Vilka länder kan man betala med dollar
Amerikansk dollar
| Amerikansk dollar United States dollar (US-dollar) | |
Dollarsedlar | |
| Land | USA El Salvador[1] Panama Ecuador[2] Guam Jungfruöarna (US) Jungfruöarna (UK) Marshallöarna Palau Puerto Rico Zimbabwe Östtimor[3] |
|---|---|
| Införd | 1792 |
| Delas i | 100 cent |
| ISO 4217-kod | USD (num.
840) |
| Förkortning | $ |
| Myntvalörer | 1¢, 5¢, 10¢, 25¢, 50¢, $1 |
| Sedelvalörer | $1, $2, $5, $10, $20, $50, $100 |
Amerikansk dollar (engelska: United States dollar, förkortning: USD alternativt US-dollar), ofta endast dollar, alternativt USA-dollar, existerar den officiella valutan inom USA.
Den ges ut från USA:s centralbank – Federal Reserve (FRB) – samt existerar även officiell valuta inom Ecuador, El Salvador, Östtimor tillsammans flera länder (se valutaunion). Amerikansk dollar används även ofta vilket reservvaluta utanför USA.[4] Den vanligaste symbolen till USA-dollar existerar dollartecknet ($). ISO 4217-koden till USA-dollar existerar USD.
Med SEB besitter ni såsom privatperson chansen för att skicka valuta utomlands.1 USA-dollar motsvarar 100 cent (¢). USA-dollarn besitter ett många betydande internationell roll samt fanns 2022 världens största valuta, då den användes inom drygt 50% från all internationell handel.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Efter för att representanter till tretton amerikanska kolonier (senare stater) inom Philadelphia den 4 juli 1776 skrivit beneath USA:s självständighetsförklaring samt inom samt tillsammans detta utropat den nya staten USA därför behövdes detta en eget penningsystem samt en myntverk.
Den nyvalde presidenten George Washington bad sin utrikesminister Thomas Jefferson för att ta tag inom saken. Jefferson tog förbindelse tillsammans smeden John Harper likt den 13 juli 1792 levererade dem inledande 1500 half dimes, alternativt disme vilket dem även kallades, inom silver.
Dollartecknet $
[redigera | redigera wikitext]Vissa vetenskapsman hävdar för att dollartecknet $, liksom existerar den vanligaste symbolen på grund av USA-dollarn, härstammar ifrån dem spanska silvermynt inom valören 8 reales vilket fanns vanliga inom Nordamerika innan Förenta staterna bildades.
vid dessa mynt skrevs siffran åtta såsom bokstaven S tillsammans med en alternativt numeriskt värde lodräta streck, vilket lär komma ifrån detta spanska statsvapnet, likt dem numeriskt värde Herkulesstoderna samt mottot Non plus ultra skrivet inom formen från en S. andra hävdar för att dollartecknet existerar ett förenklad utgåva från initialerna US - United States - skrivna ovanpå varandra.
Välj område valuta då ni betalar tillsammans kreditkort, då får ni oftast den bästa kursen.Detta existerar dock föga troligt då dollartecknet användes från spanjorerna innan USA existerade.[6][7][8][9]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Ordet dollar härstammar ifrån detta tyska termen thaler samt motsvaras från detta svenska termen daler.[10] inom start från 1500-talet hittade man stora mängder silver inom Joachimsthal inom Böhmen.
från detta silver producerade man mängder från silvermynt såsom gick beneath namnet Joachimsthaler, vilket senare förkortades mot thaler. en slanguttryck till den amerikanska dollarn existerar simoleon.
I USA besitter mynten namn. på grund av 1 ¢ samt 5 ¢ existerar namnen inofficiella, dessa mynt existerar inom stället märkta one cent samt five cents istället på grund av penny respektive nickel.
till dem högre valörerna existerar namnen officiella; exempelvis existerar 10¢-myntet märkt one dime.
Ordet penny (plural: pennies, ej pence) existerar särskilt på grund av 1¢-mynten, därför för att yttra "25 pennies" betyder 25 encentare, ej vilka 25 cent liksom helst.
Värde
[redigera | redigera wikitext]Efter för att den svenska kronan etablerades vid valutamarknaden inom slutet från 1800-talet (då den ersatte riksdalern) äger enstaka dollar inte någonsin varit värd mindre än 3,60 kronor, en värde den nådde beneath tiden strax efter andra världskriget då den svenska valutan revalverades.
Dessförinnan ägde den fast stått inom ett lektion mellan 4,20 samt 4,50 SEK till enstaka dollar. då den svenska ekonomin efter haussen likt följde andra världskriget kraschade vid 1970-talet sålunda ökade värdet vid dollarn stegvis, bland annat vid bas från dem devalveringar såsom gjordes vid kronan.
Amerikansk dollar (engelska: United States dollar, förkortning: USD alternativt US-dollar), ofta endast dollar, alternativt USA-dollar, existerar den officiella valutan inom USA. Den ges ut från USA:s centralbank – Federal Reserve (FRB) – samt existerar även officiell valuta inom Ecuador, El Salvador, Östtimor tillsammans med flera länder (se valutaunion).inom start från 2000-talet fanns dollarn värd strax ovan 11 SEK, dock efter 11 september samt dem finansiella oroshärdar såsom gick värdet temporärt ner.[källa behövs]
Valörer
[redigera | redigera wikitext]Sedlar
[redigera | redigera wikitext]$ 100 000 trycktes enbart 1934, släpptes inte någonsin inom cirkulation samt inga exemplar finns hos allmänheten.
$ 100 existerar den högsta valören såsom kvar trycks.
$ 2 existerar relativt ovanliga inom cirkulation samt $ 50 samt $ 100 börjar bli mer ovanliga eftersom amerikanska uttagsautomater endast ger $ 20-sedlar. inom synnerhet bensinstationer, snabbköp samt snabbmatställen äger vid flera håll slutat ta emot sedlar större än $ 20 alternativt $ 50.
Mynt
[redigera | redigera wikitext]| Valör | Framsida | Baksida | Namn inom folkmun | Porträtt | Vikt | Diameter | Material | Cirkulation |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 ¢ | penny | Abraham Lincoln | 2,5 g | 19,05 mm | 97,5 % Zn övertäckt från 2,5 % Cu | Stor | ||
| 5 ¢ | nickel | Thomas Jefferson | 5,0 g | 21,21 | 75% Cu övertäckt från 25% Ni | Stor | ||
| 10 ¢ | dime | Franklin D.
Roosevelt | 2,268 g | 17,91 mm | 91,67% Cu övertäckt från 8,33% Ni | Stor | ||
| 25 ¢ | quarter (dollar) | George Washington | 5,67 g | 24,26 mm | 91,67% Cu övertäckt från 8,33% Ni | Stor | ||
| 50 ¢ | half dollar | John F. Kennedy | 11,34 g | 30,61 mm | 91,67% Cu övertäckt från 8,33% Ni | Begränsad | ||
| $ 1 | dollar | Sacajawea | 8,10 g | 26,50 mm | 88,5% Cu, 6% Zn, 3,5% Mn, 2 % Ni | Begränsad |
50 ¢ samt $ 1 existerar relativt ovanliga, dock blir $ 1 vanligare.
en äldre silverfärgat dollarmynt tillsammans Susan B. Anthony finns även inom cirkulation. Detta mynt blev dock impopulärt vid bas från för att detta plats alltför enkel för att blanda ihop tillsammans 25¢-mynten.
Amerikanska myntverket, US Mint, gav även ut ett serie en-dollar-mynt tillsammans foto vid dem amerikanska presidenterna, inom ordning likt dem tillträdde posten, samt endast gällande dem såsom gått försvunnen, liksom minnesmynt samt samlingsmynt.
Projektet började 2007 samt avslutades 2016. dem inledande år, 2007 to 2011, trycktes mynten inom större antal tillsammans tanke vid cirkulation, dock ifrån 2012 trycktes dem endast såsom samlingsmynt samt ej på grund av cirkulation. kalenderår 2020 trycktes en samlingsmynt på grund av George H.W. Bush vilket dog 2018.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^”El Salvador”.Länder likt använder amerikanska dollar vilket betalningsmedel.
CIA World Factbook. 21 oktober 2010. Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2018. https://web.archive.org/web/20181224230021/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/es.html. Läst 27 oktober 2001. ”The US dollar became El Salvador's currency in 2001”
- ^”Ecuador”. CIA World Factbook. 18 oktober 2010.
Arkiverad ifrån originalet den juni 12, 2007. https://web.archive.org/web/20070612194511/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ec.html. Läst 27 oktober 2010. ”The dollar fryst vatten legal tender”
- ^”Central finansinstitut of Timor-Leste”. Arkiverad ifrån originalet den oktober 8, 2013. https://web.archive.org/web/20131008020341/http://www.bancocentral.tl/en/currency.asp. Läst 22 femte månaden i året 2013.
”The tjänsteman currency of Timor-Leste fryst vatten the United States dollar, which fryst vatten legal tender for all payments made in cash.”
- ^”The Implementation of Monetary Policy – The Federal Reserve in the International Sphere” (PDF).
http://www.federalreserve.gov/pf/pdf/pf_4.pdf. Läst 24 augusti 2010.
- ^”Revisiting the international role of the US dollar” (på engelska). www.bis.org. 5 månad 2022. https://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt2212x.htm. Läst 7 april 2024.
- ^Cajori, Florian ([1929]1993). A History of Mathematical Notations (Vol.
2). New York: Dover, 15–29. ISBN 0-486-67766-4
- ^Aiton, Arthur S. and Benjamin W. Wheeler (May 1931).Det korta svaret: Ja, ni kunna nyttja ditt Klarna kreditkort utomlands vid platser var dem accepterar Visa kort.
"The First American Mint", The Hispanic American Historical Review11 (2), 198 and note 2 on 198.
- ^Nussbaum, Arthur (1957). A History of the Dollar. New York: Columbia University Press. sid. 56. ”The dollar sign, $, fryst vatten connected with the peso, contrary to popular belief, which considers it to be an abbreviation of 'U.S.' The two parallel lines represented one of the many abbreviations of 'P,' and the 'S' indicated the plural.
The abbreviation '$.' was also used for the peso, and fryst vatten still used in Argentina.”
- ^"What fryst vatten the ursprung of the $ Sign?", US Bureau of Engraving and Printing website.Du är kapabel välja olika typer från utlandsbetalningar beroende vid valuta samt mot vilket nation ni bör skicka pengar.
Arkiverad 5 femte månaden i året 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”etymologiebank.nl”. etymologiebank.nl. http://www.etymologiebank.nl/trefwoord/dollar. Läst 5 femte månaden i året 2013.