Samlingsbegrepp för en organisms samtliga gener
Gen
Genen existerar enstaka objekt till kunskap angående ärftliga attribut, likt ärvs ifrån föräldrar mot avkomman. ett biologisk gen kodar till en visst protein; genen existerar en slags anvisning vid en visst protein. Människan äger ca 22 000 gener, spridda vid dem olika kromosomerna. ett gen består från enstaka viss sekvens nukleotider likt genom den genetiska koden beskriver ett sekvens från aminosyror, vilka inom sin tur bygger upp en protein.
Informationen inom DNA-molekylen översätts, transkriberas, mot olika former från RNA, liksom styr tillverkningen, syntesen, från proteinet inom cellens ribosomer.
Den genetiska informationen samt generna finns inom oerhört långa molekyler liksom kallas DNA, deoxyribonukleinsyra.Ibland räknas även vissa DNA-sträckor likt äger regulatoriska funktioner, detta önskar yttra bestämmer då detta bör tillverkas protein samt hur många, mot genen.
Hos vissa virus består generna ibland från RNA-segment istället till DNA. Dessa RNA-gener utgör antingen direkt en underlag på grund av proteinsyntesen inom värdcellen såsom viruset infekterat, alternativt således, liksom hos retrovirus, måste informationen inom virusets RNA ursprunglig översättas mot DNA innan detta förmå användas på grund av proteintillverkning.
inom vissa fall existerar ej genens slutprodukt en protein, utan detta stannar vid RNA-stadiet. Detta förekommer främst inom RNA-molekyler vilket ingår inom enzymer liksom kallas ribozymer, samt inom vissa från cellens organeller såsom ribosomerna.
Generna ingår inom jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar.
Gener existerar parti från DNA såsom fungerar såsom ritningar på grund av för att producera proteiner, vilka inom sin tur ger organismer deras specifika egenskaper.varenda gen motsvarar en bestämt segment från ett sådan DNA-stege. ett DNA-molekyl besitter alltså lokal på grund av flera gener, möjligen 1000 stycken. varenda ”stegpinne” inom enstaka DNA-molekyl består från numeriskt värde därför kallade baserad på kväve. Dessa passar mot varandra ungefär liksom pusselbitar. inom DNA finns fyra olika sorters baserad på kväve såsom betecknas A, T, C samt G.
Genernas organisation
[redigera | redigera wikitext]Generna styr cellensfunktion genom dem olika proteiner såsom dem kodar på grund av. inom ett flercellig organism kontrollerar generna även utvecklingen ifrån den inledande befruktadeäggcellen mot den färdiga organismen. Olika gener samverkar inom en komplicerat reglersystem, var vissa proteiner reglerar vilka andra gener vilket på grund av tillfället bör existera aktiva.
Variant från ett gen.Trots för att varenda kroppsceller innehåller identisk gener, existerar olika gener aktiva inom olika celler beroende vid vilken roll cellen äger, inom vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig samt vilka stimuli den utsätts på grund av. Reglering från genuttryck sker främst genom för att olika former från proteiner binder mot bestämda ställen vid den regulatoriska sträcka DNA liksom hör mot genen, samt ger upphov mot, ger större mängder från alternativt hindrar transkriberingen mot RNA.
då ingen transkribering sker vid ett sträcka från kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans tillsammans speciella proteiner, histoner, mot kromatin inom cellkärnans kromosomer. inom allmänhet ligger största delen från genomet inaktivt samt hoppackat vid detta vis, medan enstaka mindre sektion från generna används.
I dem flesta högre organismer kodar endast ett många små sektion från nukleotidsekvensen inom DNA-molekylerna på grund av något protein.
Mellan dem egentliga generna finns ofta långa sekvenser från vad vilket tidigare kallades skräp-DNA (eng. junk DNA). Idag vet man för att detta därför kallade skräp-DNA:t besitter regulatoriska funktioner, samt även existerar viktigt på grund av hoppackningen mot kromatin.
Organismer äger tusentals gener, samt till organismer tillsammans sexuell reproduktion kunna generna normalt omkombineras fritt.Inom ett gen finns oftast del från nukelotid-sekvenser, intron, likt ej kodar på grund av några aminosyror. dem delar från DNA-molekylen liksom kodar på grund av - utgör receptet vid - en protein kallas exon.
Den totala kvantiteten DNA inom enstaka fängelse existerar hos dem flesta organismer fördelad mellan en antal kromosomer liksom inom dem flesta fall finns inom numeriskt värde upplagor, var en exemplar kommer ifrån modern samt den andra kommer ifrån fadern.
Undantaget existerar könskromosomerna, X-kromosomen samt Y-kromosomen, såsom sinsemellan existerar helt olika samt ansvarar på grund av dem proteiner vilket reglerar dem sexuella skillnaderna mellan könen.
Betyder samt handlar angående ärftlighetsläran, d.v.s läran ifall hur bl.a attribut nedärvs dock även hur våra gener samt kromosomer existerar uppbyggda, fungerar, samt på grund av vidare detta biologiska arvet.dem vanliga kromosomerna, vilket ej existerar könskromosomer kallas autosomer. ett gens placering, locus, vid enstaka kromosom existerar till detta mesta väldefinierad till varenda enskild art, även angående detta förekommer för att funktionella gener kunna finnas vid en helt annat område vid kromosomen alternativt mot samt tillsammans vid enstaka helt ytterligare kromosom.
Generna existerar ej placerade inom dem olika kromosomerna i enlighet med något systematiskt mönster; dem gener vilket ligger nära varandra besitter inom allmänhet ej något samband tillsammans med varandra utan är kapabel ingå inom helt obesläktade processer inom cellen.
Genetisk variation
[redigera | redigera wikitext]När cellen delar sig, måste DNA-molekylerna replikeras, fördubblas.
Då uppstår ibland spontana fel, mutationer, var nukleotidsekvensen inom ett gen förändras således för att aminosyresekvensen inom detta protein liksom kodas blir enstaka ytterligare. Ibland besitter denna förändring ingen innebörd på grund av proteinets funktion, dock ibland förändras alternativt förhindras proteinets funktion. Detta leder mot enstaka genetisk variation; ett viss gen är kapabel inträffa inom enstaka mängd olika varianter, alleler.
dem numeriskt värde upplagorna från ett gen liksom finns inom ett normal kroppscell förmå alltså existera olika. Individer liksom äger numeriskt värde likadana varianter från enstaka gen sägs artikel homozygoter tillsammans avseende vid denna gen. Individer likt besitter numeriskt värde olika varianter från genen sägs existera heterozygoter. ett genetisk variant likt träffar igenom även angående den bara finns inom en exemplar kallas dominant, samt enstaka allel vilket måste finnas inom numeriskt värde exemplar till för att den bör erhålla någon praktisk innebörd kallas tillbakadragen.
Genernas uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen inbyggd fysiologisk alternativt cellulär mekanism likt kunna avläsa nödvändigheten från nya gener, utan liknande uppstår liksom ett spontan samt slumpmässig process beneath evolutionen. Oftast uppstår nya gener likt en påverkan från för att ett äldre gen dupliceras. detta är kapabel ske såsom en misstag beneath replikationen från cellens genetiska ämne, även biologiska virus är kapabel existera ansvariga på grund av för att överföra gener ifrån ett organism mot enstaka ytterligare.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den förste liksom beskrev konceptet gener, fanns munkenGregor Mendel såsom studerade olika plantorsärftliga attribut. Även angående han ej använde termen gen sålunda förklarade han resultatet från sina experiment tillsammans med förekomsten från ärftliga faktorer likt något som har transporterats eller flyttats ovan mellan generationerna inom odelbara bitar.
Genom alternativt arvsmassa existerar inom genetiken beteckningen vid ett organisms samtliga gener.Detta genbegrepp utgår ifrån attribut såsom förmå observeras, samt postulerar den ärftliga faktorn liksom förklaring. Mendel plats även den förste såsom beskrev arv inom struktur från dominanta samt recessiva anlag samt skillnaden mellan homozygota samt heterozygota individer.
Ordet gen myntades från den danskabotanistenWilhelm Johannsen 1909 ifrån detta grekiska termen på grund av födsel.
1910 visade Thomas Hunt Morgan för att generna fanns inom kromosomerna.
han visade senare för att enstaka enskild gen kunde lokaliseras mot ett bestämd ställe vid ett kromosom. Morgan samt hans studenter började tillsammans arbetet för att kartlägga generna på grund av bananfluganDrosophila melanogaster. 1928 visade Frederick Griffith för att gener kunde överföras mellan organismer.
1941 visade George Wells Beadle samt Edward Lawrie Tatum för att mutationer inom gener orsakade felaktigheter inom vissa ämnesomsättningsprocesser.
Detta visade för att specifika gener kodade specifika proteiner, vilket ledde mot den s.k. "en gen - en enzym" -hypotesen. 1953 framlade James Watson samt Francis Crick ett modell till DNA-molekylens struktur liksom grundades vid Rosalind Franklins jobb tillsammans med röntgendiffraktions-bilder samt förklarade hur genetisk resultat kunde överföras ifrån ett generation mot ett ytterligare.