Kan det växa fjädrar på en hästar
Fjäder (biologi)
Fjäder existerar enstaka utväxt ifrån enstaka fågels hud, bestående från proteinet keratin. Fåglar existerar dem enda för tillfället levande varelse liksom besitter fjädrar samt dem flesta fåglar äger dem ovan kurera kroppen, förutom vid benen, näbben samt orbitalringen.[1] Fågelns fjädrar existerar ett förutsättning på grund av för att den bör behärska flyga dock dem fungerar även liksom värmeisolering samt skydd.
Fjäderdräktens samt olika fjäderornaments ställning eller tillstånd indikerar även fågelns välmående samt kondition, vilka existerar viktiga indikationer nära parbildning samt leder mot sexuell selektion.[2] Fågelns samtliga fjädrar kallas tillsammans på grund av fjäderdräkt. Den gemensamma termen på grund av handpennor, stjärtpennor samt täckfjädrar existerar konturfjädrar alternativt ibland flygfjädrar
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Det finns olika teorier angående hur fjädrar äger utvecklats.[3] eftersom fåglarna besitter utvecklats ifrån dinosaurier därför äger man sökt svaret vid fjäderns ursprung bland fossil ifrån dessa.[3] Tidigare trodde man för att fjädern utvecklats ur specifika fjällstrukturer hos urtida reptiler.[3] Exempelvis besitter man funnit fossil tillsammans med avtryck från primitiva fjädrar vilket äger numeriskt värde fjäderskaft.[4] vid senare tidsperiod äger man funnit fossil likt snarare tyder vid för att fjädrar utvecklats ur ihåliga hårliknande hudbildningar liksom beneath utdragen tidsperiod blivit längre, senare fått fan samt för tillfället antagit den form eller gestalt från fjäder liksom oss känner mot hos dagens fåglar.[4] Däremot fanns ej ständigt dem fjäderprydda dinosaurierna flygförmögna, utan man tror för att fjädern inledningsvis utvecklades vilket en isoleringsmaterial, dock för att dem även kunna äga skyddat mot värmestrålning samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt fungerat kamouflerande.[5] Fjädrar existerar oerhört verksamma konstruktioner på grund av för att binda atmosfär.
Exempelvis stannar luften kvar inom pingvinernas fjäderdräkt då dem dyker beneath dricksvatten.
Fjäderns samt fjäderdräktens anatomi
[redigera | redigera wikitext]Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Fjädern växer inuti en rörformat utskott likt sitter fast inom enstaka fjädersäck inom huden.[5] då fjädern existerar färdigväxt spricker röret samt faller från.
längst bort ned mot fjädersäcken sitter den ihåliga vingpennan calamus. ifrån vingpennan går fjäderskaftet, alternativt spolen såsom den även kallas. vid spolen sitter fanstrålarna såsom går snett uppåt, ut ifrån båda sidor från spolen. vid fanstrålen sitter detta inom sin tur bistrålar samt vid dessa sitter detta små hakar liksom greppar tag inom den intilliggande bistrålen.
Detta utför för att fanstrålarna håller ihop samt bildar enstaka strategi yta, en sålunda kallat fan. längst bort ned nära fjäderpennan saknar ofta bistrålarna hakar samt ter sig därför dunigt. Hos vissa arter, likt exempelvis strutsfåglar, saknas dessa bistrålehakar även vid dem större fjädergrupperna såsom då även existerar duniga.[5][6]
Antalet fjädrar vid enstaka bevingat djur varierar, främst vid bas från fågelns storlek.
dem flesta tättingar besitter mellan 1 500 samt 3 000 fjädrar medan fågel äger cirka 25 000.[6] Oavsett fjädrarnas antal ingår dem inom vissa definierade typer samt fjäderpartier.[6]
Typer samt fjäderpartier
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde huvudtyper från fjädrar:[5]
- konturfjädrar existerar dem stora fjädrarna, liksom exempelvis vingpennor, stjärtpennor samt dem stora ving- samt stjärttäckarna.
- dun äger enstaka många små vingpenna samt saknar alternativt besitter vek spole.
Dun saknar även hakarna vid bistrålarna samt bildar därför ej några fan vid skaftets sidor.
Hur utdragen period tar detta på grund av fjädrar för att växa ut igen?Dunen existerar yviga samt luftiga samt sitter inom stort sett vid kurera kroppen.
Konturfjädrarna existerar skapade vid olika sätt, beroende vid fanns vid fågelkroppen dem sitter samt vid vilken funktion dem besitter.
Vingen
[redigera | redigera wikitext]- handpennor sitter ytterst vid vingarna samt existerar långa samt smala samt oftast tio mot tolv stycken.[7]
- armpennor sitter mellan handpennorna samt kroppen.
dem existerar mindre än handpennorna samt svagt böjda. Handpennor samt armpennor kallas tillsammans vingpennor. Ofta nio stycken, dock detta förekommer arter tillsammans med upp mot 30 stycken.[7]
- övre- samt undre vingtäckarna sitter inom dem hålrum likt bildas mellan fjädrarnas spolar vilket sitter fast inom vingen.
Dessa täckare delas inom sin tur in inom olika kategorier såsom även finns inom både övre- samt undervarianter
- större täckare
- mellersta täckare
- mindre täckare
- handtäckare
- tertialer existerar tre fjädrar vid fågelns vinge vilket sitter innanför armpennorna, närmast kroppen.
- alula existerar ett små team fjädrar liksom sitter ovanför vingknogen samt vilket används nära låghastighetsflykt.
Vingpennorna, täckarna, tertialerna samt alula bildar tillsammans själva vingytan.
Stjärten
[redigera | redigera wikitext]- stjärtpennor sitter längst bort bak vid fågelns stjärt.
- övre- samt undre stjärttäckarna sitter mellan stjärtpennornas spolar var detta noggrann såsom vid vingen bildas hålrum likt måste täckas.
Övriga fjäderpartier
[redigera | redigera wikitext]På huvudet samt halsen finns detta små fjädrar samt dun samt vid ryggen mellan vingarna sitter detta ryggfjädrar.
vid fågelns undersida finns halsfjädrar, bröstfjädrar samt bukfjädrar samt vid fågelns långsidor sitter sidfjädrar.
Vissa fåglar, exempelvis nattskärror samt svalor, äger enstaka sorts styva hår exempelvis på en borste såsom främst sitter runt ögon samt munhåla. dem påminner angående morrhår samt består bara från ett naken spole tillsammans några erhålla fanstrålar nära roten.[5] Dessa "morrhår" fungerar likt känselspröt på grund av fågeln, likt kunna uppleva från angående detta finns insekter inom närheten från näbben.
Bildexempel vid några olika fjädrar
[redigera | redigera wikitext]Handpennor (H) från:Större hackspett (Dendrocopus major), gröngöling (Picus viridis), sparvhök (Accipiter nisus) samt tornfalk (Falco tinnunculus).
Handpennor (H) från: Stadsduva (Columba livia skapa domestica), hornuggla (Asio otus) samt råka (Corvus frugilegus).
En handpenna (H) samt ett armpenna (A) ifrån ormvråk (Buteo buteo).
Två handpennor (H) ifrån ett svartkråka (Corvus corone corone), armpenna (A) ifrån fågel (Corvus corax).
Handpennor (H), armpennor (A), handtäckare samt alula ifrån nötskrika (Garrulus glandarius).
Två armpennor (A) ifrån ormvråk (Buteo buteo) samt numeriskt värde handpennor (H) ifrån ugglor; tornuggla (Tyto alba) samt hornuggla (Asio otus).
Stjärtpenna ifrån skarlakansröd glada (Milvus milvus).
Armpenna (A) ifrån gråhäger (Ardea cinerea).
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Fjädrarna vid vingen överlappar varandra delvis, därför för att då vingen rör sig uppåt släpps luften igenom genom för att fjädrarna öppnar sig.
då fågeln sedan rör vingarna neråt sluts fjädrarna mot varandra. dem släpper då ej längre igenom luften, utan luften trycks neråt inom stället på grund av för att passera genom vingarna samt vid därför sätt får fågeln kraft vilket på grund av den vidare. Lyftkraften beror vid vingens utformning noggrann såsom vid en flyg. dem stora rovfåglarnas spretande djupt slitsade handpennor, dem således kallade "fingrarna", motverkar enstaka viss struktur från virvelbildning samt bidrar mot för att producera stabilare uppåtgående luftströmmar vilket underlättar segelflygning.[8]
Fjädrarna skyddar även fågeln mot stjärna, kall luft, bris samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt inom viss mån skador.
På huvudet samt halsen finns detta små fjädrar samt dun samt vid ryggen mellan vingarna sitter detta ryggfjädrar.Fjäderdräkten såsom formar fågels yttre kontur förmå ändra form eller gestalt beroende vid situation såsom exempelvis strömlinjeformad nära rymning alternativt uppburrad nära spel, alternativt på grund av för att skrämma försvunnen hot.
Ruggning
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Ruggning
Fåglar äger olika fjäderdräkter dem inledande år inom livet.[9] Fjäderdräktens tillväxt ifrån juvenil mot adult uppnås genom ruggning såsom sker cykliskt, oftast enstaka alternativt numeriskt värde gånger per tid, samt beneath bestämda perioder inom fågelns liv.[10] Beroende vid art tar detta olika flera kalenderår innan fågeln får ett adult fjäderdräkt.[9] dock fåglar fortsätter för att rugga existensen ut eftersom fjädrarna slits samt därför behöver bytas ut.[10] detta existerar ej bara mekanisk nötning likt sliter vid fjädrarna utan även solljus utför dem spröda.[10] dem ljusa partierna vid fjäderdräkten slits snabbare än dem mörka.
angående ett fjäder däremot rycks ut helt samt hållet sålunda växer ett fräsch ut då vilket helst vid året.[10]
Många fåglar besitter även olika fjäderdräkter beneath olika årstider samt fåglarna förmå då titta väldigt olika ut beroende vid då vid året man ser dem.[9]
Putsning
[redigera | redigera wikitext]För för att hålla fjäderdräkten ren ifrån exempelvis fjäderlöss samt till för att bibehålla fjädrarnas aerodynamiska, skyddar mot värmeförlust samt vattenavstötande attribut putsar sig fåglarna.[11] tillsammans näbben plockar dem löss dock dem rengör även fjäderdräkten tillsammans med vatten.[6] tillsammans näbben ordnar den även varenda enskild sektion från fjädern.[11] vid detta sätt är kapabel detta ej tränga in något dricksvatten innanför fjäderdräkten vid bas från ytspänningen.[11] dem flesta fåglar besitter vid övergumpen även enstaka gump- alternativt uropygialkörtel, liksom utsöndrar en oljeaktigt sekret likt fågeln tillsammans hjälp från näbben bestryker sina fjädrar tillsammans på grund av för att utveckla deras isoleringsförmåga.[11]
Färger
[redigera | redigera wikitext]Vit färg inom fjäderdräkten existerar avsaknad från pigment.
Brun samt mörk färg skapas ofta från kvantiteten melanin både inom samt vid fjäderdräkten. detta finns numeriskt värde typer från melanin hos fåglar; nämligen eumelanin likt ger svarta, grå samt mörkbruna fjädrar samt feomelanin såsom inom upphöjd koncentration ger rödbruna fjädrar samt inom nedsänkt koncentration ger gulbruna mot nästan vita fjädrar.
ifall båda typer från melanin förekommer tillsammans kunna färger likt gråbrun uppkomma. inom fåglars ögon samt hud förekommer dock bara detta en melaninet, nämligen eumelanin. skarlakansröd samt apelsinfärg färg beror dock ofta vid karotenoider likt existerar enstaka samling ämnen liksom fåglarna får inom sig via sin att födas. detta maximalt välkända exemplet existerar flamingons rosa färg såsom existerar ett inverkan från dem små kräftdjur likt tillhör flamingons huvudföda.
Papegojfåglarnas (Psittaciformes) röda, orangea alternativt gula färg existerar speciell då den istället orsakas från pigment såsom kallas psittacofulviner.[12]Kalkonens röda färg vid halsen beror inom sin tur vid pigmentet hemoglobin. azurblå färg kunna ibland skapas från för att en lager från färglös, transparent keratin ligger ovan en lager tillsammans mörk pigment.
vid identisk sätt är kapabel vissa gröna nyanser skapas från en lager ovan mörk pigment.[källa behövs]
Många färger inom fjäderdräkten består dock ej från pigment utan uppstår vid bas från för att fjädrarnas mikrostrukturer skapar interferens inom bistrålarna likt existerar vridna samt tillplattade.[13] Exempelvis existerar fåglars skimrande samt skinande färger ett inverkan från sådan interferens.[13] Vissa färger skapas istället genom för att detta finns små luftfickor inom bistrålarna liksom bryter ljuset därför för att bara ett sektion från ljusets spektrum reflekteras.[13] färger vilket skapas genom sådan ljusbrytning samt genom interferens existerar ofta gröna, azurblå alternativt violetta samt ibland även svarta, samt detta existerar bara färger vilket skapas genom interferens liksom existerar metallskimrande.[13]
Bräm existerar enstaka kontrasterande färg liksom följer kanten vid ett fågelfjäder.
Brämningen fungerar ibland såsom kamouflage alternativt likt meddelande till detta motsatta könet. Ljus bräm slits snabbare än den mörkare delen från fjädern vilket utför för att fjäderdräkten förmå mörkna då den blir mer sliten.
Några genetiska färgavvikelser hos fåglar
[redigera | redigera wikitext]De numeriskt värde vanligaste genetiska färgavvikelserna hos fåglar existerar brun samt successiv grånande.[14] inom viss engelskspråkig litteratur används begreppet "leucism" vilket samlingsnamn på grund av samtliga former från färgfel likt innebär ett mer ljus klädsel, dock detta existerar ej utbrett inom ett svensk kontext.
- Albinism existerar total avsaknad från båda typer från melanin. Avsaknaden från melanin beror inom sin tur vid enstaka nedärvd bristande vid tyrosinas liksom existerar detta enzym vilket startar processen såsom bildar melanin. Resultatet blir ett helvit bevingat djur tillsammans med röda alternativt rosa ögon.
Denna röda färg, såsom även ibland kunna ses vid huden, beror vid för att blodet ses igenom vävnaden. Trots för att detta ej existerar särskilt ovanligt för att detta öppnas albinistiska fåglar existerar detta ovanligt för att man ser vuxna albinistiska fåglar. Albinismen påverkar nämligen fågelns ögonkontakt genom för att den blir ljuskänslig samt även får reducerad förmåga mot djupseende, vilket resulterar inom för att fågeln ofta blir tagen från köttätare innan den blir myndig.
enstaka bevingat djur är kapabel inte någonsin existera partiellt albinistisk utan fåglar vilket kallas sålunda lider ofta istället från leucism.[15]
- Brun existerar enstaka färgavvikelse vilket beror vid ett mutation såsom resulterar inom för att kvaliteten vid eumelaninet existerar reducerad. kvantiteten eumelanin existerar normal dock dem normalt svartfärgade fjädrarna blir istället mörkbruna.
Fjädrar tillsammans med denna bristande existerar mer känsliga på grund av solljus vilket resulterar inom för att dessa fjädrar bleks många mer samt dem blir gråa alternativt beigefärgade. Denna mutation existerar könslänkad; ett "brun" bevingat djur vars föräldrar båda äger normal fjäderdräkt existerar ständigt enstaka hona samt detta existerar oerhört sällsynt tillsammans hanar vilket existerar "bruna".
detta existerar den enda färgmutationen hos samtliga fågelarter såsom existerar könslänkad. Bland ejdrar existerar fenomenet sålunda resehandling utbrett, ifall än ej alls vanligt, för att dessa honor fått en eget epitet, nämligen ökenejder.[15]
- Gradvis grånande innebär för att individen tillsammans stigande ålder får en allt större antal vita fjädrar.
Färgfelet uppträder alltså ej inom juvenil klädsel, utan inledningsvis inom senare dräkter.[14] Kunskapen ifall dem bakomliggande orsakerna mot färgavvikelsen existerar dålig. Eventuellt existerar successiv grånande ett naturlig sektion från åldrandet.[14] detta existerar pigmentet melanin vilket existerar involverat inom detta färgfel medan andra pigment, likt karotenoid ej berörs, varför successiv grånade fåglar ofta är kapabel uppvisa gula partier, även då dem börjar bli helt vita.
- Leucism existerar enstaka total alternativt partiell bristande vid eumelanin alternativt feomelanin hos fjädern.
Detta beror inom sin tur vid enstaka störning inom processen vilket lagrar dessa pigment inom fjädern.
Fölet äger för tillfället börjat dia – vilket sker då tillsammans med stoets energi- samt proteinbehov?Den leucistiska fågeln, mot skillnad ifrån den albinistiska, producerar alltså melanin dock fjädern blir ändå ljus. Leucism existerar ovanligt hos fåglar[14] samt ofta blir dessa fåglar felaktigt kallade till albinistiska alternativt partiellt albinistiska. Den leucistiska fågeln äger dock normalfärgade ögon. Leucism är kapabel även inträffa partiellt vilket resulterar inom för att ett bevingat djur är kapabel äga allt ifrån några enstaka vita fjädrar, mot därför flera för att den existerar helvit.[15] Melaninet deponeras ej heller inom huden alternativt inom dem mjukdelar var fjädern, varför även ben samt näbb förmå existera rosa vid fåglar tillsammans leucism.
- Melanism existerar enstaka förhöjd koncentration från melanin; antingen från eumelanin (som existerar vanligast) då fågeln blir mörk, alternativt från feomelanin då fågeln blir rödbrun.[15]
Fjädrar samt människan
[redigera | redigera wikitext]Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Fjädrar besitter ett mängd användningsområden, både praktiska, dekorativa samt religiösa.
Bruksföremål
[redigera | redigera wikitext]Fjädrar, vilket existerar både mjuka samt många god vid för att isolera, används ofta mot sängkläder, speciellt dynor, täcken samt madrasser.
Hästar inom fångenskap lever normalt 20–25 kalenderår, dock ponnyer kunna bli uppåt 30, alternativt mot samt tillsammans 40 tid gamla.dem används även till för att fodra vinterkläder samt sovsäckar. Speciellt dun ifrån gäss anses äga ett extra god förmåga att; ifrån för att äga varit hårt sammanpressat, fyllas tillsammans med atmosfär.
Fågelfjädrar besitter, speciellt förr inom tiden, använts på grund av för att göra stabil pilar mot pilbågar samt dem tidiga badmintonbollarna konstruerades tillsammans med fjädrar.
Än idag används fjädrar på grund av för att producera skrivdon, sålunda kallade fjäderpennor, på grund av för att notera tillsammans med bläck samt inom flugfiske används fjädrar på grund av för att konstruera flugor.
Dekorativt bruk
[redigera | redigera wikitext]vid bas från sina starka färger samt speciella strukturer äger fjädrar använts till för att dekorera kläden beneath många utdragen period.
Exempelvis använde sig maorierna vid Nya Zeeland sig från fjädrar ifrån kakapo på grund av olika exklusiva klädesplagg, exempelvis caper, liksom bars från hövdingars fruar samt döttrar.[16]
Fjädrar ifrån skräck, påfågel, hägrar samt struts äger prytt västerländska militärhjälmar beneath utdragen period. Dessa fjäderplymer, därför kallade panascher, inspirerade även övrig klädbransch, speciellt inom haute couture.[17] beneath ett period kring 1800-talet blev fjäderplymer många populära vilket hattdekoration, sålunda kallade ägretter, samt stora mängder fåglar dödades runt ifall inom världen.
beneath en kalenderår hanterade en Londonbaserat företag fjäderplymer ifrån 190 000 ägretthägrar vilka köpts från jägare ifrån stora delar från världen.[18] Handeln resulterade inom massiv skada på grund av vissa populationer från främst hägrar.[17] Runt angående inom världen slaktades miljontals vita hägrar vilket blev startskottet på grund av fågelskyddsorganisationer liksom brittiska Royal samhälle for the Protection of Birds (1898) samt nordamerikanska National Audubon kultur (1905) vilka grundades på grund av för att förhindra för att fåglarna dödades till sina fjädrar.[18] Den intensiva handeln tillsammans med fjädrarna upphörde inom start från 1900-talet.[18]
Inte bara naturfolk besitter använt fjäderskrudar liksom en indikator vid inflytande samt ställning.
Jägare samt jägarsoldater äger använt "en fjäder inom hatten" likt emblem, vilket även gett upphov mot talesättet.
Religiöst bruk
[redigera | redigera wikitext]Olika fåglar samt deras fjäderdräkter fungerar, samt besitter fungerat, liksom viktiga religiösa objekt. ovan kurera världen finns detta kulturer var fjädrar agerar enstaka betydande roll både inom sagor dock även på grund av riter samt traditioner.
Exempelvis vid Nya Zeeland var maorierna använde fjädrar ifrån māoripapegojor till för att sy olika rituella kläden likt exempelvis fjädermanteln (Kahu huruhuru).[19][20] Maorierna använde även fjädrar på grund av för att smycka specifika vapen.[16]
Fjädrar ifrån örn besitter stort kulturellt samt andligt värde till Amerikas indianer likt en religiöst objekt.[21] Den religiösa användningen från fjädrar ifrån örn samt hök kontrolleras genom den federala lagen 50 CFR 22 vilket kallas "eagle fjäder law", likt tjänar mot för att bara medlemmar från federalt erkända stammar bör ett fåtal inneha ett viss mängd fjädrar.[22]
Inom litteratur samt konst
[redigera | redigera wikitext]I litteratur samt konstverk, dock även inom vardagligt anförande fungerar fjädern ofta såsom ett metafor alternativt tecken på grund av lätthet.[23] dock den förmå även symbolisera andra företeelser.
Emily Dickinson skrev exempelvis diktenHope fryst vatten the Thing With Feathers var den befjädrade bevingat djur existerar enstaka metafor på grund av hoppet.[24]
I grekisk sagor försökte Daidalos flyga eller fly undan tillsammans tillsammans med sin son Ikaros genom för att flyga ovan Egeiska havet tillsammans med hjälp från fågelfjädrar likt dem limmat vid sina axlar tillsammans vax, dock Ikaros flög till nära solen samt vaxet smälte, fjädrarna lossnade samt han störtade inom havet samt dog.[25]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Östling & Ullman (2005), s.
84
- ^Stefan Ulfstrand (2010) Sjuka trutar tappar sina ornament - förmå oss lära något från det?, Vår Fågelvärld, vol.69, nr.5, ss. 30-31
- ^ [abc] Prum, R. & Brush A.H. (2002). The evolutionary ursprung and diversification of feathers. The Quarterly Review of Biology, vol.77, nr.2, ss.
261-295.
- ^ [ab] Ulfstrand, Staffan (2006). ”Vad nytta fullfölja enstaka halv vinge?”. Vår fågelvärld (nr.6). Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111025183008/http://www.evolutionsteori.se/artiklar/vad-nytta-gor-en-halv-vinge/. Läst 20 augusti 2011.
- ^ [abcde] Gary Ritchison, Feather evolutionArkiverad 25 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., BIO 554/754, Ornithology, Department of Biological Sciences, Eastern Kentucky University
- ^ [abcd] Raptor research foundation BIRDS and THEIR FEATHERS, www.raptorresearchfoundation.org, läst 2012-08-15
- ^ [ab] Att skåda bevingat djur / Fåglarnas fjädrar samt deras betydelseArkiverad 22 januari 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Västblekinges Ornitologiska Förening, <www.vbof.se>, läst 2011-08-03
- ^Östling & Ullman (2005), s.
26
- ^ [abc] Svensson et. al (1999)
- ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 41
- ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 45
- ^McGraw, K.J., Nogare, M.C. (2004) Carotenoid pigments and the selectivity of psittacofulvin-based coloration systems in parrots (pdf), Comparative Biochemistry and Physiology, Part B 138, ss.
229–233, <www.georgealozano.com>, läst 2009-12-30
- ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 77
- ^ [abcd] Ullman, Magnus (2020) Gradvis grånanade - bofink, Vår Fågelvärld, vol.79, nr.4, sid:38–39
- ^ [abcd] Magnus Ullman (2006) Färgavvikelser hos fåglar, Vår Fågelvärld, Nr 4, 30-31
- ^ [ab] Tipa, Rob (18 oktober 2006). ”Kakapo in Maori lore”. Notornis "53": ss. 193–194.
Arkiverad ifrån originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014115647/http://www.kakaporecovery.org.nz/images/pdfs/scientific_publications/22_kakapo_in_maori_lore.pdf.
- ^ [ab] Östlund & Ullman (2005) s.Hästen kunna bli knotigare samt svankigare.
59
- ^ [abc] Warwick Tarboton (1994) Birds of Southern Africa, The Sasol Plates Collection, sid 42, ISBN 0-947430-50-4
- ^Evans, Miriama; Ranui Ngarimu, Norman Heke (2005). The Art of Māori Weaving. Wellington, N.Z.: Huia Publishers. ISBN 9781869691615.
http://books.google.com/?id=RA5JKeJfHPoC
- ^”Kahu huruhuru (feather cloak)”. Museum of New Zealand örtinfusion Papa Tongarewa. http://collections.tepapa.govt.nz/objectdetails.aspx?oid=64712&coltype=taonga%20maori®no=me001773. Läst 31 månad 2008.
- ^J. Walker Fewkes (1898) The fjäder tecken in acinet Hopi Designs, American Anthropologist, Vol.A11, nr.1, ss.
1–14, {{DOI: 10.1525/aa.1898.11.1.02a00010}}
- ^Electronic Code of Federal Regulations, 50 CFR 22Arkiverad 10 juni 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2011-08-20
- ^Jens Allwood (1983) Naturen vilket metaforfältArkiverad 16 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., från:Naturen såsom symbol, J Allwood, Frängsmyr, Svedin (red), Liber
- ^”Hope”.
academic.brooklyn.cuny.edu. http://academic.brooklyn.cuny.edu/english/melani/cs6/hope.html. Läst 21 augusti 2011.
- ^Daidalos inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Brown, Roy; John Ferguson, Michel Lawrence & David Lees (2003). Tracks & Signs.En genomsnittlig mankhöjdsstorlek till enstaka ridhäst varierar mellan olika raser, medan vissa existerar stora samt är kapabel nå ett mankhöjd vid ovan 170 cm.
ISBN 0-7136-5382-5
- Svensson, Lars; Killian Mullarney & Dan Zetterström (1999). Fågelguiden, Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält. Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-34-51038-9
- Ullman, Magnus (2006). ”Färgavvikelser hos fåglar”. Vår Fågelvärld (Nr 4): sid. 30-31.
- Östling, Brutus; Magnus Ullman (2005). Mellan vingspetsarna.
Norstedts. ISBN 91-1-301439-0