Vad heter våra 3 blodkärl

Blodkärlen existerar dem rör likt blodet transporteras inom. detta finns tre primära typer från blodkärl: artärer, kapillärer samt vener.

Artärer samt arterioler

Artärerna transporterar blodet ifrån hjärtat samt ut mot vävnaderna. varenda artärer inom systemkretsloppet härstammar ifrån kroppspulsåder. kroppspulsåder – den huvudartär likt kommer ifrån vänster kammare inom hjärtat – existerar likt ett trädstam vilket förgrenar sig ifall samt angående igen.

mot slut finns en kärlträd tillsammans flera miljoner små artärer. Små artärer kallas till arterioler. Diametern hos stora kroppspulsådern existerar inom medelvärde 2,5 cm. Även ifall kroppspulsåder förgrenar sig därför för att varenda artär efter ett förgrening blir mindre än den tidigare, blir den sammanslagna diametern hos kärlen större samt större på grund av varenda delning.

detta medför för att resistensen (motståndet mot blodflödet) ej ökar därför resehandling drastiskt likt man möjligen skulle behärska tro, sett mot storleken vid detta kärlträd liksom bildas från samtliga förgreningar.

Kapillärer

De små blodkärl, arteriolerna, förändras mot slut inom kapillärer. detta existerar bara tillsammans med kapillärerna kroppens vävnader är kapabel utbyta ämnen.

Vener samt venoler

Kapillärerna förändras inom små vener samt fungerar därför liksom enstaka länk mellan artärsidan från cirkulationen samt vensidan.

dem små venerna kallas venoler. noggrann vilket vid artärsidan existerar venerna arrangerade likt en kärlträd. Sett inom blodets riktning går venerna ihop samt bildar mot slut huvudstammar. mot skillnad ifrån artärsidan – vilket utgår ifrån en enda stort huvudkärl (aorta) – bildar venerna numeriskt värde stycken huvudkärl liksom leder tillbaks blodet mot hjärtat.

Den en, såsom kallas på grund av övre hålvenen (v. cava superior) bildas från vener likt kommer ifrån överkroppens vävnader, detta önskar yttra armar, hals, viktig samt bröstkorg. Den andra, likt kallas på grund av nedre hålvenen (v. cava inferior), bildas från vener som  samlar ihop blodet ifrån den nedre delen från kroppen, detta önskar yttra ifrån buken samt ner.

Båda den övre samt den nedre hålvenen leder mot motsats till vänster förmak.

 

Figur 4.

Schematisk foto ovan hjärtrummen samt huvudkärlen. Ofta betecknas flaska liksom innehåller venöst syrefattigt blod tillsammans azurblå färg, medan flaska med arteriellt syrerikt blod betecknas tillsammans med skarlakansröd färg. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kännetecknar därför ej angående kärlet existerar enstaka ven alternativt enstaka artär, tvärt emot vilket man förmå tro.

Blodkärlens uppbyggnad samt funktion

Blodkärlsväggen byggs – liksom samtliga kroppens vävnader – från ett kombination från celler samt ämne liksom ligger utanför samt mellan cellerna.

detta denna plats materialet består framför allt från kolhydrater samt proteinfibrer samt kallas till extracellulärmatrix. Funktionen hos extracellulärmatrix existerar för att ge strukturellt stöd åt vävnaden.  Proteinfibrerna bildas från vissa från dem celler vilket vilar inom vävnaden. Man kunna yttra för att dem ”bäddar in” sig själva samt varandra inom extracellulärmatrix.

Allra innerst mot lumen (själva håligheten inom blodkärlet) finns inom varenda blodkärl en lager från celler liksom kallas på grund av endotel.

Cellerna såsom utgör endotelet kallas på grund av endotelceller. Dessa celler existerar ett barriär mellan själva kärlväggen samt blodet likt flödar inom lumen, dock agerar även ett många betydande roll inom regleringen från cirkulationssystemet.

detta utför dem genom för att producera signalsubstanser samt enzymer. Signalsubstanserna såsom bildas förmå exempelvis kommunicera tillsammans med dem muskelceller liksom även finns inom kärlväggen. vid därför sätt kunna endotelcellerna ett fåtal muskelcellerna för att relaxera (slappna av) alternativt kontrahera (dra ihop sig).

tackar vare dessa muskelceller kunna kärlet variera sin personlig diameter efter behov. Denna reglering existerar många nödvändig till för att upprätthålla en utmärkt blodtryck nära olika situationer. Det existerar framför allt artärväggen likt besitter muskelceller, dock även venernas kärlvägg består från muskelceller liksom kunna reglera kärldiametern.

Enzymerna vilket produceras från endotelcellerna är bland annat inblandade inom dem processer likt styr blodets koagulation.

då en hål äger uppstått inom enstaka kärlvägg koagulerar blodet till för att täppa mot hålet. ifall till många blod koagulerar finns dock risken för att kärlet helt samt hållet täpps igen vid stället alternativt för att koagulerat blod gård vidare samt täpper igen flaska längre fram. detta existerar detta vilket sker nära exempelvis hjärtinfarkt alternativt stroke (hjärninfarkt).

Därför producerar friska endotelceller ständigt enzymer likt bryter ner koagulerat blod samt signalsubstanser liksom utför således för att blodplättar ej koagulerar. vid därför sätt koagulerar normalt blodet bara nära själva kärlskadan, ej runt omkring.

Eftersom blodkärl, kapillärerna samt venerna mot viss sektion äger lite olika funktioner existerar uppbyggnaden inom respektive blodkärlstyp lite speciell på grund av just den typen.

Vad existerar blodkärl.

 

Artärerna

Artärerna transporterar blod tillsammans med en högre blodtryck än venerna. på grund av för att kompensera mot detta högre tryck existerar artärväggen inom regel många grövre än venväggen. blodkärl agerar dessutom enstaka huvud roll till regleringen från blodflödet inom kroppen. då ett viss vävnad besitter en stort behov från blodcirkulation – såsom ett muskel inom sysselsättning – ökar diametern hos dem artärer liksom försörjer den arbetande vävnaden.

Man säger för att blodkärl dilaterar. Detta möjliggörs genom för att detta inom artärväggen finns muskelceller vilket ligger runt kärlet.

Blodkärl existerar rörformiga strukturer inom en djurs lekamen liksom försörjer samtliga vävnader samt kroppsdel tillsammans blod.

Normalt kontraherar dessa muskelceller mot viss sektion. nära behov kunna dem därför minska sin kontraktion, således för att artären dilaterar. då diametern inom blodkärlet ökar, reducerar resistensen, detta önskar yttra motståndet mot blodflödet. ett små ökning från diametern ger ett många massiv minskning från resistensen samt vice versa. 

Omvänt kunna blodkärl minska blodgenomströmningen inom en kroppsdel genom för att kontrahera.

Man säger då för att artären konstringerar. Förmågan hos blodkärl för att styra blodflödet inom kroppen existerar enstaka på grund av cirkulationen många nödvändig mekanism. då ni äger ätit styr dina artärer blodflödet således för att enstaka massiv sektion från blodet går mot mag-tarmkanalen samt ett mindre sektion mot andra delar från kroppen, såsom musklerna.

Hjärtat samt blodomloppet äger flera viktiga uppgifter: transportera näringsämnen samt syre ut mot varenda celler, transportera koldioxid ut ur kroppen samt titta mot för att kroppen håller sig varm.

Därför känner man sig ofta utmattad samt orkeslös efter ett måltid. då ni existerar fysiskt energisk styr blodkärl istället blodflödet mot dem arbetande musklerna, medan blodkärl nära mag-tarmkanalen konstringerar således för att blodflödet reducerar. existerar ni till varm öppnar sig artärer ytligt inom huden därför för att blodets värme avges mot omgivningen.

De största blodkärl (de såsom följaktligen ligger närmast hjärtat) äger ej identisk förmåga mot för att styra sin diameter, vilket dem mindre blodkärl samt arteriolerna.

Istället existerar dem tämligen elastiska. Elasticiteten kommer från för att proteinfibrerna mellan cellerna inom artärväggen, extracellulärmatrix, mot massiv sektion utgörs från enstaka bestämd typ proteinfibrer vilket kallas till elastin. Elastin existerar en elastiskt fiber samt ger artärväggen identisk egenskap. Anledningen mot för att dem stora blodkärl besitter denna elastiska egenskap existerar för att blodet måste behärska flöda genom cirkulationen både inom hjärtats pumpfas, systole, samt inom dess avslappningsfas, diastole.

angående samtliga kärlväggar vore stela vilket stålrör skulle en påtagligt flöde inom systemet bara uppstå då hjärtat pumpar, dock ej då hjärtat relaxerar samt fyller år sig självt. Blodtrycket, likt existerar en effekt från hjärtats pumpslag, skulle existera väldigt högt då hjärtat pumpar ut blodet inom artärträdet dock många lågt då hjärtat ej pumpar.

detta vore ofördelaktigt till kroppen, därför för att en jämnt flöde genom cirkulationssystemet innebär en mer kontinuerligt utbyte mellan blodet samt kroppens celler.

Genom för att dem stora blodkärl – speciellt kroppspulsåder – förmå expandera förvaras ett massiv sektion från detta blod likt hjärtat pumpar ut inom uttänjningen från artärväggen.

då hjärtat vilar, inom diastole, drar sig artärväggen samman igen tackar vare sin elasticitet. vid således sätt fortsätter flödet även inom diastole samt blodtrycket varierar mindre. tillsammans åldern reducerar hos människor andelen elastin inom artärväggens extracellulärmatrix.

I kroppen besitter oss flera olika typer från blodkärl likt förser kroppens vävnader tillsammans blod.

detta utför för att äldre människor ofta äger en till högt systoliskt blodtryck (trycket inom dem större blodkärl beneath hjärtats pumpfas) samt en till lågt diastoliskt blodtryck (trycket inom dem större blodkärl beneath hjärtats avslappningsfas). Blodkärlen går tillsammans med tiden alltså mot för att bli mer samt mer liksom stålrör.

Kapillärerna

Även ifall kapillärerna existerar dem minsta kärlen inom cirkulatonen utgör dem vid sätt samt vis målet tillsammans med all cirkulationssystemet.

ingen sektion från cirkulationssystemet skulle artikel mot någon nytta ifall detta ej vore på grund av kapillärerna.  detta existerar nämligen inom kapillärerna utbytet från ämnen tillsammans med vävnaden sker.

Detta ämnesutbyte existerar möjligt tackar vare för att kapillärväggen består från en enkelt lager endotelceller. Ämnen förmå transporteras ut samt in ifrån cirkulationen mellan alternativt genom dessa celler.

Utrymmena mellan cellerna inom kapillärväggen existerar emellertid normalt på grund av små på grund av för att exempelvis stora partiklar – såsom dem röda blodkropparna alternativt stora blodproteiner – bör behärska åka ut ifrån cirkulationen. Bara nära olika sjukdomstillstånd alternativt skador rubbas denna integritet. nära ett inflammation inom enstaka vävnad frisätts signalsubstanser likt ökar spalterna mellan endotelcellerna inom kapillärerna.

detta ger en utflöde från blodplasma (vätskan inom blodet). Resultatet blir svullnad samt en ökat blodflöde ger även rodnad – numeriskt värde typiska indikator vid inflammation.

Venerna

Som tidigare förklarat äger blodet inom venerna en lägre tryck än blodet inom blodkärl. Venernas kärlvägg behöver därför ej artikel lika tjock vilket artärernas.

Dessutom agerar venerna enstaka mindre roll till regleringen från blodflödet inom kroppen. Andelen muskelceller inom venväggen existerar därför långt inom ifrån lika massiv såsom hos dem mindre blodkärl samt arteriolerna.

Blodomloppet existerar en struktur från blodkärl på grund av försändelse från bland annat syre, näringsämnen samt hormoner.

detta finns dock enstaka viss andel muskelceller inom venväggen likt nära behov förmå konstringera. Venerna existerar något större än blodkärl samt detta, inom kombination tillsammans den tunna venväggen, fullfölja för att många mer blod finns ansamlat vid vensidan från cirkulationen än vid artärsidan. Venerna fungerar vid således sätt liksom enstaka reservoar till enstaka massiv sektion från blodet.

nära enstaka massiv akut blodförlust, likt nära enstaka blödning, besitter muskelcellerna inom venväggen förmåga för att konstringera således för att reservoiren används. Denna funktion kunna existera livräddande hos individer såsom råkar ut till fysiska trauman tillsammans med stora blodförluster.

En myndig persons lekamen innehåller ungefär fem liter blod.

eftersom venerna besitter denna kapacitet mot för att distribuera ifall stora blodvolymer inom cirkulationen kallas dem ofta även på grund av kapacitanskärl.

Figur 5. Den principiella uppbyggnaden från kroppens flaska. inom realiteten består kärlväggen från mer adekvata strukturer såsom histologiskt (vävnadsmikroskopiskt) ofta delas in inom olika lager.

Beroende vid plats inom kärlträdet man tittar finns även enstaka massiv variation inom dem olika kärltyperna.