gitseat.pages.dev






Vem är den klassiska musikprofilen

Klassisk musik

Uppslagsorden ”Västerländsk konstmusik”, ”Konstmusik” samt ”Nutida musik” leder hit. För föreningen Nutida toner, titta Nutida Musik. För tidskriften Nutida toner, titta Nutida melodier (tidskrift).

Klassisk musik existerar enstaka nära musikgenre kopplad mot europeiskkonst, etablerad tradition samt kulturarv sedan 1700-talet.[1] Begreppet exkluderar liknande melodier utanför den västerländska kultursfären, folkmusik, liksom populärmusik[2] samt melodier tillsammans bas inom den afroamerikanska traditionen.[a] Däremot inräknas dem relaterade begreppen seriös musik, klassicistisk musik, (västerländsk) konstmusik, nutida musik samt modern musik.

Klassisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Klassisk toner existerar melodier liksom existerar klassisk inom betydelsen från något "som äger erkänt bestående konstnärligt samt kulturellt värde"[5] samt för att den anses speciellt värdefull samt enstaka sektion från en kulturarv.[2] enstaka sektion tonsättare fick beneath 1800-talet en slags hjältestatus samt deras verk kom för att bli standardverk nära dem framväxande orkesterinstitutionerna, inom operahusen samt nära kammarmusicerande.[2] Repertoaren försköts drastiskt ifrån för att nära 1700-talets slut äga bestått från toner från samtida, levande tonsättare, mot för att 100 kalenderår senare bestå från melodier från inom huvudsak "klassiska", ej längre levande tonsättare; förhållandet ändrades ifrån 1:3 mot 3:1.[2] Genom ett framväxande musikkritikerkår likt baserade sin musiksyn vid konstfilosofi samt musikaliskt kunnande, kom musiken för att inlemmas inom romantikens samtal ifall konstverk.

Bland dessa fanns E.T.A. Hoffmann, Robert Schumann, A.B. Marx samt Eduard Hanslick.[2] Föreställningen angående för att musiken fanns autonom inom förhållandet mot texten växte fram samt intresset på grund av kompositionsteknik samt musikens form eller gestalt, samt erkännandet från för att den instrumentala konstmusiken ägde en egenvärde, plats faktorer vilket plats förutsättningar till för att "klassiskt" kom för att bli en musikbegrepp.[2] Man framhävde musikens "potential till ett fördjupad skarpsinnig reflexion" samt den självständiga instrumentalmusiken förknippades även tillsammans med melodier likt enstaka "speciell metafysisk andlig spis" vilket bara en geni kunde framställa.[2] Därmed etablerades den show angående kopplingen mellan klassisk toner samt musikgeni likt kom för att dominera konstmusikens utveckling.[2]

Arnold Schönberg samt Alban Berg

Förutsättningarna till den klassiska musiken kunna även ses ur en musiksociologiskt perspektiv.

Klassisk melodier existerar ett nära musikgenre kopplad mot europeisk konstverk, etablerad traditioner samt kulturarv sedan 1700-talet.

beneath 1700-talet bildade Wien, genom inslag från flera olika musikkulturer ett inspirerande miljö på grund av tonsättare samt förhållandet mot publiken fanns viktig.[2] Publiken fordrade för att musiken skulle artikel begriplig samt därför följa vissa normer till för att betraktas liksom klassisk melodier, dock senare beneath 1800-talet ställdes högre krav vid lyssnarna vilket förväntades tänka ovan musiken samt utföra ett estetisk granskning från den.[2] vid sålunda vis uppstod enstaka motsättning mellan publiken samt dem mer erfarna konstbedömarna samt än idag betraktas musiken ifrån sekelskiftet 1900 från mot modell Arnold Schönberg, Anton Webern samt Alban kulle likt "modern musik" från den breda publiken, medan musikexpertis sedan länge betraktat den vilket "klassisk".[2]

Klassicistisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Palestrina samt Schubert

I en franskt lexikon ifrån 1806 används "classique" såsom benämning vid klassiska musikaliska mästerverk ifrån Palestrina mot Luigi Cherubini, analogt tillsammans ordets innebörd inom litteratur, konstverk samt arkitektur.[6] Inspirerade från Goethes samt Friedrich Schillers definition från "Weimarklassicismen"[7] försökte musikskribenter beneath tidigt 1800-tal för att inlemma Haydns, Mozarts samt Beethovens verk inom enstaka "klassisk period" – ett "wienklassicism".[6] Musikhistoriker äger sedan dess försökt avgränsa klassicismen vilket enstaka stil samt ett epok samt några spårade dess rötter mot tidigt 1700-tal, medan andra, bland annat Friedrich Blume vidgade begreppet mot för att gälla mot samt tillsammans Franz Schuberts musik.[6] Några skarpa gränsdragningar mot barocken samt romantiken äger dock ej varit tänkbara för att utföra.

Den amerikanske musikforskaren Charles Rosen besitter undersökt instrumentalmusiken hos Haydn, Mozart samt Beethoven samt på det sättet försökt avgränsa enstaka "klassisk stil". Dessa tonsättare fanns, i enlighet med Rosen, "besjälade från identisk klassiska ideal" samt detta viktiga inom deras toner existerar vändpunkten till tonalitetsutvecklingen samt den struktur vilket sonatformen gav upphov till.[6]

Begreppen "klassicism" samt "klassisk" äger således numeriskt värde betydelser, dels enstaka konstideologisk (se ovan "Klassisk musik"), dels ett stilistisk (Rosen).

Konstmusik

[redigera | redigera wikitext]

Då musiken beneath 1700-talets estetiska argumentation började värderas samt jämföras tillsammans andra konstarter (måleri, poesi, arkitektur) växte även föreställningen angående ett "konstmusik" fram.[8] konstverk blev ett beteckning på grund av standard, medan betydelsen från beteckningen "populär" svängde ifrån för att äga varit enstaka positiv egenskap – melodier vilket skulle nå lyssnarna – mot för att erhålla ett negativ klang – melodier likt fanns anpassad mot ett rådande bred musiksmak.[8] Klassicismen, samt den kanon från klassiska verk vilket utkristalliserades, bidrog mot för att ge konstmusikbegreppet ett historiserande slagsida.[8] från detta skälet äger 1900-talets melodier haft svårt för att etablera sig liksom konstmusik inom identisk utsträckning liksom musiken ifrån den klassicistiska perioden.[8] Genom för att man ur olika sekler, beroende vid konstsmak, valt ut melodier mot ett kanon, skild ifrån den toner såsom fått etiketten "populärmusik" (dansmusik, underhållningsmusik, m.m.) besitter ett europeisk musiktriangel bildats liksom består från tre genrer, konstmusik-populärmusik-folkmusik.[8] Den värdering likt tidigare innebar för att konstmusiken, ofta kallad "klassisk musik", stod högst, existerar numera utjämnad mot förmån till enstaka mer pluralistisk syn.[8]

Modern, nutida samt samtida musik

[redigera | redigera wikitext]

Modern melodier betecknar ibland till den breda allmänheten melodier ända ifrån 1900-talets start, tillsammans med tonsättare såsom Arnold Schönberg, Anton Webern samt Alban höjd, medan musiker snarare tenderar för att beteckna denna toner liksom "klassisk".[2] till konstmusiken beneath 1900- samt 2000-talet används begreppet "nutida musik"[9] alternativt "samtida musik" analogt tillsammans beteckningen vid engelska "contemporary music" alternativt "contemporary classical music".

Klassisk toner existerar känslornas musik.

ISCM – Internationella samfundet till samtida toner grundades mot modell 1922.[10] Då detta gäller begreppet "modern musik" bör detta särskiljas ifrån "modernistisk musik" vilket existerar enstaka stil tillsammans avgränsbara kännetecken.[11]

"Modern musik" besitter vid senare period kommit för att beteckna såväl konstmusik, likt populärmusik samt jazz.[12][13]

Epoker samt stilar

[redigera | redigera wikitext]

Inom musiken används, liksom inom andra konstarter, term på grund av epoker vilket genom historien uppvisat särskilda stildrag.

Därmed avser vissa term både den tidsmässiga utsträckningen och utmärkande stildrag. Dessa epoker samt stilar existerar bland andra (i kronologisk ordning): Renässansen, barocken, wienklassicismen, romantiken, impressionismen, expressionismen samt modernismen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^På senare kalenderår besitter melodier ifrån flera olika musikgenrer givits beteckningen klassisk melodier inom samt tillsammans med en mer pluralistiskt musiktänkande, samt begreppet "klassisk musik" besitter kommit för att bli ett synonym mot "konstmusik" alternativt "seriös musik".

    Tänk vid europeisk konstmusik – vanligen känt likt ”klassisk musik” – inom traditionell fras samt tankarna fastnar nog enkel inom dem finkulturella värdenas härad: upphöjdhet, exklusivitet samt höga ideal.

    detta existerar enkel för att uppfatta termen seriös enbart inom betydelsen 'allvarlig', dock definitionen existerar bredare än således. SAOB[3] definierar begreppet ”seriös musik” likt motsats mot ”underhållningsmusik”. NE:s lexikon skriver för att termen, nära sidan från betydelsen seriös, även betyder seriös ”med tonvikt vid konstnärliga krav, frånvaro från lättsamma inslag, publikt genomslag samt dylikt”.[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”konstmusik”. ne.se.

    https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konstmusik. Läst 16 femte månaden i året 2019. 

  2. ^ [abcdefghijkl] Ling, Jan. ”band 11”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "klassisk musik".

    sid. 77 

  3. ^SAOLArkiverad 14 augusti 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  4. ^ Nationalencyklopedins lexikon. Bd 3, [Rekr-Övä]. Höganäs: god skrivna verk. 1996. sid. 101. Libris2098816. ISBN 91-7119-969-1 (inb.) 
  5. ^”band 2”. Nationalencyklopedins lexikon, uppslagsordet "klassisk".

    sid. 139 

  6. ^ [abcd] Ling, Jan. ”band 11”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "klassicism". sid. 75 
  7. ^Järv, Harry. ”band 7”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "Goethe, Johann Wolfgang". sid. 546 
  8. ^ [abcdef] Ling, Jan. ”band 11”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "konstmusik".

    sid. 274 

  9. ^Åstrand Hans, red (1977). Sohlmans musiklexikon. 4, Kammaropera - Partial. Uppslagsordet "Nutida musik". Stockholm: Sohlman. Libris8372041. ISBN 91-7198-024-5 (inb.) 
  10. ^Anton Haefeli samt Reinhard Oehlschlägel. ”"International gemenskap for Contemporary Music."”.

    Grove Music Online.

    Svensk klassisk toner alternativt svensk konstmusik avser på denna plats toner komponerad inom europeisk konstmusikalisk tradition från någon född alternativt verksam inom Sverige.

    Oxford Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/grove/music/13859. Läst 14 juni 2011.  Inloggning krävs.

  11. ^Östlund, Jonathan (2009). ”Kan standard samt lättillgänglighet förenas inom nutida konstmusik?”. Luleå tekniska högskola. sid. 16. http://epubl.ltu.se/1402-1773/2009/226/LTU-CUPP-09226-SE.pdf. Läst 6 mars 2012. [död länk]
  12. ^”Nationella utvärderingen från grundskolan 2003”.

    Skolverket. 2003. sid. 128. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6552c5/1553958429159/pdf1362.pdf. Läst 14 juni 2011. 

  13. ^”Modern musik”. www.globalmusix.com/. http://globalmusix.com/m/articles/view/Modern-musikhistoria. Läst 14 juni 2011. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Sten; Wallner, Bo, red (1968). Musikens ämne samt struktur.

    1. Stockholm: Sveriges Radio.

    Från folkmusikens mer okonventionella stil, var man gärna lekte tillsammans med tonarter samt anspelade vid dagligt liv samt samhälle tillsammans med glimten inom ögat, blev den klassiska musiken mer organiserad samt strävade efter högre ideal.

    Libris8210278 

  • Fant, Göran; Wallner, Bo, red (1968). Musikens ämne samt form eller gestalt. 3, Musikskapande inom vår tid. Stockholm: Sveriges Radio. Libris8210280 
  • Jeanson, Gunnar; Rabe, Julius (1977). Musiken genom tiderna. [D.] 1, ifrån grekisk antik mot högbarock (3. uppl., 3.

    tr.). Stockholm: AWE/Geber.

    Libris8203451. ISBN 91-20-01570-4 

  • Jeanson, Gunnar; Rabe Julius (1976). Musiken genom tiderna. [D.] 2, Bach-Schubert (3. uppl., 3. tr.). Stockholm: AWE/Geber. Libris8203452.

    Johann Sebastian Bach, ett titan inom den klassiska musikvärlden, existerar känd till sin överväldigande talang samt banbrytande kompositioner.

    ISBN 91-20-01571-2 

  • Jeanson, Gunnar; Rabe Julius (1972). Musiken genom tiderna. 3, Wagner - Bartók (2. uppl.). Stockholm: AWE/Gebers.

    Denna inventering omfattas från kompositörer likt verkade beneath den klassiska eran, ifrån 1730 mot 1820.

    Libris354493 

  • Wallner Bo, red (1968). Musikens ämne samt form eller gestalt. 2, Romantiken. Stockholm: Sveriges Radio. Libris8210279