Vem ansvarar för att en rehabiliteringsplan görs

Rehabiliteringsprocessen följer processmodellen för hälso- samt sjukvård likt finns beskriven inom Nationell informationsstruktur (NI) hos Socialstyrelsen. 

Bild: Processmodell för hälso- samt sjukvården: rehabiliteringsprocessen

Nationell informationsstruktur (NI), hos Socialstyrelsen

Nationella programområdet (NPO) rehabilitering, habilitering samt försäkringsmedicin, såsom drivs från Sveriges regioner inom samverkan, besitter också tagit fram enstaka generisk modell för rehabilitering samt delar från försäkringsmedicinskt sysselsättning vilket är anpassat för klinisk verksamhet.

Modellen går för att applicera nära samtliga typer från rehabilitering.

Den förmå användas oavsett hälso- samt funktionstillstånd, bedömning samt patientgrupp, samt den förmå användas från samtliga kliniska verksamheter vilket bedriver rehabilitering samt försäkringsmedicinskt arbete.

Bild: Generisk modell för rehabilitering. Framtagen från Nationella programområdet (NPO) rehabilitering, habilitering samt försäkringsmedicin

Generisk modell för rehabilitering samt delar från försäkringsmedicinskt sysselsättning – för klinisk aktivitet, hos NPO rehabilitering, habilitering samt försäkringsmedicin 

Rehabiliteringsprocessen utgår från patienten

Rehabiliteringsprocessen är målinriktad samt utgår ifrån patientens upplevda förmåga, behov samt nyfikenhet.

Arbetsgivaren ansvarar på grund av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vilket syftar mot för att enstaka arbetstagare bör behärska återvända inom jobb hos arbetsgivaren.

Processen tar sin utgångspunkt inom dem konsekvenser sjukdomen alternativt skadan får för patientens totala livssituation. Patientens behov från rehabilitering bedöms tidigt inom en vårdförlopp samt rehabiliteringen är ett integrerad sektion från patientens vård samt behandling.

Arbetssättet utgår från en behovsorienterat synsätt, där detta bedömda funktionstillståndet samt målformuleringen tillsammans tillsammans individen utgör grunden för för att bedöma nödvändigheten från åtgärder.

Om detta är aktuellt görs även ett försäkringsmedicinsk bedömning.

Försäkringsmedicinsk bedömning handlar ifall bedömning från förmågan mot sysselsättning alternativt ytterligare sysselsättning detta önskar säga behov från förebyggande insatser för för att bibehålla arbetsförmåga, bedömning från behov från sjukskrivning och/eller behov från insatser för återgång inom arbete.

Läs mer på sidan Samordning från rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan, beneath temat Socialförsäkringar

Läs mer ifall Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, hos Socialstyrelsen

En nödvändig sektion från rehabiliteringen är för att stödja personen för att få förståelse samt förståelse ifall sjukdomen alternativt tillståndet samt dess konsekvenser samt stärka individen för att behärska ta ansvar utifrån sin personlig förmåga samt livssituation för för att nå gamla alternativt nya mål inom existensen.

Rehabiliteringen är tidsbegränsad dock kvarstår så länge individen äger behov.

Rehabiliteringsplanen existerar ett överenskommelse mellan dig samt vården angående vad ni egen ansvarar på grund av samt vilket personalen ansvarar för.

nära kroniska tillstånd är behov från rehabilitering återkommande, dock enstaka rehabiliteringsprocess äger ett början samt en slut över ett viss tidsperiod.

Ingång inom rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsprocessen inleds när detta finns ett anklagelse ifall rehabiliteringsbehov, samt då påbörjar man enstaka analys samt bedömning från patientens rehabiliteringsbehov.

Bedömningen görs utifrån anamnes samt analys från funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar samt delaktighetsinskränkningar likt sjukdomen alternativt skadan förorsakar. Det är viktigt för att känna igen omgivnings- samt personfaktorer så såsom personens tillgångar samt eventuella hinder kring patienten. Utredningen samt bedömningen bör existera personcentrerad samt frågan ”Vad är viktigt för dig?” är ett utmärkt utgångspunkt

En persons tillgångar innebär ej bara kroppslig alternativt kognitiv förmåga.

inom ett persons tillgångar ingår också exempelvis motivation, vilja, närmiljö samt socialt nätverk. För för att säkerställa för att varenda patienter likt behöver rehabilitering också får detta nödvändigheten tillgodosett, så är detta viktigt för att bedömningar samt utredningar görs på en likvärdigt samt strukturerat sätt.

Målet tillsammans rehabiliteringen bestäms tillsammans tillsammans individen utifrån hens behov samt önskemål.

I rehabiliteringsplanen anges hur uppföljningen genomförs samt vem vilket ansvarar till den, inklusive kontaktuppgifter.

För för att resultatet bör behärska följas upp är detta viktigt för att målet formuleras:

• specifikt
• mätbart
• accepterat
• realistiskt
• tidsbestämt.

Vissa personer förmå behöva stöd samt guidning för för att formulera sina mål samt personalens arbetsuppgift blir för att guida.

Metodstöd – Guida samt stödja målsättning nära rehabilitering inom hemmet

Bedömningsinstrument

Varje yrkesgrupp besitter sina strukturerade bedömningsinstrument vilka bygger på undersökning samt beprövad kunskap.

Vilket alternativt vilka instrument likt bör användas är ett avvägning likt den legitimerade professionen gör utifrån patientens behov samt frågeställning. detta finns även bedömningsinstrument likt berör flera dimensioner från patientens kurera situation vilket är kapabel passa nära multiprofessionellt teamarbete.

Rehabiliteringsplan

En rehabiliteringsplan utformas tillsammans tillsammans patient samt eventuellt närstående samt innehåller enstaka beskrivning från analys samt bedömning, patientens mål, planerade åtgärder samt tidsperiod för uppföljning.

Den följer tillsammans med andra mening rehabiliteringsprocessen.

För för att förklara funktionstillstånd, hinder samt tillgångar att föreslå eller råda något Socialstyrelsen för att man använder Internationell klassifikation från funktionstillstånd, funktionshinder samt hälsa (ICF). ICF gör detta möjligt för att förklara ett persons funktionstillstånd, funktionshinder samt hälsa utifrån ett biopsykosocial modell.

Vad existerar enstaka rehabiliteringsutredning samt vem ansvarar på grund av för att detta görs?

för att använda en gemensamt språk samt enstaka gemensam tankemodell underlättar kommunikationen mellan olika hälso- samt sjukvårdsprofessioner, anställda inom olika verksamheter samt huvudmän.

Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) ifall journalföring samt behandling från personuppgifter inom hälso- samt sjukvården

Rehabiliteringsplanen beskriver också vem likt ansvarar för dem planerade åtgärderna samt vem patienten kunna kontakta nära behov.

Planen beskriver även detta likt patienten kunna utföra själv likt egenvård.

För patienter tillsammans med sammansatta behov krävs ofta enstaka samordning från rehabiliteringsåtgärderna mellan professioner, verksamheter samt huvudmän. ett rehabiliteringsplan reducerar risken för brister inom samordning samt uppföljning, underlättar kommunikationen samt skapar förutsättningar för en resurseffektivt arbetssätt såsom utgår från patientens behov.

Exempel på moment samt innehåll vilket ett ICF-baserad program för rehabilitering inom hemmet är kapabel innehålla

I dialog tillsammans med Nationellt programområde för Rehabilitering, habilitering samt försäkringsmedicin, besitter Socialstyrelsen tagit fram modell på moment samt innehåll mot enstaka ICF-baserad rehabiliteringsplan, utifrån Generisk modell för rehabilitering:

Rehabiliteringsplan nära cancerrehabilitering

Inom cancerrehabilitering delas rehabiliteringsinsatserna in inom tre behovsnivåer för vuxna respektive unge samt ungdom: grundläggande (vuxna) / generella (barn samt ungdom), särskilda respektive avancerade insatser.

enstaka rehabiliterings­plan förmå upprättas på samtliga behovsnivåer.

Beskriver planerade åtgärder.

äger patienten behov från särskilda alternativt avancerade insatser ska en rehabiliteringsplan upprättas. Mer upplysning finns inom dem nationella vårdprogrammen.

Läs mer angående cancerrehabilitering:

Cancerrehabiliteringen behöver bli mer jämlik, Socialstyrelsen

Fortsatt tillväxt från cancerrehabiliteringen, Socialstyrelsen (pdf)

Läs mer angående rehabiliteringsplan

Läs mer på sidan Samordnad individuell strategi (SIP)

Läs mer beneath temat Stödja vuxna personers vilja 

Rehabiliterande insatser

De rehabiliterande insatserna är baserade på vetenskap samt beprövad kunskap samt patienten är energisk inom beslut samt utförande utifrån sin förmåga samt sina förutsättningar.

Rehabiliterande insatser förmå mot modell bestå från träning från förlorade alternativt nedsatta funktioner, så liksom muskelstyrka, balans alternativt kondition.

Det förmå innebära träning från aktiviteter, mot modell för att äta, klä på sig alternativt förflytta sig på olika sätt. detta är kapabel även omfatta för att hitta strategier likt kompenserar för kognitiva alternativt sociala svårigheter alternativt svårigheter kopplat mot sväljfunktion, anförande samt kommunikation.

Kost samt näring är också enstaka betydelsefull sektion inom rehabiliteringen samt ibland behövs nutritionsbehandling.

Rehabiliteringsplan.

Kompensatoriska insatser såsom hjälpmedel samt anpassning inom miljön är även dem rehabiliterande insatser vilket förmå förekomma.

För personer inom arbetsför ålder är försäkringsmedicinsk bedömning samt rehabiliteringsinsatser såsom syftar mot återgång inom sysselsättning centrala.

Insatser liksom är kapabel existera aktuella är mot modell hjälpmedel samt anpassningar på arbetsplatsen alternativt förändringar inom arbetstid.

Utgång ur rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsprocessen avslutas antingen när patientens mål i enlighet med rehabiliteringsplanen är fullbordade (inom överenskommen tidsperiod) alternativt ifall målen ej är fullbordade samt ej bedöms behärska uppfyllas tillsammans med ytterligare rehabiliterande insatser.

inom samband tillsammans för att rehabiliteringsprocessen avslutas besitter patienten samt eventuellt närstående inom dialog fått förståelse angående patientens hälsoläge samt är informerade ifall vilket vilket sker efteråt.

Efter för att rehabiliteringsprocessen är avslutad kunna patienten själv samt nära behov tillsammans med stöd från närstående alternativt andra bibehålla funktionstillstånd liksom uppnåtts genom egenvård.