2 sjuka i pest i kina
Pest
- För andra betydelser, titta Pest (olika betydelser).
- Uppslagsordet ”pesten” leder hit. För romanen, titta Pesten (roman).
Pest existerar enstaka infektion orsakad från bakterienYersinia pestis. Denna isolerades 1894 inom Hongkong från den fransk-schweiziske forskaren Alexandre J.
E. Yersin (1863–1943) samt den japanske forskaren Kitasato Shibasaburō (1856–1931) oberoende från varandra.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]"Pest" likt historiskt begrepp
[redigera | redigera wikitext]I äldre tider kunde man ej lika säkert skilja vid olika typer från infektionssjukdomar. Historiska information ifall eruption från "pest" kunna därför principiellt avse vilken dödlig infektionssjukdom likt helst, vilket äger fått massiv spridning samt kunna därför ej automatiskt antas artikel identisk sak vilket den infektionssjukdom såsom idag kallas pest.
Pestdöd plats förr en formulering på grund av någon liksom avlidit inom ett sjukdom, likt man antog fanns sjukdomen "pest" (Yersinia pestis), dock såsom inom själva verket kunde äga varit någon ytterligare febersjukdom.
Ett ålderdomligt mening på grund av pest existerar pestilens.[2]
Den neolitiska nedgången
[redigera | redigera wikitext]Med DNA-studier äger en släktträd upprättats ovan varenda olika peststammar liksom hittills äger hittats.
detta visar för att dem uppstod till 5 800 kalenderår sedan, i enlighet med ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ursprunglig inom den jordbrukande trypilljakulturen inom dagens Rumänien, Moldavien samt Ukraina. Kulturen byggde Europas inledande stora städer, dock brände ofta ned sina bosättningar samt byggde upp nya vid andra platser.
dem försvann till 4 800 kalenderår sedan, då Europas inledande bondekulturer blev kraftigt försvagade inom något såsom existerar känt såsom den neolitiska nedgången(en).[3]
År 2018 undersöktes ett stengrav tillsammans med 79 individer inom Gökhem utanför Falköping. dem ägde vid relativt begränsad period begravts på grund av 4 900 kalenderår sedan från enstaka jordbrukskultur.
Den visade sig innehålla bevis vid Yersinia pestis hos numeriskt värde från individerna. Tidpunkten utför för att fyndet besitter tolkats såsom för att pest förmå existera ett möjlig orsak mot den neolitiska nedgången inom Europa, vilket inom sin tur banade väg till inflyttning från enstaka ytterligare bondekultur inom Europa österifrån.[3][4]
På stäpperna inom nuvarande Ryssland drabbade pesten människor inom yamniakulturen på grund av 4 800 kalenderår sedan, äger DNA-analyser demonstrerat.
Den pestvågen spreds vid bara några hundra kalenderår vidare ända mot Kina. i enlighet med Kurganhypotesen började denna assemblage nära denna period plötsligt sprida sig ovan Europa samt Asien. dem förde tillsammans sig detta indoeuropeiska språket samt kunskaper liksom ledde mot bronsålderns stora förändringar. Exempelvis byttes 90 andel från befolkningen ut vid dem brittiska öarna, samt den tidigare befolkningen besitter var knappt lämnat några genetiska spår efter sig.[3] Även inom Skandinavien avslutas nästan samtliga manliga släktled ifrån tiden innan bronsåldern samt saknar idag ättlingar (sonsons son samt därför vidare).
Vissa kvinnliga släktled (dotters dotters dotter) både bland jägar-samlar-kulturer samt dem tidigare bönderna finns kvar utspridda ovan kurera Europas befolkning än idag. Kvinnorna gick inom dem flesta fall ovan mot den nya bondekulturen nära mötet tillsammans detta inflyttade människor, ofta innan dem nådde Skandinavien.
Justinianska pesten
[redigera | redigera wikitext]På 500-talet e.Kr.
graserade den därför kallade justinianska pesten inom Europa, även kallad den inledande pestpandemin. Den existerar inledningsvis dokumenterad inom Egypten samt kring Medelhavet, dock DNA-belägg visar för att den spred sig åtminstone mot norra Tyskland.[3]
Digerdöden
[redigera | redigera wikitext]Digerdöden 1346–1353 existerar den start samt maximalt intensiva perioden inom den andra pestpandemin, vilket pågick mot 1840-talet.
Digerdöden existerar ansvarig på grund av cirka tjugofem miljoner dödsfall inom Europa fram mot 1665, alternativt ungefär ett tredjedel från befolkningen inom Europa.
Manchuriska pesten.Våren 1350 nådde digerdöden land via Norge, såsom nåtts året innan.
Pesten inom land 1710–1713 fanns en senare eruption då enstaka tredjedel från befolkningen inom Sveriges storstäder dog.
Tredje pestpandemin
[redigera | redigera wikitext]Den tredjeplats pestpandemin, 1866 mot 1960-talet, ägde sitt ursprung inom Kina samt resulterade var inom cirka 2,2 miljoner dödsfall.
Pesten spred sig mot Indien, var den tog omkring 10 miljoner människors liv. Antibiotiska medicin utvecklades vid 1940-talet vilket dramatiskt minskade dödstalen ifrån pesten.
Nyhetsanka 1993–1994
[redigera | redigera wikitext]År 1993 inträffade ett jordbävning inom området Osmanabad samt Latur inom Ghats vid Deccan inom Indien.
landet sände då säd liksom akut katastrofbistånd via hamnstaden Surat, vilket transporterades vidare mot katastrofområdena. enstaka sektion från säden stals inom Surat samt såldes lokalt vid marknaderna. inom den stulna säden hittade man sedan råttor samt då detta bröt ut pest inom området misstänktes råttorna inom säden äga smittat dem lokala råttstammarna.
Utöver bekämpningen från pest engagerade sig Wu starkt inom arbetet för att minska detta grundlig missbruket från opium, likt förekom nära den tiden inom Kina.Lokala medicinsk expert angav då för att lungpest regelbundet förekommer inom landet samt höll därför detta ej på grund av omöjligt, för att pesten ägde kommit därifrån tillsammans hjälpsändningarna.
Hälsovårdsmyndigheterna inom Delhi fanns emellertid tveksamma mot smittspridning ifrån landet, då området ifrån Bombay (Mumbai) samt försvunnen ovan unionsstaten Maharastra, var dem berörda områdena ligger besitter endemisk pestförekomst.
detta läka kom därför för att begränsas mot enstaka ”nyhetsanka”[5], liksom även nådde landet.
Pest vid 2000-talet
[redigera | redigera wikitext]Pest finns idag framför allt inom delar från Asien, Sydamerika, Nordamerika (sydvästra delen) samt inom Afrika. Sjukdomen behandlas tillsammans olika former från antibiotika, bland annat streptomycin samt tetracyklin.
detta finns även en vaccin, dock tillsammans med begränsad effektivitet. Pest räknas såsom enstaka allmänfarlig sjukdom i enlighet med Smittskyddslagen. ifrån 1989 mot 2003 rapporterades 38 310 fall samt 2 845 dödsfall inom 25 länder.[6]
Pesten spreds ej från råttor
[redigera | redigera wikitext]Råttor äger tidigare ansetts artikel den primära spridaren från pest (se digerdöden).
Nyare studier visar dock för att pesten fanns luftburen, samt spreds människa mot människa. [7][8]
Symtom
[redigera | redigera wikitext]Hos människan kunna infektionen leda mot olika symtom såsom böldpest, lungpest samt blodpest,[9] beroende vid vilka kroppsdel liksom infekteras.
Böldpest
[redigera | redigera wikitext]Efter enstaka inkubationstid vid vanligen 3–4 dagar (Källenius–Svenson anger extremvärdet 10 dagar) debuterar böldpest tillsammans med upphöjd förhöjd kroppstemperatur, frossa, huvudvärk, kräkningar samt ibland diarré. Ångest existerar även en vanligt symptom.
Den Sorte Død plats enstaka pestpandemi, der rasede inom Europa fra 1347-1353.Dessutom uppträder smärtsamma bölder, buboner, orsakade från inflammationer inom lymfkörtlar, oftast inom armhålor samt ljumskar, dock även nära käkben samt nacke. Lymfkörtlarna inflammeras tidigt, dock bubonerna existerar oftast ej synliga förrän efter 3-4 dagar. Bubonerna förmå vandra åter från sig själva dock drabbas ofta från varig nersmältning.
Obehandlad böldpest äger ett dödlighet vid ovan 50 andel.
[10]
Lungpest
[redigera | redigera wikitext]Lungpest existerar ett lunginflammation orsakad från pestbakterier. Den kännetecknas från upphöjd förhöjd kroppstemperatur, hosta, ofta blodig, andnöd tillsammans med snabb, ökad andning, bröstsmärtor samt upphöjd puls. Lungpest sprids via luften, genom dem många bakterierika upphostningarna. Obehandlad leder denna struktur nästan ständigt mot döden.
Blodpest
[redigera | redigera wikitext]Blodpest (även känd liksom pestseptikemi alternativt svartpest) existerar snarast ett komplikation mot andra former från pest. Den kännetecknas från för att blodbanorna invaderas från pestbakterier samt ett septikemi (blodförgiftning) utvecklas tillsammans upphöjd förhöjd kroppstemperatur, frossa, förvirring samt ofta hudblödningar (därav namnet svartpest).
Även denna struktur leder obehandlad nästan ständigt mot döden.
I Kina äger fallen från den fruktade sjukdomen afrikansk svinpest ökat lavinartat.Behandling
[redigera | redigera wikitext]Tidigt insatt behandling, inom 24 timmar efter symtomdebut existerar livräddande, då sjukdomen annars äger många upphöjd dödlighet. Förstahandsmedlet äger varit streptomycin, vilket ej ständigt kunna tillhandahållas inom tidsperiod samt därtill äger allvarliga biverkningar. Gentamicin alternativt Doxycyclin anges likt alternativ[11].
beneath 2010-talet äger andra antibiotika tillkommit inom gruppen fluorokinoloner. nära massbehandling inom förebyggande avsikt kunna även kloramfenikol användas[12].
Skydd samt botemedel
[redigera | redigera wikitext]I äldre tider
[redigera | redigera wikitext]Från sen medeltid fram mot renässansen fanns detta vanligt för att medicinsk expert dryckesställe speciella skyddsdräkter, samt kallades pestläkare, alternativt pestdoktorer.
Skyddsdräkten bestod från ett vaxad överrock, ett maskering tillsammans med inglasade hål på grund av ögonen, samt enstaka utdragen “näbb” till munhåla samt luktorgan, inom vilken väldoftande örter nedsänkt likt skydd mot smittan. modell vid örter plats vitlök, rosenblad samt mynta. Även vinäger användes. [13]
En teknik liksom användes på grund av för att skydda sig fanns för att bränna mursten på grund av för att rena luften.
beneath 1600-talet ansågs dessutom tobaksrök vilket skyddande, samt därför rökte lik-körarna konstant. andra metoder handlade angående för att artikel försiktig tillsammans kontakt.
en modell vid vidskepelse fanns försäljningen samt bärande från lyckoamuletter. Man kunde även bära enstaka död padda runt halsen. Kyrkan rekommenderade böner.
Kvacksalvare sålde därför kallade botemedel mot pesten, såsom pestvatten (bestående från rosmarin, salvia, örter, vitt alkoholhaltig tillsammans mera), enhörningshorn samt grodben. Dessutom kunde ett sjuk människa lägga hönsfjädrar vid bölderna samt vid därför sätt påstods detta för att man kunde dra ut sjukdomen genom dess vingpenna.
andra metoder plats åderlåtning samt påläggning från grodor vid bölder, samt karantän beneath ett utdragen tidsperiod inom försök för att ett fåtal bukt tillsammans med smittan.[14][15]
Danmark-Norge 1710-13
[redigera | redigera wikitext]Det existerar ovanligt för att man är kapabel förhindra smittspridning genom avspärrningar.
Pest existerar ett infektion orsakad från bakterien Yersinia pestis.inom Danmark-Norge lyckades man dock år 1710-13 tillsammans med delvis många drastiska åtgärder.
Myndigheterna förbjöd all affär tillsammans områden var pesten fanns samt karantänsstationer etablerades. Apotekarna pålades för att äga stora läkemedelsförråd. inom Kristiania tillsammans omgivningar avlivades varenda svin, då dem ansågs behärska infektion människor.
Den norska gränsen mot landet existerar utdragen samt detta fanns rikliga kontakter ovan, trots för att detta fanns konflikt.
en kungligt dekret utfärdades därför inom intention för att förhindra för att sjukdomen kom in inom Norge. varenda svensk såsom försökte komma ovan gränsen skulle skjutas samt liket begravas "dybt inom jorden paa samme Sted" samt man fick icke röra nära liket alternativt kläderna tillsammans händerna utan "med Stænger at fremvælte" detta inom grav.
för att stoppa varenda potentiellt pestsjuka vid detta sätt plats enstaka plikt samt människor såsom bodde nära gränsen mot land blev pålagda för att flytta ett halvmil in inom landet[16].
Det plats drastiska tilltag, dock dem bidrog mot för att pestepidemin begränsades mot Köpenhamn samt Helsingör samt den norska befolkningen avslappnad undan.
Modern tid
[redigera | redigera wikitext]Sedan kalenderår 1897 finns detta vaccin mot pesten vilket ger visst skydd.[17] Den går även för att bota tillsammans med antibiotika, angående den sätts in tidigt.[18]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Timeline of plague, 9 juni 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000: Pest, Kitazato, ShibasaburoISBN 91-7133-747-4
- ^Svenska akademiens ordlistaArkiverad 11 månad 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., sökord: pestilens.
- ^ [abcd] ”Karin Bojs: Pest existerar mitt självklara omröstning till året likt gick”. DN.SE.spredningen af pest.
30 månad 2018. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-pest-ar-mitt-sjalvklara-val-for-aret-som-gick/. Läst 9 juni 2020.
- ^Rascovan, Nicolas; Sjögren, Karl-Göran; Kristiansen, Kristian; Nielsen, Rasmus; Willerslev, Eske; Desnues, Cristelle; Rasmussen, Simon (10 January 2019). ”Emergence and Spread of grundläggande Lineages of Yersinia pestis during the Neolithic Decline”. Cell 176 (2): sid. 295-305.
doi:10.1016/j.cell.2018.11.005. ISSN0092-8674. https://www.researchgate.net/profile/Nicolas_Rascovan/publication/329456734_Emergence_and_Spread_of_Basal_Lineages_of_Yersinia_pestis_during_the_Neolithic_Decline/links/5c0a48f8299bf139c744d296/Emergence-and-Spread-of-Basal-Lineages-of-Yersinia-pestis-during-the-Neolithic-Decline.pdf. Läst 13 november 2019.
- ^”Kom pestråttorna tillsammans med den svenska maten?”. Sandesh News Service via Aftonbladet C-red.Ifølge Sundhed.dk er pest dog generelt enstaka ekstremt sjælden sygdom inom dag.
26 oktober 1994.
- ^WHO: impact of plague, sett 22 juli 2014
- ^Contributed bygd Nils Chr. Stenseth, månad 4, 2017 (sent for review September 4, 2017; reviewed bygd Xavier Didelot and Kenneth L. Gage) (20 oktober 2018). ”Human ectoparasites and the spread of plague in europe during the Second Pandemic PNAS February 6, 2018 115 (6) 1304-1309; first published January 16, 2018; https://doi.org/10.1073/pnas.1715640115” (på engelska). forskningsartikel.
Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of amerika. https://www.pnas.org/content/115/6/1304.abstract. Läst 26 månad 2022.
- ^Jan Carlestam (Läkartidningen nr 3 2009 volym 106). ”Forskningen rentvår råttan ifrån all lån mot digerdöden”. artikel. Läkartidningen, Gabor Hont. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/1/11172/LKT0903s133_135.pdf. Läst 26 månad 2022.
- ^”Sjukdomsinformation ifall pest”.
Folkhälsomyndigheten, huvudstaden. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/pest/. Läst 5 månad 2018.
- ^”Sjukdomsinformation angående pest — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/pest/. Läst 1 månad 2021.
- ^Schriefer, Martin E.; Petersen, Jeammine M. (2011). ”36 Yersinia”.
i Versalovic James et al. (på engelska). Manual of Clinical Microbiology. 10th Edition. Washington DC, USA: ASM Press. sid. 635. ISBN 978-1-55581-463-2
- ^Mead, Paul S. (2017). ”162 Yersinia species (Including plaque)”. i Bennett, John E. et al. (på engelska). Infectious Disease Essentials.
Philadelphia, PA, USA: Elsevier. sid. 337-8. ISBN 978-0-323-43101-9
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150324073751/http://theloveforhistory.com/other/the-great-plague/plague-doctor/. Läst 24 mars 2015.
- ^http://www.historylearningsite.co.uk/cures_for_the_black_death.htm
- ^http://www.historylearningsite.co.uk/cures_plague_1665.htm
- ^Eilertsen, Grete; Sandmo, Sigurd (2003). Her er Smittsom Sykdom!
Veiskiller for offentlig helsearbeid gjennom 400 år. Bergen: Lepramuseet, St. Jørgens Hospital. sid. 5-6
- ^”Waldemar Haffkine: The vaccine pionjär the world forgot” (på brittisk engelska). BBC News. 11 månad 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-india-55050012. Läst 6 mars 2023.
- ^”Sjukdomsinformation ifall pest — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/pest/. Läst 6 mars 2023.