I vilken av ögats hinnor finns sinnescellerna

Anatomi: detta mänskliga ögats struktur

• Hornhinnan

  Hornhinnan, ögats yttre skikt, existerar fuktig eftersom den täcks från tårvätska.

  Den existerar inbäddad inom den således kallade skleran (den vita delen från ögat) samt tillsammans utgör dessa vilket experterna kallar tunica externa bulbi. Hornhinnan fungerar likt en fönster: den existerar diskformad samt tydlig samt släpper in ljus mot ögat. Den skyddar även ögat mot extern konsekvens vilket t.ex. smuts, damm alternativt ytliga skador.

  Den existerar mot sin natur väldigt elastisk. Hornhinnans krökning ger den dessutom dess optiska attribut samt agerar enstaka kritisk roll på grund av för att oss bör titta tydligt.

• Ögonvitan

  Ögonvitan, vilket kallas sklera, existerar grövre samt kraftigare än hornhinnan samt skyddar vid sålunda sätt ögat mot skador.

  Den täcker inom princip läka ögat tillsammans med numeriskt värde undantag: längst bort fram finns den inbäddade hornhinnan samt längst bort bak synvervsfibrerna.

• Pupiller

  Pupillen existerar detta svarta hålet inom mitten från ögat. Den reagerar vid infallande ljus samt anpassar sig mot hur kraftigt ljuset existerar.

  detta existerar ej själva pupillerna såsom fullfölja detta utan snarare iris. Även vårt humör förmå påverka storleken vid pupillerna. fruktan alternativt lycka är kapabel mot modell utföra för att pupillerna vidgas, samt även alkohol samt droger förmå även erhålla dem för att ändra storlek.

• Iris

  Iris, ett färgglad fingerprydnad, omsluter pupillen samt fungerar vid identisk sätt likt enstaka bländare: den styr kvantiteten ljus likt kommer in inom ögat.

  inom ett ljus omgivning ser den mot för att pupillerna blir mindre samt därmed släpper in mindre ljus. inom mörkret sker detta omvända: pupillens ringmuskel öppnar samt pupillen vidgas. Då säkerställs för att mer ljus förmå nå ögat inom mörker, samt mindre ljus inom ljusa omgivningar. Iris avgör även vår ögonfärg samt existerar unik till plats samt enstaka från oss.

  Den äger fått sitt namn efter den grekiska regnbågsgudinnan. Lite intressant existerar för att egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid iris ej alls påverkar hur oss ser. Någon tillsammans med bruna ögon ser ej världen "mörkare" än någon tillsammans med mer ljus ögon, t.ex. blå.

• Ögonkammare (camerae bulbi)

  Det mänskliga ögat besitter ett bakre samt enstaka främre kammare.

  Näthinnan sitter längst bort bak inom ögat vid insidan från åderhinnan, mot glaskroppen.

  Dessa existerar hålrum inom ögats bakre parti såsom existerar fulla tillsammans med blöt vätska. Denna vätska innehåller viktiga näringsämnen mot linsen samt hornhinnan, förser dem tillsammans syre samt hjälper dem för att bekämpa smittämnen. Vätskan inom ögats kammare besitter ytterligare enstaka övning, nämligen för att hjälpa ögat för att bibehålla sin form.

• Ögats lins (lens crystallina)

  Ögats lins samlar ihop ljuset såsom kommer in genom pupillen samt säkerställer enstaka vass foto vid näthinnan.

  Linsen existerar elastisk samt kunna justera sin form eller gestalt tillsammans med hjälp från ciliarmuskeln på grund av för att fokusera vid objekt vid nära håll samt långt avstånd.

  Ljus består från elektromagnetiska vågor samt registreras från sinnesceller inom ögats näthinna.

  detta innebär för att linsen kröker sig då oss tittar vid en objekt vid nära håll, därför för att oss ser klart. då oss tittar vid något såsom existerar längre försvunnen blir linsen strategi igen samt oss ser åter klart. Linsen vänder vid bilden oss ser samt visualiserar den omvänt vid näthinnan. Den blir ej ”rättvänd” igen förrän då hjärnan bearbetar den.

• Ciliarkroppen alternativt strålkroppen (corpus ciliare)

  Ciliarkroppen agerar ett kritisk roll då detta gäller vår syn: den producerar vattnig vätska samt innehåller ciliarmuskeln (musculus ciliaris).

  Genom för att justera linsen säkerställer den för att oss kunna fokusera vid objekt vid både nära håll samt långt avstånd.

• Glaskroppen (corpus vitreum)

  Insidan från ögat mellan linsen samt näthinnan existerar fylld tillsammans med glaskroppen. Den utgör största delen från ögat samt representerar likt namnet antyder dess lekamen.

  Senhinnan (sclera) existerar den näst yttersta från dem hinnor liksom omger ögat.

  Den existerar tydlig samt består från 98 % dricksvatten samt 2 % natriumhyaluronat samt kollagenfibrer.

• Näthinna

  Näthinnan bearbetar ljus- samt färgimpulserna till för att överföra dem mot hjärnan via synnerven. Man kunna yttra för att näthinnan fungerar liksom ett katalysator: den använder sina sinnesceller på grund av för att omvandla detta inkommande ljuset såsom sedan bearbetas från hjärnan.

  Dessa sinnesceller består från tappar (för färgseendet) samt stavar (för för att skilja mellan ljus samt mörker). ingen annanstans inom ögat existerar dem sålunda tätt packade såsom inom mitten från näthinnan alternativt inom makulan: runt 95 andel från varenda sinnesceller sitter inom en zon såsom bara existerar cirka 5 kvadratmillimeter.

  detta existerar ungefär liksom en knapphålshuvud.

• Åderhinnan (chorioidea)

  Åderhinnan inom människans synorgan sitter mellan ögonvitan samt näthinnan samt ansluter mot ciliarkroppen samt iris. Den förser receptorerna vid näthinnan tillsammans näringsämnen, håller näthinnans temperatur konstant samt existerar även delaktig inom ackommodationen, alltså växlingen mellan närseende samt avståndsseende.

  Den fungerar ungefär vid identisk sätt vilket enstaka kameralins fokuserar.

• Synnerven (nervis opticus)

  Synnerven äger mot arbetsuppgift för att överföra upplysning ifrån näthinnan mot hjärnan. Den består från runt ett miljon nervfibrer (axoner) samt existerar ungefär ett halv centimeter tjock.

  Ögat existerar en från våra viktigaste sinnesorgan – dock hur fungerar detta egentligen?

  Den område var synnerven går ut ur ögat kallas papillen. Denna punkt kallas även ”blinda fläcken” eftersom näthinnan ej äger några sinnesceller var. Därför existerar den foto likt skapas inom hjärnan inom praktiken enstaka mörk prick – inom normalfallet kompenserar våra små grå på grund av detta på grund av för att behärska producera enstaka enhetlig foto.

  Dock uppfattar oss vanligtvis ej medvetet denna punkt eftersom hjärnan ”åtgärdar” bristen.

• Fovea/centralgropen (fovea centralis)

  Liten dock tillsammans med massiv påverkan: centralgropen existerar mindre än numeriskt värde millimeter massiv dock ansvarar på grund av viktiga information inom vårt optiska struktur.

  Den sitter mitten från näthinnan samt existerar fullproppad tillsammans med sinnesceller liksom fullfölja för att oss kunna titta sålunda klart såsom möjligt samt inom färg beneath dagen. då oss tittar vid en objekt roterar våra ögon automatiskt således för att detta oss ser kunna avbildas vid fovean.

Den yttre delen från människans öga

De delar såsom sitter ”runt” detta mänskliga ögat agerar enstaka massiv roll till för att oss bör behärska se: dessa existerar bland annat ögonlocken, ögonfransarna, tårkanalerna samt ögonbrynen.

• Tårkanalerna (glandula lacrimalis)

  Tårkanalen existerar ungefär lika massiv liksom enstaka mandel, sitter vid utsidan från ögonhålan samt producerar tårar då oss behöver dem.

  Tårvätskan likt består från krydda, proteiner, fett samt enzymer används till för att försörja hornhinnan tillsammans fukt, skydda den samt hjälpa mot för att ta försvunnen främmande objekt ur ögat.

• Ögonlock (palpebrae)

  Ögonlocken fuktar ögat varenda gång oss blinkar samt stängs från reflex på grund av för att skydda mot bris, vätskor samt främmande partiklar.

  inom medelvärde blinkar man åtta mot tolv gånger inom minuten.

  då oss blinkar fördelas tårvätskan ovan ögats yta vid bara ett bråkdels kort tid. Hornhinnan fuktas samt hindras ifrån för att uttorkning ut.

• Ögonfransar (cilia)

  Ögonfransarna existerar ej bara vackra utan besitter även enstaka praktisk funktion: deras övning existerar för att skydda mot damm, smuts samt främmande partiklar.

  Allt detta sker helt automatiskt: sålunda snart dem tunna fransarna kommer inom förbindelse tillsammans med något, alternativt då hjärnan förväntar sig för att detta bör ske, stängs ögonlocken från reflex.

• Ögonbryn (supercilium)

  Ögonbrynen skyddar ögonen mot svett liksom förmå rinna ner ifrån pannan.

Synen förklarad: Hur detta mänskliga ögat fungerar

Sättet oss ser saker samt domstol vid existerar enstaka komplex process: innan oss ser något sker enstaka rad olika steg inom ögat samt hjärnan.

Man talar ifall den retino-kortikala vägen, liksom börjar inom ögat samt leder läka vägen mot hjärnan. Man kunna yttra för att oss ser således här: detta mänskliga ögat absorberar ljus ifrån omgivningen samt samlar ihop detta vid hornhinnan. detta resulterar inom en inledningsvis visuellt intryck. Därefter vidarebefordrar varenda synorgan denna foto mot hjärnan via synnerven samt bearbetar den, vilket fullfölja för att oss ”ser”.

Ljuset existerar grunden mot allt oss ser. inom fullständigt mörker existerar oss inom princip blinda.

Det innebär inom detalj för att ifall oss ens bör äga chansen för att titta något måste detta finnas åtminstone lite ljus vid föremålet ifråga. Detta ljus reflekteras sedan åter från föremålet samt bearbetas från vår synapparat.

angående oss tittar vid en träd absorberar våra ögon ljuset trädet reflekterar: strålarna går inledningsvis genom bindhinnan samt hornhinnan. Därefter går dem genom ögats bakre kammare samt pupillen. Ljuset når sedan ögats lins, var detta samlas ihop samt överförs mot den ljuskänsliga näthinnan. var samlas den visuella informationen in samt sorteras: stavarna ansvarar till ljus-/mörkerseendet samt tapparna på grund av färger samt klarhet.

Informationen överförs mot synnerven liksom inom sin tur tar den direkt mot hjärnan. inom hjärnan utvärderas informationen vid nytt, tolkas samt sätts samman till för att skapa den foto oss slutligen ser.

Även ifall detta finns omfattande insikt ifall ögats anatomi samt struktur existerar flera ämnen angående hur vårt kännedom fungerar ännu mot massiv sektion obesvarade.

Även ifall oss vet vilka delar från hjärnan vilket existerar maximalt aktiva då man ser något, vet inge riktigt hur oss uppfattar vår omgivning likt en konsekvens från detta.

Att titta vid nära håll samt långt avstånd

Friska ögon utför detta automatiskt utan hjälp därför för att oss kunna växla mellan närseende samt avståndsseende samt titta objekt klart vid båda avstånden.

Denna dynamiska förmåga för att titta objekt klart vid olika avstånd kallas ackommodation. Förmågan baseras vid linsens elasticitet. således länge den fungerar såsom den bör kunna den ändra struktur samt vid därför sätt justera sig mot objekt vid nära håll alternativt långt avstånd, beroende vid vad oss önskar titta. Linsen inom en normalt synorgan existerar platt samt utdragen, vilket existerar optimalt till för att titta vid objekt vid bägge avstånden.

ifall oss dock tittar vid en objekt vid nära håll blir linsen mer krökt: den växlar mot "närläge" samt utför för att oss är kapabel titta objekt inom närheten klart. Ackommodationen utlöses ständigt då objekt syns suddigt vid fovean.

Att titta vid dagen – hur våra ögon fungerar

Att titta objekt då detta finns gott ifall ljus (fotopiskt seende alternativt dagseende) existerar enstaka övning till dem sinnesceller likt ansvarar till färgseendet: tapparna.

Även pupillen existerar delaktig inom dagseendet: ju mer ljus detta existerar desto mindre blir pupillen.

Den anpassar sig mot olika starkt ljus samt reglerar kvantiteten ljus likt kommer in inom ögat. Denna förmåga kallas adaption. Solglasögon  och kulörta kopp är kapabel skydda ögat mot kraftigt ljus.

I mörkret kopplar våra ögon angående ifrån dagseende (fotopiskt seende) mot mörkerseende (skotopiskt seende).

detta tar ungefär 25 minuter på grund av en par friska ögon för att justera sig mot mörkret. Ju mindre ljus vilket existerar tillgängligt desto mer aktiva blir ögats sinnesceller: dem existerar ansvariga till vårt ljus-/mörkerseende samt kallas tappar. Samtidigt vidgas pupillerna på grund av för att ”släppa in” således många ljus liksom möjligt.

Friska ögon äger inga bekymmer tillsammans för att justera sig mot växlande ljusförhållanden. Ärftliga sjukdomar, vissa typer från medicin, skador samt vitamin A-brist existerar faktorer såsom är kapabel leda mot begränsat mörkerseende. Detta drabbar flera glasögonanvändare. Pupillerna måste vidga sig mer då ljuset existerar begränsat. Resultatet blir för att skärpedjupet går tappat bort eller missat samt detta spatiala seendet begränsas, samtidigt liksom reflektioner samt dålig kontrast tröttar ut ögonen.

i.Scription^®-teknologin ifrån ZEISS tar hänsyn mot användarens utvidgade pupiller inom mörker nära tillverkningen från glasen, samt bidrar vid således sätt mot för att man ser många förbättrad inom svagt ljus.

Visste ni för att vårt ljus-/mörkerseende även påverkar flygsäkerheten? beneath början samt landning dimmas belysningen inom kabinen således för att passagerarnas samt besättningens ögon kunna justera sig omedelbart mot dem nya ljusförhållandena nära ett eventuell krasch.

detta kunna spara dyrbara sekunder nära ett nödsituation.

Synproblem samt ögonsjukdomar – vilket utför man ifall man ser dåligt?

Närsynthet, översynthet, ålderssynthet – detta finns flera synproblem vilket är kapabel begränsa vår visuella perception. inom dem flesta fall är kapabel en par optimalt tillpassade glasögon tillsammans med riktig kopp hjälpa oss för att titta klart igen.

titta förbättrad förklarar:  Vilket kopp lämpar sig på grund av olika synnedsättningar?

Många ögonsjukdomar är kapabel påverka vår ögonkontakt samt äga allvarliga konsekvenser på grund av hur oss uppfattar världen runt omkring oss.

Dessa omfattar allt ifrån mindre allvarliga ögonsjukdomar likt långvarigt torra ögon, glaskroppsgrumling samt skelning mot grå starr, glaukom samt makuladegeneration. dock vilka existerar dem vanligaste ögonsjukdomarna samt hur förmå man upptäcka dem?

Börjar ni bli utmattad inom huvudet från samtliga begrepp samt processer? Ta detta lugnt! liksom ni ser existerar detta mänskliga ögat en ytterst komplext kroppsdel likt samarbetar nära tillsammans med hjärnan samt ofta sägs existera hjärnans glugg.

Knappt något annat sinne ger oss därför många upplysning ifall vår omgivning, vårt dagliga liv alternativt människorna runt oss – samt inom slutänden angående oss själva.