Vilken period va klassisk musk störst

Musikens historia började inom forntiden, innan detta finns några skriftliga källor.

Mål.

melodier besitter ackompanjerat människans liv inom samtliga dess skeden; barnafödande, giftermål, död, jaktverksamhet samt dans. detta finns flera utvecklingslinjer, bland andra den västerländska.^[1]

Den vetenskap liksom studera musikens bakgrund kallas musikhistoria.

Musikens epoker

[redigera | redigera wikitext]

Antiken

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Antikens musik

Under antiken fanns all toner monofon, detta önskar yttra utan kontrapunkt.

detta fanns såväl vokal såsom instrumentell melodier. Särskilt inom detta antika Grekland nedsänkt melodier samt poesi nära varandra.^[1]

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Medeltidens musik

Sedan 800-talet e.Kr. förmå man börja spåra den västerländska konstmusiken inom källmaterialet tackar vare bevarade notdokument.

Den grekiska musikteorin, förmedlad genom romerska samt senare även arabiska källor, ägde tagits inom religiös position till för att standardisera kyrkosången – vilket vilket kom för att kallas Gregoriansk låt. enstaka nödvändig sektion inom standardiseringen från kyrkosången plats framväxten från kyrkotonarterna vilket klassifikationssystem på grund av koralmelodier.

Kyrkotonarterna plats modala skalor – dels en tonförråd dock även vissa melodiska principer såsom slutton (finalist) samt recitationstoner. Kyrkotonarterna uppstod inom mötet mellan enstaka levande körsångspraxis samt musikteoretiska arbeten baserade vid antika auktoriteter. detta finns belägg på grund av för att liturgisk låt förekommit inom den kristna kyrkan redan flera århundraden tidigare, dock detta existerar inledningsvis tillsammans dem standardiseringssträvanden såsom resulterade inom den gregorianska sången liksom noterade melodier dyker upp.

Först avhandlas den ”klassiska” musiktraditionen vid ungefär 80 sidor (av totalt 225).

beneath 800-talet börjar man nedteckna ut melodilinjens konturer ovanför dem liturgiska texterna, enstaka tidig föregångare mot detta moderna västerländska notsystemet vilket kallas neumer. detta fanns ett bokstavsnotskrift redan tidigare, dock den användes nästan uteslutande inom teoretiska kontext. Neumsystemet utvecklades successiv mot enstaka mer precist tonangivelse.

Man började nyttja dem hjälplinjer likt drogs vid pergamentet (för för att hålla textraderna raka) såsom notlinje, samt vid 1000-talet e.Kr. introducerade Guido ifrån Arezzo tanken för att låta sträcka företräda tre olika toner – ett beneath, ett vid samt enstaka ovan linje. Antalet linjer utökades successiv tillsammans med ökad exakthet inom tonangivelsen vilket resultat.

beneath medeltiden utvecklades polyfoni inom den europeiska kyrkomusiken. Tidig flerstämmighet kunde bestå inom för att man sjöng inom parallella kvinter alternativt kvarter, dock även från för att man sjöng ett tillsammans melismer utbroderad överstämma mot ett långsam gregoriansk koralmelodi. Dessa samt andra dåtida sätt för att dekorera melodier kallas gemensamt organum.

dem nya möjligheterna för att notera melodier skapade nya musikaliska möjligheter, man kunde organisera – komponera – mer komplexa flerstämmiga förlopp, vilket inom sin tur ställde än högre krav vid notskriften. vidare andra hälften från 1100-talet samt start från 1200-talet skrevs detta tre- samt fyrstämmiga organumsatser inom Paris, från ett team tonsättare vilket vetenskapsman senare kommit för att kalla Notre Dame-skolan.

Under slutet från 1200-talet började man nyttja sig från världsliga texter samt melodier inom dem tidigare textlösa överstämmorna, detta blev enstaka sorts lärd konstform för att vid en sålunda konstfullt vis liksom möjligt sammanföra dem världsliga melodierna tillsammans den ännu inom grunden gregorianska cantus firmusstämman.

Denna riktning brukar kallas Ars antiqua. Kompositörerna kunde låna sitt ämne ifrån den folkliga spelmansmusiken, ifrån dansmusiken nära hoven alternativt ifrån trubadurvisan (och dess arvtagare beneath senare delen från medeltiden). Ars antiqua-förespråkarna stod inom motsättning mot ett något senare rörelse vilket (redan då) kallades Ars nova.

dem kompositörer likt verkade inom Ars nova-traditionen utvecklade samt började nyttja sig från nya notationsformer liksom tillät kombinationer från två- samt treunderdelad rytm. vid sålunda vis utökade dem dem musikaliska uttrycksmöjligheterna.

Renässansen

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Renässansens musik

Musikhistoriker besitter valt för att nyttja konsthistorikernas begrepp "renässans" till för att beteckna perioden ifrån slutet från 1400-talet mot start från 1600-talet.

många tackar vare boktryckarkonsten, dock även vid bas från för att tidens musikteoretiker ägde ett mer praktisk inriktning, existerar källmaterialet många rikare än beneath medeltiden. beneath den på denna plats tidsperioden förändrades både sats- samt klangidealen vid en vis liksom förde försvunnen ifrån detta rådande modala systemet samt mot slut gav upphov mot detta dur/moll-tonala struktur vilket varit förhärskande inom västerlandet sedan dess, åtminstone fram mot slutet från 1800-talet.

I nya medier samt inom den moderna populärkulturen finner konstverk samt melodier nya uttryckssätt samt publiker.

Den polyfona satstekniken drevs många långt, samt mot modell Palestrinas satsteknik äger stått sig såsom ideal fram mot våra dagar. enstaka önskan för att återuppliva detta antika dramat gav upphov mot operan, samt därmed ett melodier liksom plats mer baserad vid ton tillsammans med ackompanjemang än den polyfona kyrko- samt högre ståndsmusiken.

beneath renässansen utvecklades flera instrument mot för att bli mer tekniskt avancerade. Stråkinstrument etablerades, samt luta användes flitigt. Även beneath denna period fanns stora skillnader mellan profan (folklig musik)och sakral toner (kyrklig musik).

Barocken

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Barockens musik

Perioden efter renässansen brukar kallas barocken inom traditionell musikhistoria.

Klassisk musikk er ein verdsomspennande kunstmusikktradisjon tillsammans historisk opphav knytt til kyrkja og adelen inom Vest-Europa inom mellomalderen.

Denna period varade ungefär mellan 1600 samt 1750. beneath den på denna plats tiden verkade kompositörer liksom Claudio Monteverdi, G.F. Händel, Antonio Vivaldi samt J.S. Bach. dem nya strömningarna tar sin start inom Italien samt sprids sedan inom olika former ovan resten från Europa. Operan fanns ett nödvändig pådrivande faktor inom den musikaliska utvecklingen, liksom framväxten från en konsertväsende.

Svensk klassisk toner alternativt svensk konstmusik avser på denna plats melodier komponerad inom europeisk konstmusikalisk tradition från någon född alternativt verksam inom Sverige.

Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) började likheterna mellan sakral samt profan melodier suddas ut. former vilket oratorium, såsom plats inspirerade från operan, letade sig in inom kyrkorummen. elementär på grund av många från musiken beneath den på denna plats perioden plats generalbasen, en sätt för att notera ackord. många från musiken fanns uppbyggd kring ett kompgrupp liksom spelade bas samt en improviserat ackordiskt ackompanjemang.

Instrumenten hamnade inom centrum samt musiken blev mot på grund av sin personlig skull.

Stråkorkestern fick sin färdiga struktur. Polyfonin ägde ännu enstaka kraftfull ställning, dock plats för tillfället baserad vid andra principer – dur/moll-tonalitet – än beneath tidigare perioder.

Klassicismen

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Wienklassicism

Från mitten från 1700-talet växte den stil såsom kommit för att kallas Wienklassicism fram.

beneath den denna plats perioden fanns sonaten den maximalt karaktäristiska musikformen. Tongivande inom den utvecklingen fanns namn Haydn. Även W.A. Mozart verkade beneath wienklassicismen. detta fanns beneath den denna plats perioden likt symfoniorkestern fick ungefär den form eller gestalt den besitter idag.

Klassisk melodier existerar enstaka nära musikgenre kopplad mot europeisk bildkonst, etablerad traditioner samt kulturarv sedan 1700-talet.

Ludwig van Beethoven samt Franz Schubert brukar ses vilket dem vilket leder ovan in inom nästa musikhistoriska epok: Romantik.

Romantiken

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Romantikens musik

Under romantiken blev detta allt viktigare för att uttrycka olika känslor, samt man utför detta tillsammans med nya harmonier samt instrumenteringar.

Kompositören började ses vilket enstaka fri konstnär, mot skillnad mot enstaka tidigare ögonkontakt vid kompositören vilket enstaka arbetare bland andra nära enstaka kyrka alternativt en hov.^[1]

Modernismen

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Modernism(musik)

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Russano Hanning, Barbara, "Concise History of Western Music", W.W.

  Norton, London, 2010.

Noter

[redigera | redigera wikitext]