gitseat.pages.dev









Hur gör man en statskupp

Gustav III:s statskupp

Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning alternativt ursprungligen Revolutionen, fanns ett statskupp likt genomfördes från Sveriges kungGustav III inom huvudstaden, Kristianstad samt Sveaborg den 19 augusti1772, samt ledde mot införandet från 1772 års regeringsform.

inom korthet innebar detta för att kungamakten stärktes, samt ett maktdelning mellan riksdag samt konung kom mot stånd igen efter Frihetstidens ständervälde.

I sin samtid kallades statskuppen på grund av Revolutionen, vilket även plats detta namn liksom Gustav III använde.[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Kungens pessimistiska perception från Sveriges hotade läge inom förhållande mot Ryssland samt hans upprördhet ovan detta regerande Mösspartiets utrikespolitik plats dem djupast liggande motiven mot statskuppen.[2] beneath 1771–72 års riksdag ägde Gustav försökt stifta fred mellan dem hårt stridande partierna, dock blivit avvisad.

Strax därefter mottog denne inom hemlighet uppmaningar ifrån Frankrikes monark samt utrikesminister för att genomföra ett statskupp. inom sådant fall skulle kungen behärska räkna vid kraftigt franskt bistånd.[3]

Den liksom inledningsvis gav kungens planer enstaka mer bestämd riktning fanns överste Jacob Magnus Sprengtporten, vilket fanns chef på grund av ett klubb tillsammans med rojalistisk läggning.

Klubben, liksom hette "Svenska botten", bestod huvudsakligen från adliga officerare liksom såg sina ståndsprivilegier hotade från detta rådande grupp samt kände tillvaron osäker genom ständernas slumpmässiga ingrepp inom befordringsväsendet, liksom genom dem indragningar likt drabbade försvarsverket.[3]

Planen plats för att dem stora garnisonerna vid fästningarna Sveaborg samt Kristianstad skulle vinnas på grund av kungen samt därefter vandra mot huvudstaden.

Sprengtporten ansvarade på grund av Sveaborg samt överjägmästareJohan Christopher Toll biträdd från kapten Abraham Hellichius (som adlades Gustafschöld efteråt) till Kristianstad. Kungens broder, hertig Karl från Södermanland, befann sig samtidigt inom Landskrona fästning.

En förstärkt kungamakt fanns lösningen vid detta partikäbbel likt Gustav III menade skadade landet.

Det rörde sig alltså angående ett militärkupp, varvid man ämnade begagna sig från detta allmänna missnöjet inom krigsmakten mot Mössorna. dock framför allt räknade revolutionsmännen vid dem adliga officerarnas förbittring ovan dem ofrälse ståndens angrepp vid deras privilegier. Däremot kände sig Sprengtporten samt Toll ej lika säkra vid för att kungens mod skulle bestå provet inom den kritisk stunden.[4]

Revolutionen börjar

[redigera | redigera wikitext]

De sammansvurna, kungatrogna, inledde upproret samt inom huvudstaden gick kupplarmet tidigare än beräknat samt beställning utfärdades mot nio indelta regementen inom landsorten för att marschera mot huvudstaden.

Detta gjorde för att Gustav III fick agera hastigt samt personligen vinna Livgardet samt Stockholms borgerskaps militärkårer ovan vid sin blad. Dessa bägge truppers lojalitet fanns närmast för att beteckna såsom neutral vis à vis regeringen.

Vid vaktparadens förteckning vid artillerigården 19 augusti infann sig kungen tillsammans tillsammans med en stort antal officerare samt underofficerare ur Livgardet.

han samtalade tillsammans flera livgardister samt följde vaktparaden mot fots mot slottet var vaktskifte skedde. dem på- samt avgående vaktstyrkorna stod kvar beneath konserten. Kungen gick in inom rapportsalen var han samlade samtliga officerare samt sade:

Det existerar mig okärt, för att jag måste yttra Er mina män, detta steg jag idag måste taga; Ni besitter sett huru jag sökt vinna Nationens förening samt Edert förtroende; Mitt Gardie äger ständigt varit mig troget, jag litar idag därpå, då fruckten af mitt bemödande existerar, för att möjligen innan aftonen min individ existerar exponerad.

Vad besitter enstaka statskupp på grund av konsekvens vid enstaka stat?

– Carl Gustaf von Liewens minnesanteckningar 1772.[5]

En tystnad utbröt inom salen, innan ett 24-årig löjtnant, Carl Gustaf von Liewen, tog mot orda:

Vi våga lif samt blod til Eders Kongl. Majts-tjenst!
– Carl Gustaf von Liewen.[5]

Därefter ropade dem flesta från officerarna ja samt kungen lyfte för tillfället sin högra grabb tillsammans numeriskt värde fingrar inom vädret samt avsvor sig enväldet[5], samt därefter föreskrev denne officerarna ett försäkran vilket samtliga utom på- samt avgående vaktcheferna kapten Fredrik Cederström samt kapten baron Evert Vilhelm Taube gav, dessa numeriskt värde arresterades.

Därefter samlades bota vaktstyrkan tillsammans med musikkåren vid den inre borggården, samt kungen skickade iväg generalen greve Horn, överste Carl Constantin dem Carnall, kapten von Hintzenstern samt amiral Tersmeden mot ordenssalarna var regimen fanns samlad mot församling, främst på grund av för att hindra dessa för att ge sig iväg[6].

vid den inre borggården talade kungen mot samtliga soldater samt fick ed även från dem. Därefter arresterades rådet inom ordenssalarna från kapten Carl Maurtiz Aminoff[7] samt ett styrka ur Livgardet. beställning ifrån kungen angående mobilisering från Livgardet (1 800 man) gick ut. Slottets portar låstes.

Då regeringen fanns arresterad avgav även kaptenerna Cederström samt baron Taube ed mot kungen samt deltog därefter inom Livgardets aktiviteter.

Efter grabb trupperna samlades vid sina fasta larmplatser, intogs positioner nära Norrtull, vid Södermalm samt vid Riddarhustorget. vid eftermiddagen red kungen mot Artillerigården var även artilleriregementet gav honom ed.

Därefter red kungen mot Skeppsholmen var flottan gjorde identisk sak.

Gustav III (1746-92) plats enstaka begåvad maktpolitiker likt direkt efter sin faders död började organisera till statskuppen tillsammans syftet för att återinföra enväldet.

Borgerskapets kavalleri träffade honom ute inom staden beneath sin ryttmästare gulddragaråldermannen Oldenburg, samt dessa utropade "Leve Konung Gustaf" samt avgav ed även dem. Kungen knöt ett ljus armbindel kring sin vänstra överarm på grund av för att symbolisera frihet samt kuppen, samt samtliga likt slöt upp på baksidan kungen knöt därefter även sina näsdukar runt den vänstra armen.[8] Denna armbindel blev sedan ett sektion från den svenska officersuniformen, samt användes fram mot Gustav IV Adolfs avsättande 1809.

På den sena eftermiddagen ankom täten från Upplands regemente mot Norrtull, var ett trupp från Livgardet träffade dem. Upplands regemente ägde mobiliserats från regeringen tillsammans tillsammans med åtta andra sårskydd, för att vandra mot huvudstaden samt arrestera kungen. Då Upplands regementes förtrupp beneath löjtnant Elgenstierna samt den gamle fänriken Normelin anlände mot Norrtull träffade generalmajor Ramsay dem vilket plats skickad från kungen.

Ramsay beordrade löjtnant Elgenstierna förklara läget till truppen, dock militär titel vägrade. Fänrik Normelin gjorde detta emellertid "med glädje" varpå även Upplands regemente avgav ed. Fänrik Normelin fick emellertid ej ta sektion från kungens belöningar.

På kvällstid den 19 augusti plats huvudstaden inom kungens grabb, utan för att en ny tillväxt blivit avlossat.[9] Trupperna ifrån Sveaborg samt Skåne anlände till sent till för att direkt behärska påverka händelseförloppet.

vid gatorna sjöng kungens anhängare Carl Michael BellmansGustafs skål.[10]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Den 21 augusti samlades ständerna vid kungens kallelse vid rikssalen.[11] Gustav höll en strafftal ovan ständerna samt avslutade tillsammans med ett försäkran angående för att detta endast plats självsvåldet dock ej frihet han ville avskaffa.

Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning alternativt ursprungligen Revolutionen, fanns enstaka statskupp vilket genomfördes från Sveriges monark Gustav III inom huvudstaden, Kristianstad samt Sveaborg den 19 augusti 1772, samt ledde mot införandet från 1772 års regeringsform.

denne förmådde sedan ständerna för att anta 1772 års regeringsform.[12]

De arresterade blev senare frigivna. dem "förhatliga samt vederstyggliga" partinamnen Hattar samt Mössor förbjöds. varenda politiska straffdomar blev upphävda, samt Rosenkammaren samt andra tortyrfängelser förstörda.[13]

Budskapet angående statskuppen mottogs överallt inom landet liksom enstaka befrielse.

Lovisa Ulrika fanns stolt ovan sin son. nära underrättelsen ifall statsvälvningen utbrast hon: "Se, vilken son jag har! Jag förlåter honom allt – detta existerar min son!"[14]

Någon sju dagar efter statskuppen samlades Livgardet vid Gustaf Adolfs torg (dåvarande Norrmalms torg). Kungen drack på denna plats sitt garde mot inom champagne.

(Glaset finns ännu bevarat hos Svea Livgardes Officerskår.)

Kungen lät slå ett medalj inom silver samt inom guld, revolutionsmedaljen, för att flyttas inom vitt grupp från samtliga officerare, manskap samt borgare såsom stött honom.

Sprengtporten, likt ägde missat läka revolutionen, nådde fram mot huvudstaden inledningsvis den 7 september.

ett halv mil utanför Skanstull träffade kungen upp samt dubbade honom tillsammans dragen värja mot kommendör från Svärdsorden. Även dem övriga likt vågat liv samt ära till statskuppen belönades från kungen.

Gustav III fanns fast besluten för att öka sin makt.

Hellichius adlades tillsammans namnet Gustafschöld samt befordrades mot överste. Toll utnämndes mot ryttmästare. enstaka mängd officerare befordrades mot högre grader. Gardets officerare avancerade samtliga numeriskt värde steg vid enstaka gång, sålunda för att fänrikarna blev kaptener, löjtnanterna majorer samt sålunda vidare.

Underofficerarna belönades förutom tillsammans med medaljer även tillsammans med livstidspensioner, manskapet tillsammans med ett dukat var.[15]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

  • Gustav III delade efter revolutionen ut minnen mot deltagare liksom stöttat honom. Bland dessa flera sålunda kallade Revolutionsringar, Livrustkammaren.

  • Revolutionsring, Livrustkammaren.

  • Revolutionsmedaljensavers

  • Gustav III inom kuppmakaruniformen

  • Armbindel hörande mot Gustav III:s revolutionsdräkt buren den 19 augusti 1772.

  • Den livdrabantsuniform vilket Gustav III dryckesställe den 19 augusti 1772, tillsammans med den vita armbindel såsom blev emblem till dem kungatrogna

  • Värjan Gustav III dryckesställe nära revolutionen

  • Svenskt jobb ifrån 1772 alternativt tiden strax efter, utförd mot minne från konung Gustav III:s statsvälvning 19 augusti 1772, samt nya regeringsformens antagande numeriskt värde dagar därefter.

Originalverk

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Berättelser ur Svenska historien, Frihetstidens sista tid samt Revolutionen 1772 från Anders Fryxell.

    L.J. Hiertas Förlagsexpedition, huvudstaden 1873. Sid 184

  2. ^Hennings, sid. 243
  3. ^ [ab] Grimberg, Carl. ”20 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs tidsperiod 1772-1809)”. runeberg.org.

    Kuppen lyckas ifall dess motståndare misslyckas tillsammans med för att avlägsna konspiratörerna likt då är kapabel förstärka sin ståndpunkt, erhålla befolkningen samt dem kvarvarande militära styrkorna för att överlämna makten, samt för att erhålla mot enstaka slutgiltig behörighet.

    https://runeberg.org/sfubon/7/0022.html. Läst 15 juli 2022. 

  4. ^Grimberg, Carl. ”23 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0025.html. Läst 16 juli 2022. 
  5. ^ [abc] von Liewens minnesanteckningar, 1772
  6. ^riksarkivet.se.

    Läst den 22 oktober, 2017.

  7. ^ Hemliga handlingar, hörande mot Sveriges saga efter konung Gustaf III:s anträde mot regeringen: sektion 2. Ecksteinska tryckeriet. 1822. https://play.google.com/books/reader?id=yKJRAAAAcAAJ&pg=GBS.PA10&hl=en. Läst 26 juni 2021 
  8. ^Hennings, sid. 62
  9. ^Hennings, sid. 63
  10. ^Hennings, sid.

    215

  11. ^Grimberg, Carl. ”43 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0045.html. Läst 17 juli 2022. 
  12. ^Grimberg, Carl. ”45 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org.

    https://runeberg.org/sfubon/7/0047.html. Läst 17 juli 2022. 

  13. ^Grimberg, Carl. ”46 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs tidsperiod 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0048.html. Läst 17 juli 2022. 
  14. ^Grimberg, Carl. ”48 (Svenska folkets underbara öden / VII.

    Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0050.html. Läst 17 juli 2022. 

  15. ^Grimberg, Carl. ”52 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs tidsperiod 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0054.html. Läst 17 juli 2022. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]