tillhandahålla något realt, dock dess reala genitalier existerar utan hopp otillräckliga. inom den andra tiden träder den imaginäre fadern in. Fadern räddar barnet genom för att förbjuda moderns inträde mot fallosen samt barnets inträde mot modern, vilket Lacan ibland talar ifall vilket kastration från modern.

detta existerar viktigt för att modern respekterar detta förbud. Barnet ser idag fadern likt objekt till moderns begär. inom den tredje tiden träder den reale fadern in. denne visar för att denne äger fallosen, samt kastrerar barnet inom således måtto för att detta blir omöjligt till barnet för att gå vidare försöka artikel fallosen på grund av modern.

Barnet förmå då istället symboliskt känna igen sig tillsammans fadern, vilket skapar överjaget.

Lacan beskriver tre strukturer. samtliga människor hör mot någon från strukturerna. Den liksom går igenom samtliga tre tiderna, utvecklar neurotisk struktur. Neurotikern bor inom språket samt neurosen existerar strukturerad likt enstaka fråga.

Den karaktäristiska försvarsmekanismen existerar bortträngningen, vilken innebär för att ett beteckning förpassas mot detta omedvetna, från vilket ställe den ständigt återvänder inom maskerad struktur.

Om man når den tredjeplats tiden, dock istället på grund av för att känna igen sig tillsammans fadern, identifierar sig tillsammans med modern och/eller tillsammans med den imaginära fallosen, faller man åter inom den imaginära preoidipala triangeln samt får pervers struktur.

inom relation mot driften positionerar man sig liksom objekt på grund av den Andres njutning. Perversionen utmärks från bristen vid fråga. Förnekelsen, såsom existerar den på grund av den perversa strukturen utmärkande försvarsmekanismen, innebär för att man samtidigt förnekar samt erkänner. detta man förnekar existerar moderns kastration.

Om ett blockering äger boende redan före den inledande tiden, utvecklas psykotisk struktur.

Den försvarsmekanism vilket används denna plats existerar förkastelsen, likt innebär ett mer total förnekelse än inom den perversa strukturen. detta man förkastar existerar fadersnamnet. detta bli en del av ej inom detta symboliska universat, vilket leder mot en hål inom den symboliska ordningen. Fadersfunktionen existerar reducerad mot imaginär.

Psykotikern existerar ockuperad från språket.

Ett drag inom Lacans psykoterapi plats för att han ej arbetade tillsammans med fasta längder vid sessionerna, utan då terapeuten uppfattade för att patienten sade något viktigt, avslutades sessionen.

Forskning samt utvärdering

[redigera | redigera wikitext]

Psykoanalysen ser sig vilket ett forskningsmetod, likt genom för att fördjupa sig inom enskilda människor kunna anlända mot djupa slutsatser ifall människans psyke.

Freud plats såsom medicin läkare väl tränad inom kvantitativ teknik. då denne utvecklade sina psykoanalytiska teorier, valde denne dock för att ej nyttja den. Istället utvecklade denne ett personlig teknik, grundad vid observationer inom anslutning mot behandlingen från sina patienter. Hans teknik liknar närmast kvalitativ teknik alternativt deltagande insamling.

Det existerar sant för att man genom fördjupning inom ett enskild individ förmå nå djup medvetande från honom alternativt hon. flera invändningar äger dock även rests mot detta metodval. en bekymmer existerar för att enstaka observationer ej kunna generaliseras mot för att gälla samtliga - möjligen förstår man enstaka individ vid djupet, dock varför skulle slutsatserna gälla alla?

en annat bekymmer existerar för att ett behandlare vilket forskar vid sin personlig behandling är kapabel äga svårt för att förhålla sig neutral mot sina utfall, samt detta finns enstaka fara för att denne äger enklare för att dra slutsatser liksom ligger inom linje tillsammans hans förväntningar än liksom går emot dem.

på grund av detta tredjeplats sker behandlingen inom enskildhet samt detta existerar svårt på grund av andra för att vid en objektivt sätt granska vilket likt verkligen skett.

Det finns även empiriskt stöd till metodologiska tveksamheter. då Freuds skrivelse mot Wilhelm Fliess publicerades, äger detta argumenterats till för att hans beskrivningar inom breven samt fallbeskrivningarna skiljer sig åt vid en sätt vilket ger misstankar angående för att Freud ibland förändrat sina fallbeskrivningar till för att förbättrad passa hans teorier.^[12]

Allt detta kunna dock avhjälpas angående psykoanalysen undergår vetenskapliga studier tillsammans förbättrad upplägg.

således besitter dock hittills ej skett inom någon nämnvärd omfattning.

Metapsykologi

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare något som är svårt att hantera eller övervinna existerar den höga abstraktionsnivå vilket dem psykoanalytiska författarnas teorier ligger vid. flera term skulle behöva definieras förbättrad, på grund av för att behärska stödjas alternativt falsifieras.

inom vilken fras tänks mot modell detet, jaget samt överjaget existera? Teorierna angående barns tidiga tillväxt möter särskilda svårigheter, då spädbarn ej är kapabel prata.

Karl Popper äger ifrågasatt psykoanalysens falsifierbarhet: denne besitter menat för att teorierna formulerats vid en sådant sätt för att dem existerar förenliga tillsammans varenda tänkbara empiriska utfall.^[12][13]Adolf Grünbaum besitter istället argumenterat till för att psykoanalysen existerar falsifierbar.^[12][14][15]

Kanske indikerar Freuds benämning "metapsykologi" för att psykoanalysen främst skall förstås vilket enstaka psykologisk tänkesätt, enstaka metafysik till psyket?

Forskning äger utförts vid psykoanalytisk utvecklingsteori, från mot modell Margaret Mahler (se ovan). undersökning inom anknytningsteori, enstaka teoribildning liksom ursprungligen utgick ifrån psykoanalysen, besitter bekräftat Mahlers, Winnicotts, Fairbairns, Kohuts tillsammans fleras funderingar angående för att lyhördhet samt responsivitet hos föräldrar befrämjar tillväxt från enstaka psykisk hälsa.^[16] Modern spädbarnsforskning besitter även bekräftat delar från Mahlers resultat: Ögonkontakten blir mer kontinuerlig nära enstaka månads ålder samt en social leende kommer nära 3–4 veckor.

nära 6–7 månader är kapabel barnet visa fruktan. Modern undersökning besitter dock ej kunnat bekräfta Mahlers teorier angående naturlig autism samt symbios hos detta lilla barnet.^[17]

Psykoterapi

[redigera | redigera wikitext]

Kvantitativ undersökning vid psykoanalytisk/psykodynamisk teknik äger ej kommit igång förrän relativt nyligen, samt ännu inom små omfattning angående man jämför tillsammans kognitiv beteendeterapi.

Socialstyrelsen inom land besitter gått igenom behandlingsmetoder mot nedstämdhet samt ångest samt då funnit för att psykodynamisk korttidsterapi äger små resultat vid vissa tillåtelse, dock för att forskningsläget ofta existerar till uselt till för att uttala sig. då detta gäller tvångssyndrom hos unga avråds ifrån användning från psykodynamisk korttidsterapi.^[18]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Freud byggde upp enstaka gemenskap tillsammans med starka personliga grupp, var han egen intog ett roll såsom ett auktoritet.

Dessa grupp utvecklades bland annat genom för att Freud egen analyserade sina närmsta lärjungar, såsom inom sin tur analyserade nästa generation, samt sålunda vidare.^[19] Personer tillsammans självständiga idéer manövrerades vid olika sätt ut, såsom Carl Gustav Jung, Alfred Adler samt Jacques Lacan. Freud organiserade gemenskapen inom Internationella Psykoanalytiska Sällskapet, inom sin tur indelad inom olika landsföreningar.

vid dessa sätt kunde psykoanalysen leva sitt eget liv inom enstaka tillsammans den akademiska världen parallell struktur. Freud kunde således behålla kontrollen ovan sitt verk, samt rörelsen kunde växa samt ett fåtal påverkan. Samtidigt innebar detta för att chansen mot alternativa idéer samt objektiv undersökning begränsades. detta faktum för att konkurrerande skolbildningar planta fram är kapabel tyda vid ett svag empirisk stabilisering eller fastsättning - angående problem att diskutera är kapabel avgöras empiriskt, behöver man ej strida ifall dem.

Webster betraktar psykoanalysen snarast liksom enstaka religion.^[12][20]

Genusfrågor

[redigera | redigera wikitext]

Psykoanalysen äger även utifrån genusteori kritiserats på grund av för att upprätthålla sedvänja synsätt vid kön samt genus. Nyare psykoanalytiska teoretiker besitter gått inom svaromål samt omformulerat teorierna.

Alice Miller samt Jeffrey Masson besitter kritiserat Freud på grund av för att denne övergav förförelseteorin, detta önskar yttra för att han avfärdade sina patienters berättelser angående sexuella övergrepp inom barndomen, samt istället började tolka sådana minnen liksom förskjutningar samt förvrängningar från patienternas egna förbjudna önskningar (Oidipuskomplexet).

Vissa vetenskapsman äger tvärtom ur Fliessbreven dragit slutsatsen för att övergreppsberättelserna ej existerar autentiska, utan härrör ur Freuds spekulationer.^[12]

Idéhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Begrepp

[redigera | redigera wikitext]

Freud plats många intresserad från antiken samt hämtade term därifrån.

Oidipuskomplexet existerar utvecklat ur legenden ifall monark Oidipus. Oidipus dräper, ovetande ifall sitt ursprung, sin far samt gifter sig tillsammans sin mor. Narcissismen existerar utvecklad ur myten ifall Narkissos, enstaka fin yngling vilket förälskade sig inom sin personlig spegelbild inom ett källa.

Andra topiken/Strukturella synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]

Platon (427–347 f. Kr.) beskriver en tredelat psyke. Förnuftssjälen söker vishet samt äger sitt säte inom huvudet; mod- samt ambitionssjälen existerar energisk, stridslysten, söker ära samt finns inom bröstet; samt begärssjälen söker valuta, kraft samt sex samt finns inom buk samt underlivet.

inom Dialogen Faidros liknar Platon själen nära en bevingat tvåspann: Den en hästen existerar välartad, behärskad samt söker visdom; den andra existerar bångstyrig, impulsiv samt söker njutning. Kusken besitter för att styra. Låter han den välartade hästen råda, är kapabel spannet höja sig mot idévärlden.^[21][22]

Aristoteles (384–322 f.

Kr.) beskriver ett ytterligare tredelning: Allt levande äger enstaka vegetativ själ, likt syftar mot näringsintag samt förökning. Djuren besitter dessutom enstaka djursjäl, vilket möjliggör rörelse. Människan besitter utöver detta även ett förnuftig själ, såsom möjliggör tänkande.

Aposteln Paulus (c:a 3 – c:a 65) utför även ett två- alternativt tredelning från människan.

Anden alternativt den nya människan önskar detta goda. Köttet alternativt den gamla människan besitter lust mot detta onda. Människan besitter för att välja mellan för att "vandra inom anden" alternativt för att "göra köttets gärningar". (Romarbrevet 6-8, Galaterbrevet 5, Efesierbrevet 4, Kolosserbrevet 3)

Dynamiska synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]

Arthur Schopenhauer (1788–1860) beskriver sin tänkesätt inom Världen liksom vilja samt föreställning.

inom världen finns enstaka opersonlig samt överindividuell vilja såsom driver allt. Den kommer mot formulering inom bevarandedriften såsom näringsintag, samt inom sexualdriften såsom fortplantning. på grund av den enskilde existerar dock världen bara föreställning, maya: Människan uppfattar ej varats innersta väsen, utan tror för att detta existerar denna egen likt önskar saker, blir förälskad, bildar släkt.

inom själva verket existerar denna bedragen från viljan, vars avsikt existerar artens fortlevnad. Schopenhauer plats inspirerad från indisk tänkesätt, särskilt Upanishaderna. Freud lyfter även fram människans utsatthet på grund av sexualdrifternas tryck, dock talar påfallande lite angående fortplantningen.^[23][24]

Friedrich Nietzsche (1844–1900) talar angående sexuella samt aggressiva drifter.

denne beskriver flera psykologiska processer såsom liknar Freuds: Drifter förmå begränsas genom enstaka energisk glömska, dem är kapabel genom sublimering uttryckas vid en ställföreträdande sätt, dem är kapabel vändas inåt. Dessa processer ger förutsättning till samhällets uppkomst.^[23]

Första topiken/Topografiska synvinkeln

[redigera | redigera wikitext]