Vad är en klimatzon för något

Klimatet bestäms från temperatur samt nederbörd. Områden tillsammans s.k. tempererat klimat äger fyra årstider. beneath hösten existerar dygnsmedeltemperaturen fallande samt ligger mellan 10 samt 0 grader.

I detta på denna plats avsnittet förklaras skillnaden mellan klimat samt klimat. oss bör även titta vid jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer vilket påverkar klimatet samt människans inflytande vid klimatet.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vädrets kretslopp

Väder visar atmosfärens aktuella status samt beteende (hur detta existerar utomhus just nu).

Detta beskrivs tillsammans hjälp från temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck samt således vidare.

Vädret påverkar bota jordens ekosystem, samtidigt liksom ekosystemen påverkar vädret - allt sker inom en enormt samt komplicerat kretslopp från olika krafter.

Det oss kallar klimat sker mot massiv sektion såsom en effekt från luftens rörelser inom atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp samt jordens rörelser.

Klimat samt atmosfärförhållanden mäts inom olika tidsskalor

Med klimat menas hur vädret existerar beneath enstaka längre tidsperiod.

Klimatet förmå därför bara fastställas genom granskning från väderobservationer likt pågått beneath utdragen tid.

Både atmosfärförhållanden samt klimat handlar ifall variationer inom atmosfären liksom beskrivs tillsammans hjälp från t.ex.

temperatur, nederbörd samt molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär för att klimat samt klimat mäts inom olika tidsskalor.

Vädret handlar angående atmosfärens attribut samt förändringar nära ett bestämd tidpunkt, beneath en dygn alternativt beneath längre perioder.

Man kunna exempelvis prata angående hur vädret bör bli kl 12 inom morgon, beneath den kommande veckan alternativt hur vädret plats den 26 femte månaden i året 1912. Vädret beskrivs då inom begrepp från olika attribut - exempelvis för att temperatur, vindstyrka, högtryck, lågtryck samt sålunda vidare.

Klimatet däremot ges från dem statistiska mått såsom vädret besitter vid enstaka viss ställe till enstaka definierad tidsperiod.

Inom meteorologin mäts klimatet ofta inom perioder vid 30 tid, t.ex. år 1981-2010. Klimatet beskrivs inom begrepp från medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, antal frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd samt därför vidare.

Klimat existerar mer än klimat samt förändras långsammare

Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. dem väderskapande processerna inom atmosfären påverkas från havet, markytan samt från kryosfären (snö, fryst vatten samt havsis).

Även vegetationen samt atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. samtliga dessa delar förmå inom sin tur påverkas från yttre faktorer. mot skillnad ifrån vädrets variation sker förändringar inom havet samt övriga struktur långsamt, vilket leder mot längre tidsskalor på grund av klimatvariationer.

Klimatzoner

Områden likt äger liknande klimat räknas mot identisk klimatzon.

detta finns fyra olika klimatzoner inom världen, tre från dem förekommer inom Europa.

1. Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn tillsammans med tropiskt klimat. många regnskog denna plats. en tropiskt klimat präglas från rik nederbörd samt höga medeltemperaturer, minimalt 18 °C varenda månad.
    
2. Subtropisk zon: Klimatzoner norr samt söder angående den tropiska zonen.

   flera öknar finns denna plats. en subtropiskt klimat existerar torrt samt varmt tillsammans med långa varma somrar samt korta, milda vintrar.
    

3. Tempererad zon: Klimatzonen norr samt söder angående den subtropiska. denna plats finns fyra årstider tillsammans kalla vintrar samt varma somrar.
    
4. Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- samt sydpolen.

   Polarklimat kallas även arktiskt klimat samt innebär för att medeltemperaturen inte någonsin överstiger 10 °C.

Jordens årstider

Energin ifrån solen existerar den elementär förutsättningen till klimatet.

Jordaxelns lutning påverkar hur massiv mängd från solstrålarna vilket träffar jordens yta.

Bild: Wikimedia

Jordaxelns lutning utför sålunda för att detta finns årstider vid jorden.

Att jordaxeln lutar existerar anledningen mot för att oss äger olika årstider.

då jorden kretsar kring solen lutar den läka tiden tillsammans 23,5 grader.

Om för tillfället ej jorden ägde lutat skulle oss året runt äga tolv timmars dygn samt tolv timmars kväll. Dessutom skulle oss ej äga haft någon temperaturskillnad mellan sommar samt vinter.

Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får oss detta varmare.

Allra högst står solen den 21 juni. Då besitter oss sommarsolstånd.

Efter detta datum reducerar norra halvklotets lutning mot solen samt inom slutet från september lutar varken norra alternativt södra halvklotet mot solen. Då får oss höstdagjämning. detta innebär för att överallt vid jorden existerar både solens tid samt mörker lika långa.

Den 21 månad besitter oss årets kortaste dag.

Då lutar södra halvklotet likt maximalt mot solen.

I slutet från mars befinner sig jorden åter inom detta läge då ingen sektion lutar mot solen. Då får oss vårdagjämning.

Faktorer likt påverkar klimatet

Det klimat liksom råder vid jorden idag bestäms från en antal faktorer såsom påverkar klimatet olika inom period samt lokal. dem primär faktorerna existerar strålning ifrån solen (som påverkas från jordaxelns lutning), cirkulation inom atmosfären samt havet samt topografi (jordytans terräng) vid nation samt inom hav.

Den elementär energin kommer ifrån solen.

Cirkulationen inom atmosfären samt inom haven fördelar energin ovan jorden beroende vid jordytans utseende (läs mer angående detta inom rutan tillsammans med fördjupning längre ner).

Ytterligare enstaka faktor såsom påverkar klimatet existerar mänsklig aktivitet.

Klimatförändringar orsakade från människan

Klimatförändringarna beror vid både naturlig samt mänsklig konsekvens.

många talar idag på grund av för att klimatet förändras snabbt samt mer än vad dem naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken mot detta existerar högst troligt industrialiseringen sedan mitten från 1700-talet.

Människans inflytande vid jordens klimat består från förändringar inom en antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar samt naturliga faktorer.

Den sammanlagda effekt vilket anges äger dock skett ojämt inom tiden. ej minimalt växthusgasutsläppen nedsänkt vid tämligen låga nivåer fram mot mitten från 1900-talet. Sedan dess äger dem ökat kraftigt.

Växthusgaser

Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas från atmosfärens sammansättning samt innehåll från partiklar (aerosoler) samt moln.

beneath ett längre period besitter människan genom förbränning från fossila drivmedel förändrat atmosfärens sammansättning.

Eftersom halten från växthusgaser inom atmosfären ökar, sålunda ökar den därför kallade växthuseffekten.

De vanligaste växthusgaserna existerar koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) samt ozon. Förekomsten från samtliga dessa gaser inom atmosfären besitter ökat markant sedan industrialismens start, samt särskilt sedan senare delen från 1900-talet.

Orsaken mot ökningen från växthusgaser

Orsaken mot ökningen existerar mänskliga aktiviteter, såsom förbränning från fossila drivmedel (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, alternativt avel eller uppfödning av djur samt hållning från stora mängder boskap vilket ger metangas.

Vissa kraftfulla växthusgaser finns ej ens naturligt, utan existerar framställda från människan samt verkar dessutom nedbrytande vid ozonlagret.

Flera meteorologiska faktorer besitter därmed förändrats vilket påverkar detta globala klimatet.

Klimatförändringarna noteras redan idag

Flera indikator talar på grund av för att klimatet håller vid för att förändras utöver den naturliga variationen.

Genom för att analysera långa mätserier från både globala samt regionala information är kapabel oss titta både temperatur- samt nederbördsförändringar redan idag. oss förmå vid detta sätt konstatera för att klimatet håller vid för att förändras.

Den globala medeltemperaturen äger beneath den senaste 100-årsperioden ökat tillsammans med drygt 0,7 grader vilket inom klimatsammanhang förmå betraktas likt enstaka massiv samt snabb ökning.

andra indikator vid förändringar existerar tillbakagång, minskning från istäcket inom Arktis, stigande havsnivåer samt förändrade nederbördsmönster.

LÄS MER:Klimatförändringar samt global uppvärmning

LÄS MER:Klimatförändringar genom historien

LÄS MER:Globala målen

PODCAST:Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser samt lösningar

Avdunstning: då vätska värms upp från stjärna samt markvärme samt förändras ifrån flytande form eller gestalt mot gasform, d.v.s.

vattenånga. Varm atmosfär stiger uppåt mot den kommer tillräckligt högt upp samt kyls varefter moln bildas. då sedan molnen kyls ytterligare komprimera vattenångan inom luften samt förändras mot nederbörd.

Ekvatorn: Breddgraden vilket delar Norra halvklotet ifrån detta södra.

Global uppvärmning: Uppvärmning från jordens atmosfär samt ocean liksom huvudsakligen orsakas från människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser.

Den globala uppvärmningen beror vid förstärkningen från den naturliga växthuseffekten.

Golfströmmen: Havsström vilket tar tillsammans varmt dricksvatten ifrån Mexikanska golfen upp mot Norden samt fullfölja således för att klimatet var blir varmare.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare vid vintern samt något varmare vid sommaren.

Inlandsklimat ger större skillnader inom temperatur (och årstider) än kustklimat. detta går snabbare för att förändra temperaturen vid nation än ute mot havs eftersom mark ej äger identisk värmebevarande resultat såsom stora vatten.

Klimat: Den typ från meteorologi liksom finns inom en visst sektor ovan enstaka längre tid.

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt.

Vissa perioder existerar kallare, t.ex. istider, medan andra existerar varmare. Läs mer ifall klimatförändringar >

Klimatpolitik: Politik vilket försöker titta mot för att den globala uppvärmningen ej blir till kraftig.

Koldioxidutsläpp: Då fossila drivmedel förbränns frigörs den koldioxid likt finns inom dessa.

Kondens: då vattenånga kyls ner samt förändras inom fast struktur mot vattendroppar.

Kustklimat: Nära större en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (oftast ocean, dock även större sjöar) blir klimatet vänligare vid vintern samt något svalare vid sommaren.

Detta beror vid för att vattnet påverkar temperaturen inom luften. Stora dricksvatten tar utdragen tidsperiod för att värma upp alternativt kall luft ner vilket utför för att vattnet fungerar såsom enstaka temperaturutjämnare vid dem omkringliggande landområdena.

Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar samt varma torra somrar.

ej därför många träd, dock många buskar, olivträd samt andra växter liksom trivs inom klimatet.

Meteorologi: Läran angående vädret (atmosfären), dess fysik samt kemi. ett meteorolog ägnar sig bland annat åt för att analysera samt observera atmosfären samt kunna vid således sätt även förutse detta kommande vädret.

Nederbörd: en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom faller ner ifrån sky inom struktur från nederbörd, vit nederbörd alternativt hagel.

Norra halvklotet: Den halvan från jorden vilket existerar norr angående ekvatorn.

Södra halvklotet ligger följaktligen söder angående ekvatorn.

Orkan: Vind vilket överstiger 32,7 m/s (118 km/h).

Permafrost: Marken existerar frusen (tjäle) året om.

Utsläpp: Avgaser ifrån fabriker samt fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder mot för att öka växthuseffekten vilket ej existerar god eftersom jordens klimat då blir allt varmare.

Vattnets kretslopp:Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl.

vattensamlingar vid land) samt atmosfären.

Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden samt temperaturen vid enstaka viss ställe beneath ett mindre tid.

Växthuseffekten: enstaka sektion från den värme liksom når jorden hindras ifrån för att studsa ut inom rymden. ett naturlig (lagom) växthuseffekt existerar essentiell till för att detta bör finnas värme samt liv vid jorden, dock sedan drygt hundra kalenderår igen äger växthusgaserna ökat genom utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket gjort för att växthuseffekten blivit allt starkare.

Växthusgaser: Gaser (naturliga alternativt tillförda) inom atmosfären vilket fångar samt håller kvar värmestrålningen ifrån solen.
 

LÄS MER:Atmosfären

LÄS MER: Nederbörd

LÄS MER:Vindar

LÄS MER:Moln

LÄS MER:Ozonskiktet

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan begreppen klimat samt klimat?
    
2. Vilka existerar jordens klimatzoner?

   Nämn något typiskt likt utmärker plats samt enstaka från dem.
    

3. Förklara sambandet mellan jordaxelns lutning samt förekomsten från årstider.
    
4. Nämn några faktorer såsom påverkar klimatet.
    
5. Vad menas tillsammans växthusgaser?
    
6. På vilket sätt påverkar oss människor klimatet?
    
7. Hur noteras klimatförändringarna idag?
    
8. Ge modell vid orter tillsammans med kustklimat samt orter tillsammans med inlandsklimat.

   vad existerar skillnaden mellan kustklimat samt inlandsklimat?
    

FÖRFATTARE

Text: Sveriges meteorologiska samt hydrologiska institut, SMHI
Webbplats: Väder, väderprognoser, klimat- samt meteorologitjänster inom land | SMHI
 

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av Geografi åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Geografi 1 samt Naturkunskap 1a1.
 

Genomgång (18:20 min) var SO-läraren John Holm berättar angående luftström, nederbörd samt klimat.

på denna plats berörs: varför blåser samt regnar detta, vattnets kretslopp, olika typer från nederbörd, klimat samt klimatzoner, höjd ovan havet, kustklimat, inlandsklimat, havsströmmar, m.m.

Avsnitt (7:25 min) ifrån UR:s programserie Naturvetenskap förklarad var ni är kapabel lära dig mer ifall ozonskiktet.

vilket existerar egentligen ozonlagret? samt varför existerar detta förtunnat? oss följer tillsammans med Sargon mot en enstaka freonåtervinning samt en rymdobservatorium inom Onsala var experter redogör hur människan äger påverkat ozonlagret.

Om följd Naturkunskap förklarad
inom kärnfulla segment redogör oss naturkunskapens olika delar.

Inget schema existerar längre än 20 minuter, samt samtliga avslutas tillsammans med ett överskådlig beskrivning. följd existerar kopplad mot ämnet biologi vid gymnasiet samt fungerar liksom såväl införande vilket översikt från olika kursmoment.

Artikel vid Stockholms universitets webbplats var ni hittar detaljer ifall Golfströmmen samt dess avmattning.

Extremt kalla vintrar, värmeböljor samt uttorkning vid sommaren blev konsekvenserna på grund av 12 000 tid sedan då Golfströmmen försvagades markant. inom princip skulle ett liknande situation behärska inträffa idag i enlighet med enstaka fräsch forskning liksom publicerats inom natur Communication. dem många kalla havstemperaturer vilket vid sistone besitter mätts upp inom centrala Nordatlanten tyder vid för att Golfströmmens frakt från varmt havsytevatten norrut besitter försvagats betydligt, samt den äger beneath dem senaste 1 000 år troligen ej varit lika svag likt den existerar idag.

dem flesta från dagens klimatmodeller visar dessutom för att den globala uppvärmningen är kapabel leda mot enstaka ännu svagare försändelse från varmt havsytevatten norrut, dock dock ej mot för att Golfströmmen helt stannar av...

Faktatext vid Historiska museets webbplats var ni kunna studera kortfattat angående klimatförändringar genom historien.

Jordens klimat besitter ständigt varierat. Långa tider tillsammans med varmare klimat äger tillsammans med några hundra miljoner års mellanrum avbrutits från liknande tillsammans med kallare klimat...