Vad är etik för dig och omsorg
Principles of Biomedical Ethics 1977
Boken Principles of Biomedical Ethics publicerades 1977 från Tom Beauchamp samt James Childress. Tom Beauchamp ingick inom den kommission liksom arbetade fram Belmont-rapporten. dem utvecklade tillsammans ett serie principer liksom dem flesta kunna artikel ense ifall, enstaka ansats liksom idag kallas principlism.
dem hoppades för att dessa fyra principer skulle artikel detaljerade nog för att guida etiska analyser samt beslut, dock även allmänna samt flexibla nog för att behärska appliceras inom olika kontexter, fall samt t. o. m. inom olika kulturer.
De fyra principer dem tog fram existerar centrala inom medicinsk etik: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence, and justice.
Respekten till autonomi
Ordet kommer ifrån detta grekiska orden ”autos” samt ”nomos”och innebär konkret ett ”människa vilket förmå styra själv”.
De 4 etiska principerna existerar centrala inom hälso-och sjukvården.ett autonom individ existerar någon likt kunna egen fatta beslut/avgöra saker vilket rör ett egen. Begreppet autonomi existerar idag centralt, ej bara inom etik, utan inom rättsväsen samt politik. i enlighet med Dworkin existerar autonomi ”a moral, political and social ideal”. Immanuel Kant menade för att människan existerar ”själv-lagstiftare”.
Respekten på grund av autonomi fokuserar vid för att respektera ett ytterligare persons kapacitet för att fatta beslut själva.
Det innebär en krav vid vårdaren för att artikel öppen på grund av personens historia samt livssituation [2].inom enstaka vårdkontext visar patienten för att denne är kapabel fatta en beslut genom för att ta mot sig kunskap, visa för att han/hon förstår informationen samt kunna utföra en omröstning utifrån detta. enstaka kompetent patient anses behärska fatta beslut inom problem att diskutera vilket rör ens lekamen samt vård – förutsatt för att man får data samt förklaringar angående t.
ex bedömning samt behandlingsalternativ vid en sätt likt patienten kunna förstå.
Alla individer existerar dock ej fullt autonomi – detta finns grader för att ta hänsyn mot. ungar besitter ett ökande autonomi (dvs kapacitet för att förstå komplex resultat samt agera vid det).
Vårdetiken erbjuder både teoretiska samt empiriska verktyg till just det.Vissa saker är kapabel små människor fatta beslut ifall, dock ej varenda. Vissa individer existerar temporärt begränsade inom för att utöva sin autonomi, t. ex angående ett individ existerar medvetslös, sövd alternativt påverkad. på denna plats visar vårdpersonal respekt på grund av autonomi genom för att prata tillsammans med anhöriga angående vilket patienten besitter sagt alternativt skrivit alternativt vid något annat sätt demonstrerat sina åsikter samt vilja.
detta finns även individer tillsammans med ett begränsad och/eller avtagande autonomi. mot denna lag hör personer tillsammans sjukdomar likt påverkar den kognitiva funktionen samt reducerar personens kapacitet för att förstå kunskap samt fatta beslut utifrån det.
I en forskningssammanhang existerar respekten på grund av autonomi huvud samt dem forskningsetiska riktlinjerna existerar utförliga inom krav vid resultat samt informationsinnehållet.
ett autonom individ bör även respekteras till sin fria vilja för att fatta beslut, därför just frivillighet framhävas samt för att deltagande inom undersökning ej vid något sätt påverkar ytterligare vård (och man är kapabel yttra nej då likt helst).
Respektera enstaka människas riktig mot autonomi innebär även för att man ej får undanhålla enstaka patient betydelsefull upplysning vilket är kapabel påverka ens beslut.
Patienten bör artikel fri för att besluta samt beslutet får ej påverkas vid något sätt, ej genom manipulation, övertygande alternativt undanhållande från fakta.
Vårdpersonal måste alltså existera sanningsenliga. detta ligger även inom vårdpersonalens (läkarens) ansvar för att säkerställa för att någon utomstående (t.
ex. anhöriga) ej försöker påverka en beslut. detta förmå handla ifall för att tacka ja alternativt nej mot behandling
Icke-skada principen (non-maleficence)
Icke-skada principen innebär för att man besitter skyldigheten för att ej skada patienter. Beauchamp samt Childress skriver: “the principle of non-maleficence obligates us to refrain from causing harm to others.” detta är kapabel både gälla fall var man medvetet alternativt omedvetet löper fara för att skada patienten.
inom ett vårdkontext kunna man tänka sig numeriskt värde situationer:
- Där man utsätter enstaka patient på grund av fara för att skadas samt var man existerar medveten ifall risken
- Där man omedvetet alternativt utan intention orsakar skada på grund av enstaka patient
Precis såsom inom juridiken finns kriterier: vårdgivaren måste äga haft vårdförhållande mot patienten, samt personalen måste äga brutit ett plikt/professionellt åtagande.
Skadan måste artikel känslomässig alternativt kroppslig.
Etik samt moral.Vårdpersonal äger skyldighet för att ej skada patienter (negativ skyldighet)
Inte skada principen samt utföra gott principen går ofta grabb inom grabb inom hälso- samt medicinsk vård. på grund av för att behärska hjälpa, behandla samt förhoppningsvis bota behövs ofta för att patienten genomgår provtagningar, utredningar samt behandlingar liksom även är kapabel innebära skada (smärta).
på grund av vårdpersonal handlar detta då angående för att balansera detta likt förmå skada tillsammans effekten, dvs detta såsom förmå leda mot för att patienten blir bättre.
Benficence
Beneficence, för att utföra gott, innebär för att oss, förutom för att respektera patientens korrekt mot autonomi samt undviker för att skada, även försöker bidra mot ett persons välbefinnande samt välbefinnande.
Man bör utföra gott till patienten samt detta görs genom för att vården undersöker, behandlar samt ökar hälsan hos den vilket söker, samt inom längden bidrar mot ett ökad välmående. en enkelt modell existerar då man förskriver antibiotika till ett infektion, alternativt vårdar ett hjärtsjuk patient vid ett sektion. detta goda uppstår då patienten tillfrisknar.
Etik inom vården existerar en tema vilket berör, såsom påverkar både dem vilket får vård samt dem såsom arbetar inom vården.Vårdpersonal äger enstaka skyldighet för att hjälpa personer liksom behöver vård (positiv skyldighet).
Justice
Rättvisa handlar ifall för att man bör behandla samtliga rättvist inom hälso-och sjukvården. detta handlar även angående hur man bör distribuera tex vårdens tillgångar vid en rättvist sätt, var varenda bör erhålla ta sektion från dessa då dem existerar inom behov från detta.
Inom hälso- samt sjukvården handlar detta även ifall för att varenda individ (och grupper från individer) bör äga identisk möjligheter för att ett fåtal vård – samt för att inga individer bör äga sämre förutsättningar än andra.
Man skulle även behärska ta tillsammans skyldigheten för att ej diskriminera (jfr dem 7 grunderna i enlighet med Diskrimeringslagen).
rätt och jämlikhet inom vården existerar enstaka komplicerad fråga. Idealet existerar för att samtliga får vård efter behov då dem behöver detta, dock därför existerar detta ej riktigt inom verkligheten.
Personcentrering existerar en etiskt förhållningssätt samt kärnan inom Nära vård.flera studier inom landet visar för att detta finns hinder från flera olika typer på grund av för att samtliga bör äga resurs mot enstaka rättvis vård.
För vårdpersonal innebär principen för att man bör utföra sitt jobb sålunda för att man behandlar samtliga lika, samt för att man bidrar mot enstaka jämställd samt jämlik vård.
till mer detaljer angående hur oss då bör utföra då oss ändå måste rangordna, titta fliken ”prioriteringar inom vården”.
De 4 principerna: fördelar samt nackdelar
Det finns både fördelar samt nackdelar tillsammans med principlism. Metoden existerar enkel för att nyttja samt detta stämmer god tillsammans våra intuitioner då oss resonerar samt fattar beslut.
Den går även enkel för att applicera vid vardagsfall man möter. Nackdelarna såsom äger förts fram existerar för att metoden existerar till lätt på grund av komplexa situationer samt för att detta ej finns något stöd till hur oss bör hantera detta faktum för att principer ofta krockar.
Några modell vid då principerna krockar
Det finns flera modell vid då principerna krockar.
Oftast existerar detta situationer var autonomi krockar tillsammans ej skada-göra gott. en modell existerar då paternalism plats vanligt inom läkarkåren (och existerar ännu inom flera länder) samt då läkaren istället på grund av för att informera patienten ifall för att denne ägde ett cancer inom sent stadie samt omöjlig för att operera – valde för att ej yttra detta mot patienten på grund av för att ej skada patienten mer än nödvändigt.
Idag är kapabel identisk krock, dvs mellan ej skada samt autonomi aktualiseras då t. ex anhöriga ber läkaren för att ej informera till deras gamla mamma/pappa för att dem bara äger ett kreditkort tidsperiod kvar inom existensen. inom Asien skulle dessutom anhöriga be för att dem bör existera dom liksom bör informera patienten – då den individuella autonomin ej balanserar tyngst.
Ett annat modell likt ofta till fram existerar då enstaka patient vilket tillhör Jehovas vittnen avstår blod transfusion trots för att denne förmå mista existensen – samt vårdgivaren accepterar beslutet (respekt på grund av autonomi) dock försöker ändå för att ett fåtal patienten för att ta emot behandlingen (göra gott).
Hur resonerar då Beauchamp and Childress?
Principerna autonomi, ej skada, utföra gott samt rätt och jämlikhet fungerar bäst tillsammans – ingen princip balanserar mer än dem andra.
Etik.detta finns ingen inbördes rangordning. Beauchamp samt Childress diskuterar för att då principerna krockar tillsammans med varandra sålunda måste man avgör hur man är kapabel balansera kraven liksom uppstår genom varenda princip. Detta leder ej per automatik mot färdiga svar, menar dem, dock detta existerar genom öppen dialog, var, man tar hänsyn mot varenda parter vilket existerar involverade, man hittar den bästa chansen till för att åtgärda etiska problem.
Principerna existerar ej absoluta vid därför sätt, detta utgör ej den enda vägen.
Beauchamp samt Childress menade däremot för att dem är kapabel existera mot hjälp då man behövde enstaka öppen, väsentlig dialog kring vad vilket plats detta bästa samt genom detta även balansera olika synvinklar vid hur man löser en moralisk bekymmer (jfr etiska teorier). Mer på denna plats samt här.