Liturgi i svenska kyrkan artos

Mikael Isacson samt Mikael Löwegren. Publicerad inom Svensk Pastoraltidskrift , s.

Att motivera samt fördjupa firandet från eukaristins mysterium inom enlighet tillsammans med allmänkyrklig tradition. för att ge vägledning samt hjälp hur materialet inom kyrkohandboken bäst är kapabel användas. detta existerar avsikterna på baksidan Mässbok, publicerad vid Artos förlag.

inom denna skrivelse önskar oss liksom bokens redaktörer dels presentera några från grundtankarna vilket kommer mot formulering inom mässboken, dels illuminera några tendenser inom Kyrkohandbok till Svenska kyrkan (HB).

Mässboken existerar enstaka fortsättning mot Missale (Artos ) samt strukturerad vid en liknande sätt. Den innehåller ett fullständig mässordning, förslag vid böner till moment vilket existerar öppna till fri beskrivning samt olika typer från kompletterande ämne.

Dessutom finns kommentarer samt anvisningar mot mässans firande utifrån den nya kyrkohandboken, dels inom struktur från ett fyllig introduktion, dels vilket anvisningar inom rött inom själva mässtexten.

HB

Handbokens ämne existerar grundlig.

Häftade böcker.

var bör finnas något på grund av varenda, dock ingen kyrka vare sig kommer för att behärska nyttja allt alternativt förväntas utföra detta. möjligen kunna man mot samt tillsammans yttra för att detta existerar ett grundtanke inom HB för att gudstjänsten bör titta olika ut ifrån kyrka mot kyrka. Den ordning såsom redan råder inom Svenska kyrkan verifieras samt legitimeras genom HB.

Officiellt bryts därmed enstaka praxis ifrån tidigare handböcker, för att gudstjänsten bör existera lika mellan dem olika församlingarna tillsammans med ett fåtal valbara alternativ (HB ) alternativt för att gudstjänsterna bör äga en antal huvudformer vilket existerar igenkännbara tillsammans med fasta moment ifrån kyrka mot kyrka (HB ).

I den nya handboken finns en flertal olika alternativ på grund av varenda moment, dock detta existerar även sålunda för att detta inom flera fall existerar upp mot församlingen (dvs.

kyrkoherden) för att avgöra vilka moment liksom bör artikel tillsammans med samt vilka man är kapabel avstå ifrån. ifall något rubriceras liksom mässa vet man såsom gudstjänstfirare ej många ifall hur den kommer för att utformas. ni förmå exempelvis ej förutse ifall hur flera bibelläsningar detta existerar, ifall trosbekännelsen beds alternativt angående prefation samt helig sjungs.

Igenkännandet reducerar vid detta sätt mellan dem olika församlingarna inom detta liksom existerar enstaka samt identisk kyrka.

En påverkan från för att varenda kyrka bör utforma sin personlig mässa – alternativt förmå låta mässan gestaltas vid helt olika ifrån ett vilodag mot enstaka ytterligare – existerar för att gudstjänstfokus flyttas ifrån all församlings firande från Kristi mysterium likt död samt uppstånden, mot för att alltmer bli något liksom professionella aktörer skapar utifrån helgdags- tema.

inom den sedvänja mässan församlas Guds människor, Kristi lekamen, vid söndagen till för att lovsjunga samt be, lyssna mot Guds mening samt ta emot Kristus inom nattvardens sakrament; man utför detta helt enkelt därför för att detta existerar vilodag, Kristi uppståndelses dag.

I detta ymniga ämne liksom HB erbjuder behövs från varenda gudstjänstfirande gemenskaper en medvetet urval.

Mässbok ges ut mot stöd till den vilket önskar fira ett mässa såsom inom sin struktur existerar lika vilodag efter vilodag samt existerar inom enlighet tillsammans med allmänkyrklig tradition.

Mässbokens grundprinciper

Två huvudprinciper äger styrt den gestaltning från mässan vilket finns inom mässboken.

(1) Högmässan existerar grundordningen till mässans firande. Detta existerar den klassiska samt fullödiga formen till mässans firande inom Svenska kyrkan.

Den står inom samklang tillsammans den stora kyrkliga traditionen samt uttrycker enstaka kontinuitet tillsammans med all den apostoliska samt allmänneliga kyrkan. Mässan förmå sedan förkortas nära firandet från vardagsmässa alternativt mässa nära sjukbesök.

Artos populära Mässbok, publicerad från oss, finns idag tillgänglig vid nytt.

Moment läggs alltså ej mot till för att erhålla enstaka högmässa; tvärtom utelämnas alternativt förenklas moment nära enklare former till mässa.

(2) Mässan firas inom gemenskap tillsammans läka kyrkan. Såsom kyrkan ber, sålunda tror denna även (lex orandi, lex credendi). Mässan existerar församlings gudstjänst samt varken den enskilde prästens, lokalförsamlingens alternativt ens Svenska församlings.

Gudstjänstens bärande mönster samt texternas innehåll inom den lokala mässan måste svara mot liturgins samt trons innersta väsen, anknyta mot den allmänkristna liturgitraditionen samt ge formulering till katolsk samt lärjungarnas tro. Därmed befrämjas församlings avdelning inom eukaristins firande.

Utifrån dessa numeriskt värde överordnade principer blir Mässbok ett modell hur materialet inom HB kunna användas.

detta finns tre typer från texter samt noter inom mässboken.

I. Kyrkohandbokens egna texter inom urval samt evangeliebokens kollektböner (dagens bön).

Mässboken återger detta maximalt fullödiga materialet ur HB; detta önskar yttra dem maximalt användarvänliga samt pastoralt gångbara, dock framförallt dem teologiskt sett lödigaste alternativen.

denna plats bör noteras för att Mässbok existerar den enda volym var allt ämne, bibeltexterna undantagna, såsom prästen behöver på grund av för att leda mässan faktiskt finns samlat vid en lokal. Missalet utgivet vid Verbums förlag saknar kollektbönerna.

II. Förslag vid böner på grund av dem moment vilket HB uttryckligen låter stå öppna till fri beskrivning alternativt var handboksreglering helt saknas.

Det förra gäller kyrklig förbön, bön ovan gåvorna samt bönen efter kommunionen.

mot detta senare hör förslag vid texter samt böner till firande från helgondagar, förslag vid texter på grund av vardagsmässan – idag uppställda efter föregående söndags namn – samt böner före samt efter mässan, välsignelse från adventsljusstake samt julkrubba m.m.

III. Kompletterande ämne.

Publicerad inom Svensk Pastoraltidskrift , s.

Hit hör bland annat ytterligare nattvardsböner, vilket ej finns inom HB. Dessa alternativ önskar beläggning pastorala behov samt existerar avsedda för att användas i enlighet med dem regler likt finns inom Kyrkoordningen. inom vissa fall behövs domkapitlets tillåtelse för att nyttja dem inom ett huvudgudstjänst (dessa texter existerar markerade tillsammans ett asterisk).

vilket gäller huvudgudstjänster samt kyrkliga handlingar finns ett skyldighet för att följa HB, dock ej inom övriga gudstjänster. oss avser för att inom start från hösten publicera enstaka längre produkt ifall dem kyrkorättsliga ämnen liksom aktualiseras kring den nya handboken samt relationen mot mässboken.

Eftersom Artos förlag ej fick status för att publicera dem texter såsom existerar nya alternativt förändrade inom handboken, byggs mässordningen upp vid detta ämne liksom fanns redan inom HB detta räcker till för att enstaka kyrka bör behärska fira enstaka gedigen högmässa alternativt vardagsmässa.

För musikens sektion innebär detta för att mässboken innehåller noter mot prästens partier i enlighet med HB (i vissa fall bearbetade).

Detta motsvaras mot massiv sektion från serie A inom HB. Denna kyrkosång, baserad vid den gregorianska traditionen, äger ett kraftfull ställning inom svenskkyrkligt gudstjänstliv samt utgör ännu en sammanhållande grupp mellan församlingarna. eftersom nötboskap numera tillåter för att ”till kyrkohandbokens texter [får] användas ytterligare toner än den likt ingår inom kyrkohandboken” (18 kap.

6 a §) existerar detta mindre intressant för att samla alternativa musikserier inom ett volym likt Mässbok. Däremot innehåller den noter exempelvis mot den nya acklamationen efter konsekrationen, ”Kristus äger uppstått”, liksom olika recitationstoner.

Särskilda överväganden inom Mässboken

I detta kontext förmå detta även artikel befogat för att kommentera några från dem flera överväganden oss gjort.

(1) eftersom texterna inom mässboken baseras vid detta ämne inom HB vilket även fanns inom HB existerar den namnform på grund av den tredjeplats gudomspersonen liksom återfinns var, ”den helige Ande”, bibehållen.

Den översättning såsom återfinns inom Bibel , ”den heliga Anden”, riskerar för att försvaga Andens personkaraktär. Hävdvunna formuleringar inom liturgin bör hanteras tillsammans massiv varsamhet; man kunna prata ifall en slags försiktighetsprincip, var dem stora historiska kyrkorna då dem översatt sina liturgier mot svenska valt denna väg.

Kyrkofädernas skrifter samt nyare exegetisk undersökning kring diakonatet visar diakonens mångfacetterade tjänande inom fornkyrkan samt hur förändringar besitter skett genom historien.

Även inom HB besitter namnformen behållits inom såväl den apostoliska såsom den nicenska trosbekännelsen. detta torde därför ej föreligga några hinder på grund av den vilket ännu önskar nyttja denna formulering.

(2) liksom förlåtelseord (avlösning) återges inom Mässbok numeriskt värde alternativ. detta existerar nr 1 ur HB (Till dig liksom ber angående dina synders förlåtelse &#;) tillsammans enstaka återställning från den nytestamentliga formuleringen ”Dina synder existerar förlåtna”, eftersom detta existerar enstaka massiv skillnad för att synderna förlåts (dvs.

detta såsom jag utför alternativt underlåter för att göra) samt för att jag såsom individ existerar förlåten. Sedan återges nr 3 såsom den finns inom HB (I kraft från Guds mening samt löfte); ordalydelsen inom HB förstör kurera tankegången inom avlösningsorden. Övriga numeriskt värde förlåtelseord inom HB (nr 2 samt 4) går knappast för att nyttja till den liksom önskar äga ett performativ sats var synden uttryckligen förlåts till Jesu Kristi skull samt vid hans uppdrag.

(3) inom mässboken formuleras Gloria inom enlighet tillsammans med HB Den textvariant såsom används inom HB äger bytt enstaka kreditkort vokal (”han”) mot enstaka utdragen (”Gud”), vilket tillsammans bibehållen textunderläggning ändrar bostadsort accenten ifrån älskar mot Gud.

en alternativ ägde varit för att släppa den översättning vilket finns inom Bibel , vilken enkel är kapabel missförstås, samt istället att koppla eller förena med något sig mot den internationellt etablerade formuleringen ”Ära åt Gud inom höjden samt frid vid jorden åt människor från god vilja (homines bonæ voluntatis)”; då ägde även fraseringen stämt.

(4) Bland prefationerna återges både dem vilket finns inom HB samt eget ämne.

Bland HB:s nyskrivna prefationstexter, såsom alltså ej kunnat återges inom mässboken från upphovsrättsskäl, finns både liknande likt oss ägde kunnat ta tillsammans ( Trettondedagstiden) samt liknande såsom oss ägde avstått ifrån ( allmän 3). inom sursum corda finns även en ”han” likt blivit ”Gud” – ”Allena Gud existerar värd vårt tackar samt lov”. Erfarenheten existerar väl för att detta existerar svårt för att lära angående inom församlingarnas svar.

Allra bäst ägde varit för att återvända mot detta liksom fanns tidigare inom den svenska högmässan samt besitter sina motsvarigheter inom flera historiska kyrkor: ”Det existerar tillbörligt samt rätt”, alternativt liknande formulering.

(5) Nattvardsbönen besitter efter Helig inom mässboken fem olika alternativ ur svenskkyrklig tradition.

ursprunglig numeriskt värde eukaristiska böner ur HB (5 samt 14). Dessa återfanns även inom HB 86 (D samt G) samt utgör inom en allmänkyrkligt perspektiv dem enda tillfredsställande alternativen inom gällande HB. ett från dem besitter även enstaka variant tillsammans med infogad förbön.

kyrkan nu.

Dessa totalt tre alternativ existerar tänkbara för att bruka även inom huvudgudstjänst. Därefter följer den nattvardsbön från Huub Oosterhuijs liksom använts likt underlag till HB alt. 6 inom sin originalversion, samt ett nattvardsbön ur HB (A) likt besitter ett kompletterande tematik vilket lämpar sig särskilt väl inom fastan.

Efter själva mässordningen finns inom en appendix åtta eukaristiska böner ifrån skilda epoker samt traditioner; dessa utgör en jämförelse- samt studiematerial.

dem är kapabel även användas inom ett samling nära t. ex. vardagsmässa alternativt temamässa. inledningsvis inom detta appendix återfinns enstaka nattvardsbön tillsammans med speciell ekumenisk relevans: den äldsta bevarade bönen inom fullt utvecklad form eller gestalt, eukaristibönen ur Hippolytos Apostoliska traditionen.

Teologi samt erfarenhet förs samman mot ett totalitet samt författarnas egna erfarenheter presenteras såsom konkreta pastorala förslag.

Det existerar inget självändamål för att nyttja flera olika nattvardsböner inom ett kyrka, tvärtom förnuftigt för att begränsa antalet. detta ligger en värde inom för att kyrkoherde samt övriga gudstjänstfirare kunna uppleva igen sig.

Den liturgivetenskapliga forskningen samt ett fördjupad dialog kyrkorna emellan besitter fört oss närmare varandra inom enstaka gemensam medvetande från eukaristin.

detta därför kallade BEM-dokumentet (Baptism–Eucharist–Ministry) ifrån bekräftar den samsyn liksom vuxit fram kring dop, nattvard samt ämbete. inom detta handling finns enighet ej bara ifall nattvardens teologi utan även ifall dess praxis. inom detta fullödiga mönster på grund av mässan intar den eukaristiska bönen enstaka särställning. från dem element BEM anger liksom väsentliga beståndsdelar inom nattvardsliturgin hänför sig enstaka tredjedel dit.

på denna plats måste man notera för att detta såsom HB kallar ”nattvardsbön” inom själva verket bara existerar halva bönen, beteckningen existerar alltså något oriktig. Den fullständiga eukaristibönen existerar enstaka avdelning likt även inkluderar prefation samt sanctus; mässboken besitter redigerats till för att enheten bör framkomma tydligare.

Det existerar denna sammanhållna bön tillsammans med dess olika moment likt mer än något annat fångar upp samt gestaltar ekumenisk konsensus.

inom nattvardsbönerna står alltså många vid spel. likt Christer Pahlmblad formulering detta (Mässa till enhetens skull, s. 12): ”Utformningen från den eukaristiska bönen existerar … själva prövostenen på grund av Svenska kyrklig vilja mot för att tillgodogöra sig internationell undersökning kring eukaristins historiska gestalt samt dess innebörd till Svenska religiös vilja mot ekumeniskt ansvarstagande.”

Sammanfattning

Sammanfattningsvis existerar Mässbok en försök för att tolka Svenska religiös liturgiska tradition allmänkyrkligt samt för att söka dess ekumeniska förnyelse.

oss önskar för att detta bör ett fåtal bli enstaka hjälp hur handbokens ymniga ämne är kapabel användas från den samling alternativt kyrkoherde liksom önskar stå mitt inom religiös stora strömfåra. samtliga kommer ej heller inom denna mässbok för att nyttja allt, dock på grund av högmässans firande vore detta värdefullt ifall den – oavsett kyrklig hemvist – kunde ett fåtal bli vägledande.

Vår förhoppning existerar för att detta bör bli ett uppslutning kring mässboken till samtliga inom Svenska kyrkan vilket önskar verka till allmänkyrklig tro samt praxis.