Hur ofta får ormar ungar
Huggorm
- Denna skrivelse avhandlar djurarten Vipera berus, på grund av övriga huggormar titta familjen huggormar.
Huggorm (Vipera berus) existerar ett art inom familjenhuggormar samt likt förekommer ovan stora delar från palearktis.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Merparten huggormar existerar runt 60&#;cm långa.
Huggormshanen blir oftast ej längre än 65&#;cm utdragen samt honan ca 10&#;cm längre. Enstaka exemplar angående cirka centimeter existerar kända.[2] Huggormens pupill existerar mörk samt vertikal, likt kattens, mot skillnad ifrån snokens runda. Området runt pupillen varierar ifrån rödfärgad mot bärnstensliknande.
Huggormen besitter oftast relativt ljus grundfärg, ofta ljusbrun, tillsammans med en mörkt sicksack-band längs ryggen. detta finns även helsvarta, melanistiska individer. Ärftligheten existerar ej helt klarlagd, dock fler hanar än honor existerar helsvarta[källa&#;behövs] alternativt äger andra färgvarianter såsom mer ljus grundfärg alternativt silvergrå mot ljust gråblå.[3] detta finns även normalfärgade former liksom saknar sicksackbandet.
Nästan varenda huggormar föds "normalfärgade", dock ett sektion blir mörkare tillsammans år.
Det förekommer även enstaka rödbrun struktur liksom inom regel existerar honor samt dessa kallas ibland på grund av äspingar.
Ormar existerar växelvarma, deras kroppstemperatur följer lufttemperaturen.Även huggormsungar kallas ibland äspingar.[4][5]
Svarta snokar samt helsvarta huggormar existerar många lika varandra dock går inom fält för att skilja genom för att analysera huvudet. Snokar äger oftast ett citrongul fläck vid varenda blad från huvudet vilket huggormen saknar. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid snokens fläckar kunna variera ifrån citrongul mot ljus samt vissa svarta snokar saknar nackfläckar.
Huvudplåtarna skiljer sig även åt vid dem båda arterna. Huggormen äger tre större huvudplåtar medan snoken besitter fyra par samt ett oparig plåt. Huggormens viktig existerar även matt mot skillnad ifrån snokens blanka.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honan, likt existerar dräktig inom numeriskt värde mot fyra månader, ruvar äggen inom kroppen såsom öppnas strax innan födseln.
enstaka normal kull existerar ungar dock detta förekommer större kullar än sålunda. Honan, vilket föder sin inledande kull nära mellan tre mot fem års ålder, får oftast enstaka kull vartannat år.[6]
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Huggormen finns inom östra delen från Europa tillsammans ungefärlig västgräns ifrån nordvästra mot sydöstra land i västeuropa samt ner genom Balkanhalvön.
inom norr utför den halt nära mellersta Norge samt norra land samt land i norden. Den finns även inom Storbritannien, dock saknas vid Irland samt vid Island. inom öster sträcker sig dess utbredningsområde genom Ryssland ovan Sibirien (söder angående polcirkeln) mot Stilla havet, nordöstlig Kina, ön Sachalin samt Nordkorea.[7]
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Huggormen delas upp inom tre underarter:[8]
Vissa auktoriteter behandlar dem tre taxonen vilket goda arter.[9]Carl von Linné klassificerade felaktigt den rödbruna formen liksom ett personlig art.[9]
Huggormens toxin
[redigera | redigera wikitext]Huggormen existerar den enda giftorm vilket förekommer vilt inom Norden[10].
Majsormar blir könsmogna efter ca kalenderår (beroende vid tillväxttakt), samt tillsammans med god skötsel är kapabel dem bli kalenderår gamla inom fångenskap.Ormars gift existerar ett blandning från enzymer samt besitter numeriskt värde funktioner; för att döda bytet, dock även underlätta spjälkningen från maten, vilket startas redan innan bytet sväljs. Bytet består från små däggdjur, ödlor alternativt andra smådjur.
Ormgiftet verkar även vid nervsystemet, samt bytesdjuret dör oftast antingen vid bas från inre blödningar alternativt vid bas från för att hjärtverksamheten alternativt andningen sätts ur spel.[källa&#;behövs]
Huggormar existerar inom sig ej aggressiva mot människor.
Angrepp vid människor orsakas nästan ständigt från för att man trampat vid ormen alternativt tagit inom den. vid människan får bettet liknande effekter såsom hos bytesdjur, dock verkan existerar många mer plats än hos mindre varelse var giftet snabbt sprider sig inom bota systemet. Familjen huggormar äger en cellförstörande gift (cytotoxin) likt inom inledande grabb verkar vid blodet samt blodkärlen samt vilket förstör blodkropparna samt kapillärerna, därför för att blodet rinner ut inom vävnaderna.[2]
Huggormsbett existerar sällan livshotande till människor, även ifall dödsfall inträffar – då vanligen vid bas från överkänslighet (anafylaktisk chock/allergichock).
Dödligheten efter en ormbett existerar 1 mot 2 promille inom landet, vilket innebär för att inom medelvärde avlider ungefär ett individ vart tionde kalenderår () inom Sverige.[11] vilket jämförelse dör numeriskt värde mot tre personer varenda tid från bi- samt getingstick () inom Sverige.[12] Ungefär personer per kalenderår vårdas vid vårdinstitution till huggormsbett inom landet samt cirka 20–30 andel från dessa utvecklar måttliga mot allvarliga symptom ().[13]
Även "torra bett" var ormen endast bitit utan för att injicera något gift förekommer.[13]
Risken till ormbett kunna minimeras genom för att man små frukter från växter fotbeklädnad (som helst går ovan anklarna) alternativt stövlar samt undviker för att plocka upp ormen.[13] Även långbyxor förmå ge en visst skydd.[14]
Hälsoeffekter hos människan
[redigera | redigera wikitext]Det vanligaste existerar framför allt tydlig rum vävnadsreaktion.
Visste ni för att oss bara äger tre sorters ormar inom Sverige?Smärta inom samband tillsammans bettet samt senare enstaka blåaktig svullnad likt vanligen försvinner efter några veckor.[13]
Allvarligare reaktioner innefattar inverkan vid mag-tarmkanalen, andningsorganen samt centrala nervsystemet. Blodet samt blodkärlen påverkas samt är kapabel leda mot koagulationsrubbningar. detta allvarligaste existerar anafylaktiska reaktioner, detta önskar yttra allergisk chockreaktion.
Giftinformationscentralen råder människor likt blivit bitna alternativt anhöriga för att ej röra såret samt ringa nödnumret samt begära giftinformation på grund av råd. medicinsk expert utför enstaka utvärdering samt tar ställning mot behandling tillsammans med exempelvis serum.[15] Motgiftsbehandling (serum, antitoxin) är kapabel existera aktuellt nära allmänsymtom (se ovan) alternativt lokalutbredning (lokal vävnadsreaktion) mer än 10 cm.[16]
Åtgärder mot huggormar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sedan tid existerar huggormarna, liksom samtliga grod- samt kräldjur inom land, fridlysta.[17] allmänt bör man lämna ormarna inom fred, dock besitter man ormar vid tomten samt exempelvis unge alternativt varelse såsom vistas var kunna detta artikel befogat för att fånga in samt flytta vid ormarna tillsammans lämpliga metoder.
i enlighet med Naturvårdsverket () får man inom undantagsfall döda huggormar vid sin tomt liksom ett sista utväg angående detta ej finns några vilket helst möjligheter för att flytta vid ormarna alternativt ett fåtal hjälp tillsammans med det.[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Jelka Crnobrnja Isailovic, Milan Vogrin, Claudia Corti, Paulo Sá-Sousa, Marc Cheylan, Juan M.
Pleguezuelos, Ljiljana Tomović, Bogoljub Sterijovski, Ulrich Joger, A. Westerström, Bartosz Borczyk, Benedikt Schmidt, Andreas Meyer, Roberto Sindaco, Dušan Jelić Vipera berus Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species.
Hur ofta bör ormen äta?utgåva <>. Läst 21 november [död&#;länk]
- ^ [ab] Naturhistoriska riksmuseet - HuggormArkiverad 20 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst
- ^”Ormar”. Arkiverad ifrån originalet den 26 april :// Läst 20 november &#;
- ^Nationalencyklopedin
- ^”Svenska akademins ordlista”.Ormar likt föder levande ungar bör påbörja svälten beneath ett period då dem äter bra.
Arkiverad ifrån originalet den 4 oktober :// Läst 25 juni
&#; - ^”Hoggorm” (på norska). WWF naturleksikon. WWF Norge. Läst 17 juli &#;
- ^The Reptile Database Läst
- ^ITIS - Vipera berus Läst
- ^ [ab] Mallow D, Ludwig D, Nilson G. True Vipers: Natural History and Toxinology of Old World Vipers.
Krieger Publishing Company, Malabar, Florida. pp. ISBN
- ^”Följ tillsammans huggormarnas liv inom direktsändning!” (på svenska). . Läst 9 november &#;
- ^Docent Kai Knudsen (21 april ). ”Ormbett (förgiftning från ormgift)”.Parningstiden infaller inom april-maj vid vinterlokalen alternativt inom dess närhet.
Vårdguiden. ?id= Läst 25 juni
&#; - ^Docent Kai Knudsen (7 juni ). ”Bett samt sting – översikt”. Vårdguiden. ?id= Läst 25 juni &#;
- ^ [abcd] ”Huggormsbett”.Ormar (Serpentes) existerar ett underordning inom ordningen fjällbärande kräldjur.
Giftinformationscentralen. 10 mars Läst 13 juli
&#; - ^ [ab] ”Orm vid tomten”. . Läst 13 juli &#;
- ^ Läkemedelsboken , s64, [1]Arkiverad 8 juni hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Uppdaterade riktlinjer till behandling från huggormsbett”. Läkartidningen (): sid.&#; ISSN Läst 9 juni &#;
- ^Lars Erik Lindell.
"OrmarArkiverad 26 april hämtat ifrån the Wayback Machine.", hos Uppsala högskola. Åtkomst den 25 juli
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kåre dimma, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn dem Lasson () Nordens padder og krybdyrISBN
- Kai Curry-Lindahl () Däggdjur, groddjur & kräldjurISBN