Jorden är i vilken galax

För andra betydelser, titta Galax (olika betydelser).

En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) existerar enstaka massiv session från ämne inom universum, likt stjärnor, gas, rymdstoft samt antagen mörk ämne, sammanbunden genom gravitation.^[1] dem större galaxerna besitter cirka 10¹¹solmassor stjärnor, mellan enstaka samt tio miljarder solmassor interstellär gas samt 10¹² solmassor mörk ämne.

flera galaxer, möjligen dem flesta, inkluderar även supermassiva kompakta objekt, sannolikt svarta hål inom centrum. Några från dessa kompakta objekt uppträder såsom aktiva galaxkärnor.

Den galax liksom solen befinner sig inom existerar Vintergatan.^[2]Vintergata besitter även använts såsom benämning vid större stjärnsystem. Vintergatan existerar ett stavspiralgalax.

Galaxformer

[redigera | redigera wikitext]

Uppdelningen från galaxer inom olika typer alternativt former förmå artikel något missvisande då detta existerar fråga ifall dynamiska processer. namn Hubble gjorde vid 1930-talet en struktur till sortering från galaxer (Hubbles serie), tillsammans elliptiska galaxer, linsformade galaxer, irreguljära galaxer samt ett uppdelning från spiralgalaxer inom normala spiralgalaxer samt stavspiralgalaxer.^[3] oss vet inom ljus för att detta existerar mellanformer samt former såsom faller utanför Hubbles struktur då (om)bildning från galaxer existerar enstaka dynamisk pågående process.

Hubbles klassificering^[4]:

De elliptiska galaxerna äger praktiskt taget ingen interstellär gas, medan halten från denna sedan ökar genom spiral- samt stavspiralgalaxerna ifrån Sa alternativt SBa mot Sd alternativt SBd. Då detta interstellära mediet existerar enstaka förutsättning på grund av enstaka pågående stjärnbildning följer detta för att dem elliptiska galaxerna endast består från äldre stjärnor vilka existerar mindre massiva samt röda, eftersom dem massiva stjärnorna äger kortast livslängd, medan detta ännu pågår enstaka stjärnbildning inom spiralgalaxerna, liksom på det sättet innehåller enstaka större variation från olika stjärntyper.

Den mesta stjärnbildningen skedde dock beneath den inledande halvan från universums historia^[6]

Armarna inom spiral- samt stavspiralgalaxer rör sig tillsammans konstant vinkelhastighet mot skillnad ifrån själva stjärnorna samt stoftet vars vinkelhastighet reducerar tillsammans med avståndet ifrån centrum. Detta innebär för att galaxens ämne kurera tiden passerar in samt ut ur armarna, vilka existerar ett struktur från täthetsvågor.^[7] Genom den högre tätheten sker stjärnbildningen inom inledande grabb inom spiralarmarna, liksom på det sättet kommer för att innehålla ljusa azurblå stjärnor, vilka besitter ett således betalkort livstid, omkring 10 miljoner kalenderår, för att dem ej hinner lämna sin spiralarm innan dem exploderar vilket supernovor.

Kollisioner tycks spela enstaka betydelsefull roll inom galaxers tillväxt. dem maximalt avlägsna galaxerna, likt oss ser ifrån enstaka tidpunkt då universum plats många yngre än idag, existerar oftast mindre än dem stora galaxer såsom oss ser inom vår att vara nära något idag. dem många massiva cD-galaxerna liksom vanligen ligger nära centrum från ett galaxhop tros existera resultatet från för att flera mindre galaxer äger smält samman.

andra galaxer förmå förbättra tillfälliga svansar vid bas från tidvattenskraften då dem passerar nära varandra^[8] samt dessa nära möten mellan galaxer sätter även igång episoder från kraftfull stjärnbildning.

En himlakropp existerar en naturligt objekt inom rymden.

Galaxdynamik

[redigera | redigera wikitext]

Observationer från spiralgalaxers rotationshastigheter tog hastighet 1978. beneath tidigt 1980-tal stod detta tydligt för att galaxer ej roterade vid identisk sätt vilket solsystemet. ett spiralgalax består från enstaka ansvällning från stjärnor mot mitten tillsammans med enstaka vidsträckt disk stjärnor inom banor runt den centrala gruppen.^[9] ifall stjärnornas banor styrs enbart från gravitationskraften, kunde man vänta sig för att stjärnorna inom skivans ytterkant skulle äga ett många lägre banhastighet än dem liksom existerar nära mitten.

således denna plats ser mönstret ut inom solsystemet^{[källa behövs]}:

Planet	Avstånd från solen (AE)	Medelban- hastighet (km/s)
Merkurius	0,39	47
Venus	0,72	35
Jorden	1,0	30
Mars	1,5	24
Jupiter	5,2	13
Saturnus	9,5	9,6
Uranus	19	6,8
Neptunus	30	5,4

De observerade galaxerna uppvisade ej detta mönster.

Vintergatan samt dem övriga galaxerna inom Lokala galaxhopen existerar vid väg mot varandra samt kommer för att forma enstaka enda galax ifall sju miljarder år.

Stjärnor nära den yttre kanten snurrade runt tillsammans identisk hastighet såsom stjärnor närmare mitten. ifall Newtons teori gäller, därför borde ett graf från enstaka stjärnas hastighet vilket funktion från avståndet mot galaxens centrum ge kurvan A inom Figur 1. dock observationerna visade samstämmigt vid linjer vilket kurva B. inom stället på grund av för att avta asymptotiskt mot noll inom takt tillsammans med avtagande gravitation, således förblir denna kurva flat samt ger identisk hastighet nära ökande avstånd ifrån utbuktningen.^[10]

Flertalet astrofysiker anförde hypoteser angående för att detta tillplattade utseendet hos galaxernas rotationskurvor berodde vid ämne utanför galaxens synliga papper.

eftersom varenda stora galaxer betedde sig vid identisk vis, således måste stora galaxer, i enlighet med en sådant djärvt resonemang, existera inbäddade inom ett halo från osynlig, mörk ämne. andra lösningar föreslogs, däribland MOND, dock dem äger ej kunnat förklara senare fenomen såsom även tyder vid förekomst från mörk ämne lika väl.^{[källa behövs]}

Storskaliga strukturer

[redigera | redigera wikitext]

Rymden mellan galaxerna existerar praktiskt taget vakuum, inom medelvärde mindre än enstaka atom per kubikmeter.

Andromedagalaxen existerar numeriskt värde samt enstaka halv miljoner ljusår ifrån oss, ljuset såsom oss ser enstaka genomskinlig kväll besitter färdats mot vårt synorgan inom numeriskt värde samt ett halv miljoner år.

Endast några ett fåtal galaxer finns till sig själva, dem flesta galaxerna existerar genom gravitation bundna mot andra galaxer samt bildar galaxhopar tillsammans med varierande antal galaxer. Galaxhoparna bildar sedan ännu större strukturer, således kallade superhopar tillsammans med tiotusentals galaxer.^[11]

Lokala hopen innefattar Vintergatan samt Andromedagalaxen, vilket existerar dem största objekten inom galaxhopen.

Totalt omfattar den lokala hopen cirka 50 galaxer.^[12]Virgohopen existerar den närmsta större galaxhop inom lokala hopens grannskap. Virgohopen ligger (sett ifrån jorden) inom stjärnbilden oskuld vid ca 55 miljoner ljusårs avstånd samt innehåller ungefär 1 500 galaxer.^[13] Virgohopen utgör inom sin tur centrum på grund av Virgosuperhopen.

I varenda galax finns flera miljarder stjärnor.

Lokala hopen ligger inom utkanten från Virgosuperhopen.^[14]

Aktiva galaxer

[redigera | redigera wikitext]

Aktiva galaxer existerar galax tillsammans med extremt ljusstarka galaxkärnor.^[15] inom vissa fall är kapabel den stora luminositeten komma ifrån ett stark stjärnbildning, dock inom dem flesta fall beror den vid för att detta inom centrum från galaxen finns en supermassivt mörk hål vilket drar mot sig gas ifrån detta omgivande interstellära mediet samt ifrån stjärnor såsom passerar nära detta svarta hålet.^[16] nästa objekt tillsammans aktiva galaxkärnor uppfattas från ett jordiskt teleskop liksom många olika.

dem är kapabel visserligen även artikel varianter inom ett utvecklingsmodell^[17], dock detta vilket verkligen skiljer dem åt existerar deras orientering inom förhållande mot oss.

De aktiva galaxerna plats mer vanliga tidigare beneath universums bakgrund än idag, dock även galaxerna inom våra dagars universum besitter supermassiva svarta hål inom sina kärnor, dock dem existerar ej lika aktiva längre, vid bas från för att resurser vid gas existerar mer begränsad idag.^{[källa behövs]}

Idé- samt lärdomshistoria

[redigera | redigera wikitext]

År 1610 riktade Galileo Galilei en teleskop mot detta ljusa grupp vid natthimlen vilket kallas Vintergatan samt upptäckte för att detta bestod från enstaka väldig mängd ljussvaga stjärnor.

inom enstaka avhandling ifrån 1755 (som byggde vid tidigare verk från astronomen Thomas Wright) spekulerade Immanuel Kant för att Vintergatan skulle behärska artikel enstaka roterande grupp från en stort antal stjärnor vilket hölls samman från gravitationskrafter vid identisk sätt liksom solsystemet dock vid enstaka större skal. Den disk från stjärnor såsom vid därför sätt skulle uppstå skulle, ifrån vårt perspektiv inifrån skivan, visa sig såsom en grupp tvärs ovan sky.

denne gissade även för att enstaka sektion från nebulosorna vilket kunde ses vid sky möjligen fanns egna självständiga stjärnsamlingar från identisk stöt.

1758 observerade den franske astronomen Charles Messier en "kometliknande" objekt, idag känt liksom NGC 1952. detta blev detta inledande objektet inom hans lista ovan nebulosor samt stjärnhopar vilket nära hans död 1817 innehöll 103 objekt.

Katalogen reviderades vid 1900-talet, samt innehåller för tillfället 110 objekt.^[18] Senare gjorde William Herschel samt hans son John Herschel ett liknande samling såsom innehöll 5 000 nebulosor. tid 1845 konstruerade Lord Rosse en 180-centimeters spegelteleskop såsom kunde åtskilja elliptiska samt spiralliknande nebulosor, vilket gav ökat stöd på grund av Kants antaganden.

tillsammans med detta teleskop såg Rosse den spiralformiga M51 inom stjärnbilden Jakthundarna. kalenderår 1888 publicerade J.L.E. Dreyer sin New General Catalogue (NGC).^[19] dock nebulosor blev dock ej allmänt accepterade likt avlägsna självständiga galaxer förrän namn Hubble inom start från 1920-talet använde sig från en förbättrad teleskop.

denne lyckades urskilja enskilda stjärnor inom dem yttre armarna från vissa spiralformade nebulosor, samt identifierade bland dem några cepheidvariabler, vilket gjorde detta möjligt för att uppskatta avståndet mot nebulosan. han fann därvid för att dem nedsänkt alltför långt borta på grund av för att behärska artikel ett sektion från Vintergatan.

Jorden existerar den tredjeplats planeten ifrån solen, samt störst från dem steniga planeterna.

1936 skapade Hubble en klassificeringssystem, den således kallade Hubbles serie, vilket ännu används. Både Messiers lista samt NGC används flitigt än idag.^[18]

Det inledande försöket för att räkna ut Vintergatans form eller gestalt, samt solens position inom den, gjordes från William Herschel kalenderår 1785 genom för att exakt räkna antalet stjärnor inom olika områden från sky.

tillsammans hjälp från enstaka förbättrad teknik kom Jacobus Kapteyn1920 fram mot enstaka foto från enstaka ellipsoidformad galax tillsammans med ett diameter vid ungefär 15 kiloparsec samt tillsammans solen ganska nära centrum. ett ytterligare teknik från Harlow Shapley vilket baserade sig vid för att katalogisera klotformade stjärnhopar ledde mot ett helt ytterligare bild: ett platt papper tillsammans enstaka diameter vid cirka 70 kiloparsec samt tillsammans med solen långt ifrån centrum.

Båda metoderna missade för att ta hänsyn mot för att ljuset tas upp eller sugs in från rymdstoft vilket finns inom galaxplanet. ursprunglig då Robert Julius Trumpler ägde lyckats beräkna storleken från denna utfall 1930 genom för att analysera öppna stjärnhopar, började dagens foto från vår galax för att tona fram.

1944 förutspådde Hendrik van dem Hulstmikrovågsstrålning tillsammans ett våglängd vid 21 centimeter såsom en effekt från interstellär atomär hydrogen (H, ej H₂). Sådan strålning observerades 1951. Denna strålning möjliggjorde enstaka många förbättrad lärande från Vintergatan eftersom den ej tas upp eller sugs in från detta interstellära stoftet inom galaxplanet, samt dopplereffekten kunde användas på grund av för att kartlägga stoftets rörelse.

Dessa observationer pekade mot enstaka roterande stavformad struktur inom galaxens centrum. tillsammans med förbättrade radioteleskop kunde även hydrogen spåras inom andra galaxer.

På 1970-talet började man inse för att den totala massan från märkbart ämne (gas, stoft samt stjärnor) ej stod inom proportion mot hastigheten tillsammans med vilken Vintergatan roterade, samt detta ledde mot teorin angående mörk ämne.

då man studera galaxer samt galaxhopar verkar detta finnas många mer ämne än vilket man förmå titta. detta skulle stämma tillsammans med antagandet för att detta finns osynlig ämne vilket interagerar genom gravitation. dem flesta vetenskapsman håller detta till troligast.^[20]

I start från 1990-talet gav Hubbleteleskopet ytterligare förbättrade uppgifter, bland annat kunde detta fastställas för att den felande mörka materian ej enbart kunde bestå från ljussvaga små stjärnor.

Teleskopet kunde även påvisa för att den synliga delen från universum innehåller hundratals miljarder galaxer.

2004 blev galaxen Abell 1835 IR1916 den maximalt avlägsna galaxen liksom dittills observerats från människan.

Upptäckter beneath 2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

• Under 2003 presenterade australiska astronomer en galaxliknande objekt likt nästan saknar stjärnor.

  detta består från hydrogen samt äger enstaka massa motsvarande enstaka miljard solmassor samt existerar 35 000 ljusår inom diameter. Avståndet uppskattas mot mellan 12 samt 65 miljoner ljusår. Forskarna misstänker för att objektet ligger till isolerat till för att stjärnor bör behärska bildas, därför för att stjärnbildningsprocessen eventuellt kräver interaktioner mellan något som ligger nära eller är i närheten galaxer vilka ”rör om” inom gasmolnen.^[21]

• 2004 upptäcktes enstaka färsk typ från minigalaxer upptäckts inom galaxhopen Fornax.
  En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) existerar enstaka massiv grupp från ämne inom universum, liksom stjärnor, gas, rymdstoft samt antagen mörk ämne, sammanbunden genom gravitation.

  Minigalaxerna, likt tros existera kvarlevor från dvärggalaxer, kallas ultrakompakta dvärgar (Ultra Compact Dwarfs, UCD).^[22]

• Forskare visade 2018 några från dem maximalt avlägsna galaxerna liksom besitter upptäckts. Dessa kunde observeras genom för att deras ljus äger förstärkts vid sålunda vis för att enstaka galaxhop mellan oss samt galaxen inom fråga äger fungerat såsom ett gravitationslins.^[23][24]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Sparke, L. S. & Gallagher, J. S., Galaxies in the universe, 2nd ed. Cambridge University Press (2007), ISBN 978-0-521-85593-8

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Freeware-simulatorer

[redigera | redigera wikitext]