gitseat.pages.dev






Hur många skåningar finns det

Skåne

För andra betydelser, titta Skåne (olika betydelser).

Skåne existerar Sveriges sydligaste landskap.

landskap består mot största delen från den halvö vilket utgör Skandinaviska halvöns sydligaste spets. inom norr begränsas landskap från Halland samt Småland, inom öster från Blekinge samt Östersjön, inom söder från Östersjön samt inom väster från detta smala Öresund vilket skiljer Skåne ifrån land samt Kattegatt liksom existerar en bihav mot Nordsjön.

Skåne utgör, tillsammans tillsammans dem danska öarna Själland, Lolland, Falster, Møn samt Bornholm, den över nationsgränser Öresundsregionen.[3]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Namnet återfinns inom engelsk litteratur ifrån 890-talet (scon*g), vid runstenar ifrån 1000-talet (Skanö) samt inom den fornisländska litteraturen (Skaney, var ey betyder ö).

Ursprungsformen äger antagits existera en urgermansktskadinawi, tillsammans med förleden skada samt efterleden awi 'land nära dricksvatten, nation helt alternativt delvis omgivet från vatten; ö'. Namnet förmå syfta vid Falsterbohalvön, var namnet även återfinns inom Skanör.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Skånes historia och Försvenskningen från Skåne

Skåne blev ifrån Harald Blåtands grupp från land, beneath senare delen från 900-talet, enstaka sektion från land.

Statistik avseende befolkning, myndigheter, vetenskapen om resurserhandel och finans, samhälle, massmedia, miljö, livsmedel, vätska, energi, hälsa.

tid 1060 inrättades Lunds stift, liksom 1104–1152 plats ärkestift till dem nordiska rikena, samt 1164–1531 överordnat ärkestiftet inom Uppsala. skogsdunge kom därmed för att fungera vilket kulturellt centrum, fram mot reformationen, på grund av både Danmark-Norge samt land (med Finland).

Ett centrum till internationell köp uppstod vid bas från detta rika sillfisket inom Öresund beneath 1100- samt 1200-talen nära Skanör samt Falsterbo, var den därför kallade Skånemarknaden spelade ett betydelsefull roll beneath all medeltiden.

Striderna mellan land samt land, såsom ödelade Skåne beneath 1300-talets start, ledde mot för att landskap pantsattes mot greven från Holstein. Efter uppror mot denne hyllades den svenske Magnus Eriksson 1332 vilket monark även från Skåne, varigenom landskap förenades tillsammans med land mot dess Valdemar Atterdag 1360 erövrade det.[5]

Under 1400- samt 1500-talen utgjorde Skåne tillsammans tillsammans Själland kärnan inom detta danska riket.

Drottning Margareta residerade ofta var, samt ett massiv sektion från Danmarks främsta ätter bosatte sig samt byggde slott inom Skåne. tillsammans reformationen, liksom genomfördes inom Skåne vid 1530-talet, förlorade kyrkan sin ledande ställning medan adelns påverkan ökade, därför för att ovan hälften från Skånes mark nära 1600-talets mitt ägdes från adeln.[5]

Täta relationer tillsammans Hansan bidrog även mot en ekonomiskt uppsving, liksom varade fram mot slutet från 1500-talet.

Den danska reformationen kom för att äga sitt centrum inom Malmö[källa behövs]. nära freden inom Roskilde, 1658, övergick dessa områden mot Sverige; ön Ven dock inledningsvis 1660 nära freden inom Köpenhamn, då Bornholm å andra sidan åter blev danskt. Inledningsvis fanns dem tillkomna områdena för att betrakta vilket svenska besittningar dock successivt, samt till Skånes sektion ifrån 1719, såsom helt integrerade inom riket.

Perioden 1658–1700 kännetecknas från Skånes snabba försvenskning.

Skånes befolkning uppgick inom slutet från 2023 mot drygt 1,42 miljoner invånare.

Danmarks försök för att återerövra Skåne beneath detta sålunda kallade skånska kriget 1675–1679 misslyckades dock ägde mot resultat för att stora delar från landskap ödelades. beneath 1700-talet samt start från 1800-talet kännetecknas Skånes näringsliv samt tillväxt från ett viss stagnation, såsom bröts ursprunglig tillsammans tillkomsten från järnvägarna samt den snabba industrialiseringen beneath 1800-talets senare del.[5]

Indelningar

[redigera | redigera wikitext]

Före 1658

[redigera | redigera wikitext]

Skåne hörde mot land före 1658, tillsammans med undantag från perioden 1332-1360 då detta plats förenat tillsammans landet.

Landskapet fanns uppdelat inom flera slottslän:

  • Beritsholms län bildat 1250-talet, omfattade Färs härad, uppgick 1526 inom Lindholmens län
  • Falsterbo län bildat 1367, omfattade Bara härad (till 1517), Oxie härad (till 1517), Skytts härad, uppgick 1534 inom Lindholmens län
  • Gladsax län bildat 1398, omfattade Albo härad samt Simrishamns tätort, uppgick 1621 inom Kristianstads län
  • Helsingborgs län bildat före 1230, omfattade Bjäre härad (från 1522), Luggude härad, Norra Åsbo härad (från 1481 mot 1547 samt ifrån 1559), Södra Åsbo härad (före 1547 samt ifrån 1559), Rönnebergs härad (före 1547), Harjagers härad (från 1370 mot 1547), Frosta härad (från 1370 mot 1481), Göinge härad (från 1426 mot 1547 samt ifrån 1559 mot 1616), Othens härad (från 1370 mot 1523 samt ifrån 1551 mot 1559), Torna härad (från 1481 mot 1526)
  • Kristianstads län bildat 1614, omfattade Åhus tätort, Villands härad samt Göinge härad samt ifrån 1615 Gärds härad samt ifrån 1621 Albo härad
  • Landskrona län bildat 1547, omfattade Norra Åsbo härad (till 1559), Södra Åsbo härad (till 1559), Rönnebergs härad, Harjagers härad, Göinge härad (till 1559) samt Othens härad (från 1559).

    ifrån 1574 Färs härad

  • Lindholms län bildat senast 1370, omfattade Ingelstads härad samt Järrestads härad, 1517 tillfördes Oxie härad samt Bara härad, , 1526 överfördes Oxie, Ingelstads samt Järrestads härader mot detta nybildade Malmöhus slottslän samtidigt liksom Färs härad tillkom mot 1535 samt 1534 tillfördes Skytts härad.

    Skåne län existerar detta mot landytan tionde största länet inom landet.

    Länet då tillsammans med Bara samt Skytts härad uppgick 1540 inom Malmöhus slottslän

  • Lundagårds län grundlig stiftet samt ifrån 1543 Torna härad samt 1595 Järrestads härad, uppgick 1602 inom Malmöhus slottslän
  • Malmöhus slottslän bildat 1526 tillsammans med Oxie härad, Ingelstads härad samt Järrestads härad (till 1595 samt ifrån 1602 mot 1627), 1540 tillfördes Ljunits härad, Vemmenhögs härad, Herrestads härad, Bara härad samt Skytts härad (till 1599 samt ifrån 1605).

    1602 tillfördes Torna härad.

  • Näsbyholms län bildat 1536, omfattade Ljunits härad, Vemmenhögs härad samt Herrestads härad, uppgick 1540 inom Malmöhus slottslän

utanför länen nedsänkt nästa härader tillsammans egna fogdar: Frosta härad (från 1481), Färs härad (1535-1573) Göinge härad (1587-1588), Gärds härad (till 1615), Järrestads härad (från 1627), Othens härad (1523-1551) Skytts härad (1599-1605), Torna härad (1526-1543) samt Villands härad (till 1614)

Efter 1658

[redigera | redigera wikitext]

Skåne övergick ifrån land mot land 1658.

Svensk rättegångsordning infördes inom Skåne 1682–1683 samt 1683 inrättades Skånska lagsagan, såsom avskaffades 31 månad 1849.

Vid övergången mot land 1658 fanns fyra län inom Skåne, vilka inledningsmässigt behölls: Kristianstads län, Malmöhus slottslän, Landskrona län samt helsingborgs län. dem tre sistnämnda slogs ihop 1669 samt bildade en utökat Malmöhus län kontrollerad från ett personlig landshövding, vilket gällt på grund av Kristianstads län ifrån 1658.

Malmöhus län 1658-1660. läka Skåne styrdes såsom enstaka sektion från Skånska generalguvernementet 1658-1669 samt 1676-1719. 1719 gjordes gränsjusteringar mellan Malmöhus län samt Kristianstads län mot dem omfattningar liksom sedan bibehölls mot 1997 då dem slogs samman mot Skåne län, såsom förutom landskap Skåne även består från Östra Karups socken inom landskap Halland.

Skåne hör samt besitter hört mot Lunds stift.

Övriga indelningar beskrivs inom artiklarna Malmöhus län samt Kristianstads län.

Skånes geografi

[redigera | redigera wikitext]

Den skånska geografin uppvisar ett diversitet från olika landskap samt skiftningar inom dessa. en speciellt framträdande drag inom Skåne existerar dess flera horstar, vilka dock kallas på grund av åsar.

dem följer enstaka sydost-nordvästlig linje, titta även Tornquistzonen. Detta utgör enstaka gräns mellan den skandinaviska samt den kontinentala plattorna, vilket framträda framförallt vid Söderåsen samt inom sprickdalen Skäralid. Större delen från landskap täcks tvärtemot flera populärföreställningar från skogsområde, framförallt inom norra Skåne samt inom enstaka kil söderut genom Linderödsåsen.

I söder samt väst samt runt Kristianstad domineras landskap från dem storskaliga slätterna. Jordbruket bedrivs denna plats inom ett enorm skal vid leråkrar likt värderas mot bland dem bästa jordarna inom kurera världen. Istiden förde tillsammans sig flera leravlagringar ovan kurera landskap. Berggrunden består inom nordväst mot sydost mot övervägande delar granit, gnejs, sandsten samt skiffer, inom väderstreck mestadels kalksten[6] vilket bildat basen på grund av ett grundlig tegel- samt byggnadsmaterialsindustri vilket skiljt sig mot stora delar ifrån övrig svensk byggnadsverksamhet tillsammans med tegel, halmtak, samt därför vidare.

Träbristen vid slätterna gjorde även för att man inom massiv utsträckning eldade tillsammans med intorkad djurspillning alternativt torv.

Mellan skogs- samt slättbygderna ligger risbygden vilket enstaka slags mellanzon. Risbygden utmärks från lövskogar tillsammans med insprängda granplanteringar, ofta existerar detta magrare sandjord alternativt rent från morän.

Jordbruket existerar denna plats många småskaligt.

Skåne ligger mot större delen inom den sålunda kallade södra lövskogsområdet, vilket innebär för att gran saknas (utom var den planterats). detta vanligaste skogsträdet existerar istället lärobok. Övriga lövträd såsom existerar vanliga inom träd existerar ek, ask, al (ofta nära vattendrag) samt alm. landskap existerar dock svårt härjat från almsjukan.

Även björk samt tall växer inom sandhaltig jordmån. från sydliga trädsorter äger bland andra kastanj (som skall skiljas ifrån den vanliga hästkastanjen ), avenbok samt valnöt sin nordgräns inom Skåne. träd samt kastanj existerar vanliga inom stadsparker, dock detta möjligen maximalt typiska skånska trädet existerar pilar vilket tidigt beskärs samt planteras inom alléer längs mindre vägar på grund av för att hindra vinderosion inom detta uppodlade landskap.

Annars existerar Skåne detta svenska landskap likt existerar inom särklass maximalt uppodlat. Omkring 70 andel från landskap existerar antingen odlad gård alternativt ängsmark. Däremot existerar inslagen från mindre skogsdungar stort. Samtliga fyra sädesslagen samt rotfrukt växer liksom den till landskap typiska rapsen, liksom beneath några veckor inom femte månaden i året bildar gulfärgade åkrar liksom sprider ett tämligen behaglig söt lukt.

90% från Sveriges sockerbetor planteras inom Skåne, dessa kräver främst enstaka utdragen vegetationsperiod, samt skördas slutligen, beneath perioden slutet oktober fram mot jul.

Den västra delen från Skåne ökar betydligt snabbare än den östra.

Användandet från höstsådd existerar vanlig mot modell på grund av råg samt vete, varför flera åkrar ligger gröna istället till svarta beneath januari–februari (utom nära snöfall förstås).

Skånes yttre punkter

[redigera | redigera wikitext]

Maglerödsstenen[7], mellan Magleröd samt Traneröds mosse, inom Stenestads socken vid Söderåsen existerar Skånes högsta punkt, 212,2 meter ovan havet.[8]Skånes (och Sveriges) lägsta punkt finns utanför Kristianstad var marknivån ligger 2,32 meter beneath havsytan.

längst bort inom norr ligger Grävlingehall (56°31′58,20″N14°5′29,06″Ö / 56.51667°N 14.08333°Ö / 56.51667; 14.08333)[9], inom Loshults socken, Osby samhälle. Skånes, samt därmed Sveriges, sydligaste punkt existerar Smygehuk inom Östra Torps socken, Trelleborgs samhälle, tillsammans med positionen 55 grader 20 minuter samt 13 sekunder nordlig latitud samt 13 grader, 21 minuter samt 36 sekunder östlig longitud.[10]

Geologi

[redigera | redigera wikitext]

Skånes storskaliga relief återspeglar mot större delen den geologiska utvecklingen före istidenserosion samt avlagringar.[11] detta svenska termen ås existerar ofta associerat tillsammans rullstensåsar, dock Skånes stora åsar, såsom Söderåsen, existerar horstar[12] bildade genom tektonisk inversion längs Tornquistzonen inom yngre krita.

Längssträckningen hos dem skånska horstarna följer förkastningssprickorna ifrån nordväst mot sydost samt bildar Fennoskandiska urbergssköldens sydvästra gräns.[13] Tektoniska rörelser längs Tornquistzonen nära Pangeas uppsplittring beneath jura- samt kritaperioderna ledde mot bildandet från hundratals små vulkaner inom centrala Skåne.[14][15] kvarlevor från vulkanerna, liksom vulkankupper från pelarförklyftadbasalt[16], kunna ännu ses idag.[14] Samtidigt vilket vulkanism pågick bildades en kuperatpeneplan inom östnordlig Skåne då berggrunden var vittrade samt eroderades.[17][18] Berggarter omvandlade genom vittring mot kaolinit kunna inom dagsläget observeras vid Ivö Klack.[18] beneath Campanåldern (yngre krita) steg havsnivån sålunda för att kurera Skåne kom beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Marina sediment kom då för att täcka Skånes kuperade terräng, inom vilka fossil samt smärre kustlandformer besitter bevarats.[18][19]

Under Paleogenperioden plats Skåne övertäckt från sedimentlager.[11][17] Floder liksom rann genom detta sydsmåländska peneplanet korsade även Skånes sedimenttäckta yta.[11] inom samt tillsammans med för att havsnivån föll bidrog erosion mot för att avtäcka Skåne ifrån större delen från ovanliggande sediment.

Äldre floder började då forma genombrottsdalar inom Söderåsen.[11] beneath slutet från den senaste nedisningen, beneath isens avsmältning, förde dessa dalar stora mängder smältvatten.[11] Reliefen inom sydvästra Skåne bildades genom avsättningen från tjocka lager åtgärda jordarter inom samband tillsammans istiderna beneath kvartär.[13]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Skåne existerar Sveriges varmaste landskap samt äger kustklimat, dock dem lokala variationerna existerar stora.

Exempelvis besitter skogsbygden inom riktning avsevärt lägre vintermedeltemperatur än västra samt södra delen från landskap. Högst årsmedeltemperatur (för såväl landskap vilket riket) finner man längs öresundskusten. nära SMHI:s mätstation nära malm tekniska museum finner man den mätstation likt äger högst årsmedeltemperatur inom landet, +8,4 °C.

Den kallaste månaden existerar månad tillsammans ett medeltemperatur vid 0,0 °C samt den varmaste juli tillsammans med +17,1 °C. frost faller nästintill varenda vinter, ofta inom väldigt korta perioder inom start från året. fryst vatten bildas stundom inom hamnar samt långgrunda vikar. Vegetationsperioden varierar inom medeltal ifrån 270 mot 240 dygn, beroende vid avstånd mot kust samt höjd ovan havet.

Årsnederbörden ligger kring 500 mm (smält nederbörd), juli existerar den nederbördsrikaste månaden, april den fattigaste.[20][21]

Skånes torraste lokal existerar Åhus, var man år 1960–1999 uppmätte ett medelårsnederbörd vid 480 millimeter. Skånes blötaste område, beneath identisk period, existerar Örkelljunga var man nära väderstationen noterade ett medelårsnederbörd 959 millimeter.[22] Temperaturrekord existerar 36,0 °C den 30 juni 1947 inom Ängelholm samt -34,0 °C den 26 januari 1942 inom Sjöholmen (mellan Stehag & Höör).[23]

Ekonomi samt infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Vägar

[redigera | redigera wikitext]

Motorvägshistoria.

Skåne fick 1953 Sveriges inledande motorväg inom den således kallade Autostradan mellan malm samt skogsdunge. beneath 1960-talet byggdes motorvägsnätet ut. tillsammans utgångspunkt ifrån trafikplats Kronetorp (nästan mitt emellan malm samt Lund) byggdes E6 norrut ut inom etapper, inklusive motorvägsinfarter mot Helsingborg. Kring 1970 ägde bota västra Skåne ett sammanhängande motorväg fram mot Ängelholm.

ursprunglig 1979 öppnades motorvägen ovan Hallandsåsen. då trafikplats lekamen (där E6 samt E4 träffas strax nordost angående Helsingborg) invigdes 1977 fanns detta Sveriges inledande treplanskorsning. Samtidigt ägde Malmö inre ringväg samt enstaka motorväg ifrån E6 mot malm hamn öppnats. Senare äger framförallt E4:an blivit motorväg (från Helsingborg mot Smålandsgränsen), motorvägar äger byggts ut ifrån malm mot Trelleborg (E6), Sturup (E65) samt Staffanstorp (Rv 11).

Även nära Kristianstad besitter ett mindre bit motorväg byggts (E22). inom samband tillsammans med öppnandet från Öresundsförbindelsen öppnades även Malmö yttre ringväg. E6/E20 genom Skåne existerar f.n. beneath utbyggnad mot sexfilig motorväg bl.a. vid bas från den stora, mot stora delar internationella lastbilstrafiken, dock för att ett fåtal läka E22 Malmö-Karlskrona(-Kalmar) mot motorväg besitter många länge varit en regionalt önskemål (en gång beslutat från riksdagen, dock upprivet från dåvarande S-regeringen).

I dag. dem skånska motorvägarna ägde redan ifrån start internationell anslutning genom färjorna. då Öresundsförbindelsen blev färdig, anslöts denna mot detta övriga skånska motorvägsnätet samt ersatte färjan mellan malm samt Köpenhamn. detta skånska motorvägsnätet existerar idag dominerat från E6/E20, E4 samt Öresundsbron (E20) samt dess motorvägsanslutningar liksom knyter samman detta skånska motorvägsnätet tillsammans med Köpenhamn samt kontinenten.

Tätast trafik besitter E22 in mot malm (c:a 90 000 fordon/dygn) samt E6/E20 utanför skogsdunge (c:a 60 000 fordon per dygn, varav 12 000 lastbilar).[24] Övriga vägar inom Skåne håller även ett förhållandevis upphöjd standard, tillsammans 2+1-vägar vid flera hårt trafikerade vägsträckor. ett utbyggnad från E22 mot motorvägsstandard besitter diskuterats beneath decennier, dock besitter stoppats en flertal gånger.

I dygn finns detta cirka okänt m motorväg per 1 000 invånare inom Skåne, något ovan riksmedeltalet, dock detta existerar ojämt fördelat.

Förslag ifall för att delfinansiera denna väg tillsammans både privata samt lokala medel besitter flera gånger lagts fram, dock inte någonsin godkänts.

I solens tid finns detta cirka okänt m motorväg per 1 000 invånare inom Skåne, något ovan riksmedeltalet, dock detta existerar ojämt fördelat. Förutom enstaka vykort sträcka runt Kristianstad samt österut mot Blekinge existerar motorvägen koncentrerad mot västra Skåne.

Faktum existerar för att Skåne ej ägde haft en därför god motorvägsnät angående detta ej vore till lokala initiativ. beneath år 1993–2008 finansierades inom land totalt 15 större statliga infrastrukturprojekt lokalt. Sammanlagt satsade kommuner samt landsting runtom inom landet 29 miljarder kronor, varav ovan 60 %, alternativt 18,1 miljarder kom ifrån Skåne.

Utslaget per skåning blev detta 15 101 kr liksom lades vid statliga vägprojekt, enstaka nivå liksom nedsänkt mer än tio gånger högre än medelvärdet inom övriga landet (1 345 kr). [källa behövs]

Järnvägar

[redigera | redigera wikitext]

Järnvägarna inom Skåne existerar även dessa väl utbyggda idag.

Huvudlinjerna existerar mot stora delar utbyggda på grund av snabbtåg, dock Västkustbanan mellan Helsingborg samt Ängelholm existerar ännu en krokigt enkelspår tillsammans med starka lutningar mellan Maria samt Helsingborg C var detta existerar stora bekymmer nära t.ex. enstaka tågförsening. detta lokala järnvägsnätet besitter tät trafik inom framförallt västra Skåne tillsammans regionaltåg i skåne samt Öresundståg liksom dominerar dem skånska järnvägarna.

Öresundstågen går bland annat ovan Öresundsbron mot Köpenhamn.

Järnvägsnätet inom Skåne äger, historiskt sett, varit extremt tätt samt välutbyggt. Mönstret liknade dem engelska järnvägarna, samt bestod främst från privata banor vilket korsade landskap samt grupp samman städer liksom inom en spindelnät. Idag finns många ett fåtal kvarlevor kvar från detta, dock större delen från detta befintliga nätet används mot persontågstrafik.

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Landskapets drygt 1,2 miljoner invånare existerar många ojämt spridda. Längs landremsa vid havet, mellan Ängelholm samt Trelleborg samt någon mil inåt nation, bor cirka 900 000 från invånarna. Landskapets geografiska respektive demografiska mittpunkt skiljer sig sålunda kraftigt.

Närheten mot land samt Köpenhamn äger ständigt varit från innebörd på grund av landskap, dock även närheten mot Tyskland samt Polen utför sig ofta påmind.

ej minimalt inom struktur från fordon, ifrån andra delar från kontinenten.

Orter inom Skåne

[redigera | redigera wikitext]

Följande tätorter äger fler än 10 000 invånare, i enlighet med siffror ifrån 2020:

  1. Malmö, 325 069
  2. Helsingborg, 113 828
  3. Lund, 94 393
  4. Kristianstad, 41 299
  5. Landskrona, 33 466
  6. Trelleborg, 30 808
  7. Ängelholm, 29 490
  8. Ystad, 20 195
  9. Eslöv, 19 794
  10. Hässleholm, 19 435
  11. Staffanstorp, 16 854
  12. Höganäs, 16 001
  13. Höllviken, 15 598 (Vellinge kommun)
  14. Bunkeflostrand, 15 212 (Malmö kommun)
  15. Lomma, 13 772
  16. Oxie, 13 575 (Malmö kommun)
  17. Höör, 12 976
  18. Svedala, 12 918
  19. Bjuv, 10 911
  20. Åhus, 10 487 (Kristianstads kommun)
  21. Kävlinge, 10 030

Övriga kommunala centralorter tillsammans undantag från Burlöv (vars huvuddel ingår inom Malmös tätort) tillsammans folkmängd 2020:

  1. Åstorp, 9 703
  2. Klippan, 8 874
  3. Skurup, 8 626
  4. Sjöbo, 8 478
  5. Bromölla, 8 092
  6. Osby, 7 758
  7. Hörby, 7 692
  8. Tomelilla, 7 239
  9. Vellinge, 7 075 (ej största ort inom Vellinge kommun)
  10. Simrishamn, 6 844
  11. Perstorp, 6 091
  12. Båstad, 5 704
  13. Örkelljunga, 5 534
  14. Svalöv, 4 216
  15. Broby, 3 561 (centralort inom Östra Göinge kommun)

Turism samt besöksmål

[redigera | redigera wikitext]

Turismen inom Skåne omsatte 2008 17,6 miljarder kronor samt gav aktivitet åt 12 400 anställda vid årlig grund.

Den största andelen från turisterna kommer ifrån Skåne samt resten från land, utländska turister stod på grund av 2,8 miljoner övernattningar beneath 2008. dem tre största grupperna från utländska turister utgjordes från tyskar, danskar samt britter.[25]

Städer samt orter

[redigera | redigera wikitext]

I Skåne finns en antal äldre städer tillsammans med sevärd bebyggelse.

inom Ystad finns mot modell en flertal korsvirkesmiljöer bevarade, inom malm finns en stort antal tegelhus ifrån 1500-talet, inom Helsingborg finns den medeltida riksborgen Kärnan medan skogsdunge domineras från domkyrkan.

En vanlig ljus föds detta 42 unge inom Skåne.

Sevärda bebyggelsemiljöer ifrån 1700-talet samt 1800-tal finns inom dem flesta från Skånes gamla städer såsom Falsterbo, Skanör, Simrishamn samt Åhus tillsammans med flera. inom nordväst, vid Bjärehalvön, finns flera populära sommarorter vilket ort i sverige samt Torekov. inom sydöstra Skåne finns Österlen tillsammans bland annat detta gamla fiskeläget Kivik.

inom sydvästra Skåne finns detta utpräglade jordbrukslandskapet Söderslätt tillsammans med oräkneliga småbyar.

Natur

[redigera | redigera wikitext]

Skåne rymmer tre nationalparker, Dalby Söderskog liksom stiftades 1918 samt dem nyare nationalparkerna Stenshuvud (1986) samt Söderåsen (2001). vid Söderåsen ligger Skånes högsta punkt, vilken officiellt sett existerar namnlös trots ansatser för att producera en namn[26][27].

Kulturhistoriska miljöer

[redigera | redigera wikitext]

Nio från Skånes städer besitter medeltida rötter samt landskap rymmer 500 kyrkor.[28] Bland annat skogsdunge samt Ystad bevarar delvis en medeltida gatunät. Skåne äger 240 slott samt herresäten, vilket existerar flest från samtliga landskap inom Sverige[28].

Bland slotten samt herresätena finns Glimmingehus, Malmöhus samt privata slott liksom Bosjökloster.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Bland Skånes fornlämningar finns Ales stenar samt Kungagraven inom Kivik liksom gravplatser ifrån järnåldern, vilket Vätteryds gravfält.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad 2021”.

    Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022. 

  2. ^Riksarkivet: Heraldiskt lista.

    Läst 3 april 2014.

  3. ^Detta existerar Öresundsregionen. Øresund Network – Öresundsregionens informations- samt marknadsföringsorganisation.
  4. ^Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet på grund av tungomål samt folkminnen. Libris8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  5. ^ [abc] utmärkt Böckers lexikon, 1979.
  6. ^”Geokartan”. apps.sgu.se.

    https://apps.sgu.se/geokartan/. Läst 28 juni 2019. 

  7. ^Klaveröd vid Naturskyddsföreningen Skåne.
  8. ^Sara Florén, 2013, Geologisk guide mot Söderåsen 17 geologiskt intressanta platser för att besöka, Examensarbeten inom geologi nära Lunds högskola, nr. 338, sid. 41 samt 43.
  9. ^På toppen från Skåne, Osby kommun.
  10. ^55°20′13″N13°21′34″Ö / 55.33694°N 13.35944°Ö / 55.33694; 13.35944
  11. ^ [abcde] Lidmar-Bergström, Karna; Elvhage, Christian; Ringberg, Bertil (1991). ”Landforms in Skåne, South Sweden” (på engelska). Geografiska Annaler.

    Series A, Physical Geography 73 (2): sid. 61–91. doi:10.2307/520984. 

  12. ^Lundin, Jonas (13 november 2013). ”Söderåsen ingen sann ås”. Lokaltidningen Landskrona Svalöv. http://landskrona.lokaltidningen.se/soderasen-ingen-riktig-as-/20131113/artikler/711139919. Läst 25 oktober 2017. 
  13. ^ [ab] Lidmar-Bergström, Karna and Jens-Ove Näslund (2005).

    "Uplands and Lowlands in Southern Sweden". In The Physical Geography of Fennoscandia. Red. Matti Seppälä. Oxford University Press, 2005, pp. 255–261. ISBN 978-0-19-924590-1.

  14. ^ [ab] Bergelin, Ingemar (2009). ”Jurassic volcanism in Skåne, southern Sweden, and its relation to coeval regional and global events” (på engelska). GFF 131 (1–2): sid. 165–175.

    Under detta tidiga svenska styret inom Skåne flydde 15 000 skåningar (ungefär 8,5 % från landskapets befolkning) mot Danmark.

    doi:10.1080/11035890902851278. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/11035890902851278. 

  15. ^Augustsson, Carita (2001). ”Lapilli tuff as bevis of Early Jurassic Strombolian-type volcanism in Scania, southern Sweden” (på engelska). GFF 123 (1): sid. 23–28. doi:10.1080/11035890101231023. ISSN1103-5897. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/11035890101231023. 
  16. ^Lena Persson, Mattias Göransson samt Magnus Ekdahl, Skåne–Halland, bergkvalitet inom Berggrundsgeologisk analys – beskrivning från pågående aktivitet 2007, SGU-rapport 2008:24, sid.

    82. ISBN 978-91-7158-835-7.

  17. ^ [ab] Lidmar-Bergström, Karna; Olvmo, Mats; Bonow, Johan M. (2017). ”The South Swedish Dome: a key structure for identification of peneplains and conclusions on Phanerozoic tectonics of an ancient shield” (på engelska). GFF. Läst 20 oktober 2017. 
  18. ^ [abc] Lidmar-Bergström, Karna; Bonow, Johan M.; Japsen, Peter (2013). ”Stratigraphic Landscape Analysis and geomorphological paradigms: Scandinavia as an example of Phanerozoic uplift and subsidence” (på engelska). Global and Planetary Change 100: sid. 153–171.

    doi:10.1016/j.gloplacha.2012.10.015. Läst 13 juli 2015. 

  19. ^Surlyk, Finn; Sørensen, Anne Mehlin (2010). ”An early Campanian rocky shore at Ivö Klack, southern Sweden” (på engelska). Cretaceous Research 31: sid. 567–576. doi:10.1016/j.cretres.2010.07.006. 
  20. ^SMHIs webb - temperaturtabellerna (punkt "Malmö2")
  21. ^Geografiska Tabeller, 1990
  22. ^Dataserier tillsammans med normalvärden på grund av perioden 1961-1990Arkiverad 5 mars 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine..

    SMHI. Läst 17.12.2009

  23. ^Vedin, Haldo (2003) Skånes klimat. Sveriges landskapsklimat. SMHI. Läst 17.12.2009
  24. ^vägverket syd
  25. ^”Turismen inom Skåne – mer än bara semester”. Tourism in Skåne AB. 22 oktober 2008. http://www.skane.com/pdf/turismen_i_siffror2008.pdf. Läst 22 mars 2010. [död länk]
  26. ^”Vinnaren utsedd – sålunda bör Skånes högsta höjdpunkt heta!”. Sydsvenskan.

    24 månad 2024. https://www.sydsvenskan.se/2024-02-24/vinnaren-utsedd-sa-ska-skanes-hogsta-topp-heta/. Läst 15 mars 2024. 

  27. ^”Behöver Skånes högsta punkt en namn?”. www.isof.se. 13 mars 2024. https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/namnbloggen/inlagg/2024-03-13-behover-skanes-hogsta-punkt-ett-namn. Läst 15 mars 2024. 
  28. ^ [ab] ”Om Skåne”.

    distrikt Skåne. Arkiverad ifrån originalet den 28 augusti 2010. https://archive.is/20100828053147/http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=269039. Läst 22 mars 2010. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Riksdagens utredningstjänst (RUT), Finansiering från infrastrukturprojekt, , Dnr. 2008:1407
  • Henrik Lerdam: len og lensmænd 1370-1443 (1996)
  • Harry Christensen: Len og magt inom land 1439-1481 (1983)
  • Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len (1916)
  • Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse (1906)
  • Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660 (PDF) (1885)
  • Kristian Sofus August Erslev: len og lensmænd inom detta sextende aarhundrede 1513-1596 (PDF) (1879)

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]