Hur påverkar våra sinnen kommunikationen

Kommunikativ kompetens inom vårt modersmål existerar något liksom oss sällan tänker vid, medan kommunikativ kompetens inom en främmande tungomål existerar enstaka betydande sektion från språkutbildningen. för att lära sig en främmande tungomål handlar ej bara angående för att lära sig grammatik samt uttal: detta handlar även angående för att förstå kulturella skillnader, mot modell hur direkt alternativt omväg man förväntas existera inom ett samtal alternativt hur man använder pauser inom en konversation.

Denna produkt fokuserar vid kulturella skillnader inom språkanvändning, dvs. dem strategier liksom används till för att uttrycka sig rätt samt på grund av för att artikel artig inom olika kulturer.

För för att ett fåtal mot stånd ett lyckad samt smidig muntlig informationsutbyte funderar flera från oss ofta noga vid hur oss bör formulera oss, hur oss bör bygga upp vårt budskap samt vilka mening oss bör välja.

för att titta vid interkulturell överföring ur en finländskt perspektiv existerar speciellt intressant, eftersom detta finska språket samt den finska kulturen ofta används liksom modell likt avviker ifrån största delen från Europa samt västvärlden.

Vårt attityd beror vid vår kulturella bakgrund

Den traditioner såsom oss växer upp inom påverkar våra reflektioner, våra värden samt vår perception ifall världen omkring oss.

Samhället omkring oss påverkar vilket oss betraktar vilket ”normalt” beteende, samt ej minimalt vilken kommunikationsstil oss använder. tackar vare teknologiska framsteg inom både kommunikationsteknik samt frakt finns detta inom dygn större chans än någonsin för att enstaka individ får uppleva interkulturell överföring. inom interkulturell informationsutbyte sker detta ofta för att dem numeriskt värde samtalsparterna talar olika tungomål, dock även angående man besitter en gemensamt tungomål är kapabel detta ske missförstånd.

vid bas från kulturella skillnader räcker detta ej ständigt tillsammans med för att man besitter en gemensamt tungomål, utan man måste även äga medvetande på grund av dem olika sätt likt språket används vid. detta existerar viktigt för att kommunikativ kompetens diskuteras inom språkutbildningen, eftersom detta existerar enklare för att undvika pinsamma alternativt förolämpande missförstånd inom interkulturell överföring angående man existerar medveten ifall den andra partens kulturella kommunikationsstil.

Finland: ensamvargen

I internationella kontext beskrivs detta finländska sättet för att kommunicera ofta liksom tystlåtet samt nästan motvilligt: man lyssnar tyst vid den likt talar, ibland helt utan för att avslöja tillsammans mening alternativt miner för att man hör detta såsom sägs.

Kulturell medvetande underlättar kommunikationen.

inom boken Finland: Cultural Lone Wolf (2011) beskriver Richard Lewis kulturen inom land i norden vilket ett kombination från både västeuropeiska samt asiatiska värden. i enlighet med Lewis sätter man inom land i norden värde vid logik samt bestämdhet, samt saker samt domstol uppfattas ofta likt svartvita, vilket existerar typiskt till flera länder inom väst.

Detta synsätt kombineras dock tillsammans med en eftertänksamt samt återhållsamt sätt för att uttrycka sig, liksom inom länder vilket Japan samt Kina. Denna diskrepans mellan en direkt mentalitet samt en omväg samt nästan tveksamt sätt för att kommunicera är kapabel orsaka flera missförstånd då finländare umgås tillsammans med personer ifrån andra språkkulturer.

Den tysta finnen

Då jag studerade lingvistik inom Storbritannien samt inom Nederländerna jämfördes ofta den finska användningen från långa pauser inom konversation tillsammans andra tungomål liksom mot modell engelskan, var långa pauser ofta känns pinsamma.

precis likt inom en mentalt perspektiv bla för att fråga sig hur mänsklig informationsutbyte påverkar relationerna mellan människor.

Dentysta finnen existerar alltså enstaka seglivad stereotypi, samt finländares långa pauser samt bruk från tystnad inom konversationer används ofta liksom modell inom språkforskning. inom land i norden används tystnader samt pauser frikostigt inom diskussion, mot modell på grund av för att begrunda detta liksom sagts alternativt tänka ovan detta vilket bör sägas härnäst.

ifall man ej äger något meningsfullt för att yttra, anses detta ofta existera förbättrad för att ej yttra något alls. Detta mentalitet existerar helt speciell än mot modell inom Storbritannien, var tystnader inom diskussion tyder vid en misslyckande inom kommunikationen, samt därför fullfölja för att båda parterna känner sig besvärade.

Uppbackningar

Likt tystnader samt pauser existerar användningen från uppbackningar något likt ofta skiljer den finländska kulturen ifrån andra kulturer inom Europa.

Uppbackning existerar enstaka kommunikationsteknik likt lyssnaren inom ett konversation använder till för att visa talaren för att hen existerar uppmärksam. Lyssnaren är kapabel nyttja allmänna ljud likt uh-huh alternativt mmhmm för för att visa uppmärksamhet, alternativt mot modell utbrista Oj! till för att uttrycka förvåning.

Även angående någon form eller gestalt från uppbackning existerar inom samtliga tungomål, äger olika tungomål olika normer till hur många denna teknik används. inom artikeln The Silent finne på huden (1985) studerade Jaakko Lehtonen samt Kari Sajavaara uppbackningar samt upptäckte för att dem används märkbart mindre inom finskan än inom centraleuropeiska tungomål alternativt inom engelskan.

Perception existerar den process genom vilken oss tolkar samt förstår upplysning ifrån vår omgivning, samt den agerar ett huvud roll inom kommunikationen.

inom finskan används uppbackningar inom någon mån inom informell samt engagerad överföring, dock till många uppbackning anses ofta existera påträngande. inom allmänhet används uppbackningar många mindre inom ett finsk samtal än mot modell inom ett samtal mellan amerikaner alternativt spanjorer. Medan enstaka finländare visar uppmärksamhet genom för att tyst lyssna samt låta den andra prata mot punkt, visar ett amerikan uppmärksamhet genom för att ofta nyttja uppbackningar alternativt mot samt tillsammans avbryta den andra till för att kommentera.

För många uppbackning anses ofta artikel påträngande.

Eftersom långa pauser samt tystnader samt uppbackningar tolkas vid således olika sätt inom olika språkkulturer, är kapabel dessa enkel orsaka pinsamma situationer.

inom en konversation mellan enstaka amerikan samt ett finne förmå amerikanen möjligen tro för att finnen ej existerar intresserad från diskussionen, eftersom hen svarar långsammare alternativt existerar tyst emellanåt. Å andra sidan är kapabel finnen tycka för att amerikanen talar på grund av många samt existerar oartig eftersom hen ej låter finnen prata mot punkt.

Hälsningsfraser, småprat samt ärlighet

Traditionellt besitter småprat ej varit särskilt vanligt inom den finländska språkkulturen, eftersom man oftast förväntas tänka sig till innan man talar samt framför allt mena detta man säger.

Jag besitter flera gånger hört finländare klaga vid för att britter alternativt amerikaner ständigt frågar hur detta går, dock för att dem inte någonsin lyssnar vid svaret.

Språk.

Denna irritation beror dock vid en missförstånd såsom baserar sig vid skillnader inom både hälsningsfraser samt inom användningen från småprat inom land i norden samt inom den anglosaxiska världen.

I den anglosaxiska världen upprätthåller man samhörighetskänsla tillsammans varandra genom för att småprata.

I Storbritannien hälsar butiksbiträdet alternativt bartendern ofta vid ett klient med Hi, how are you? (”Hej, hur går det?”).

Denna fråga äger dock ej identisk innebörd såsom då enstaka vän frågar enstaka hur detta går, utan existerar bara ett hälsningsfras likt man snabbt förväntas svara ”Bra” vid. Ofta fortsätter man sedan småprata tillsammans butiksbiträdet alternativt bartendern, åtminstone därför länge likt detta tar för att genomföra affären.

inom den anglosaxiska världen samt andra liknande kulturer upprätthåller man samhörighetskänsla tillsammans med varandra just genom för att småprata, även angående diskussionen bara handlar ifall ytliga ämnen, såsom mot modell vädret. inom den nordiska samt speciellt inom den finska kulturen existerar småprat å andra sidan mindre viktigt.

detta anses sällan nödvändigt för att småprata tillsammans med någon man ej känner, samt onödigt småprat är kapabel mot samt tillsammans uppfattas vilket falskt. Därför frågar inte någonsin butiksbiträdet hur kunden mår, medan butiksbiträdet inom Storbritannien alternativt Nordamerika bara använder frågan såsom enstaka artig hälsningsfras samt egentligen ej lyssnar vid svaret.

Om enstaka individ lovar något, förväntas detta för att hen utför likt hen sagt.

Den traditionellt finländska idén för att man helst bara bör prata ifall man äger något meningsfullt för att yttra kopplas även mot ärlighet: ifall enstaka individ lovar något, förväntas detta för att hen fullfölja liksom hen sagt.

Denna skrivelse utforskar psykologin på baksidan lyssnandet, varför oss ibland misslyckas tillsammans med för att lyssna aktivt samt hur oss förmå utveckla vår förmåga för att lyssna vid en sätt likt berikar våra liv samt våra relationer.

Detta är kapabel leda mot bekymmer inom interkulturell informationsutbyte då man umgås tillsammans personer ifrån kulturer var sanning samt lögn ej existerar lika svartvita. inom Japan ger man mot modell inte någonsin direkt avslag vid en förslag, utan enstaka affärspartner är kapabel yttra för att hen bör ”tänka vid saken” alternativt ”göra sitt bästa”, då dem inom verkligheten förkastar förslaget.

ett japan undviker vid sålunda sätt för att direkt existera oartig genom för att yttra ”nej”, medan enstaka finländare kunna tycka för att detta existerar ohyfsat för att låtsas för att man bör utföra sitt bästa ifall man ej tänker utföra detta vid riktigt.

Variation inom olika samhällen

Även angående personers beteende inom varenda samhälle varierar stort, existerar detta viktigt för att inse för att normer inom språkanvändning samt överföring ständigt existerar relativa, samt är kapabel variera ifrån tradition mot traditioner.

samtliga finnar existerar ej tystlåtna lika lite likt varenda britter älskar för att småprata, dock samhället framhäver samt normaliserar vissa språkbeteenden.

Tema: Våra sinnen.

Vår ögonkontakt vid hur man bör uttrycka sig, angående man bör existera direkt alternativt omväg, prata många alternativt lite, artikel medgörlig alternativt uppriktig, härstammar ifrån våra egna samhällsnormer. inom dagens planet, var oss därför ofta kommer inom förbindelse tillsammans personer ifrån andra kulturer mot modell vid jobbet, inom butiken alternativt via internet, existerar detta viktigt för att oss existerar medvetna ifall den på denna plats typen från skillnader.

Kommunikativ kompetens utgår ej bara ifrån för att oss själva förstår varför oss ibland blir missförstådda utomlands, utan även ifrån oss besitter överseende tillsammans andra såsom utför pragmatiska tabbar inom en främmande tungomål alternativt enstaka främmande kultur.