Var kommer allt vatten ifrån
Vatten
- För andra betydelser, titta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (olika betydelser).
Vatten existerar ett vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, såsom existerar viktig till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).
detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man tillsammans med "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock dricksvatten förekommer även inom fast form eller gestalt, vilket fryst vatten, samt inom gasform, såsom vattenånga.
vätska täcker 70 % från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,001 % inom atmosfären liksom ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97 % från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4 % samt andra ytvattensamlingar, såsom floder, sjöar samt dammar 0,6 %.
Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp likt består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, likt vanligtvis når havet.
Rent, färskt vatten existerar nödvändigt på grund av människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan samtliga världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan passage mot rent vätska samt BNP per capita.[7] Några observatörer äger dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet kalenderår 2025.[8] ett sammanfattning ifrån november 2009 menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans 50 % inom några utvecklingsregioner tid 2030.[9] en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig agerar ett nödvändig roll inom världsekonomin.
detta fungerar såsom en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt försändelse. Omkring 70 procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]
Kemiska samt fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Vatten existerar ett kemisk förening tillsammans den kemiska formelnH2O.
enstaka vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot enstaka syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vätska lättvatten på grund av för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt vätska.
Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, vilket existerar vital på grund av allt känt liv.en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förekommer vid jorden inom samtliga dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.
De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos dricksvatten är:
- Vatten existerar enstaka lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur.
fryst vatten samt vattens färg äger inom sig självt enstaka många svagt azurblå färgton, även ifall vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig såsom gas.[11]
- Vatten existerar tydlig samt således är kapabel vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset förmå nå dem.
Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.
- Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen äger ett högre elektronegativitet än väteatomer besitter syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. liksom en utfall från detta existerar vätska enstaka polär molekyl tillsammans en elektrisktdipolmoment.
Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl kunna orsaka enstaka produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans med andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare besitter gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur). Varmvatten väter förbättrad än kallvatten.
Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.
- Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar såsom delas mellan dem. Kemister kallar detta delade elektronparet på grund av ett kovalent kemisk bindning.
inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta på denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen vilket omger syret tenderar arrangera sig själva sålunda långt försvunnen ifrån varandra såsom möjligt på grund av för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.
detta leder normalt mot enstaka tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar 109,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, besitter dessa enstaka starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, vilket effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.
detta leder mot enstaka förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar 104,5°.[13]
- Som en påverkan från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar varenda kärlväxter såsom träd.
- Vatten existerar en utmärkt lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.
Ämnen liksom löser sig inom vätska, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända liksom hydrofila ämnen, medan dem liksom ej löser upp sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända såsom hydrofoba ämnen. Inom kemin anger enstaka förkortning aq för att en kurs existerar löst inom dricksvatten, mot modell
- Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
- Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter enstaka nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt angående man löser enstaka små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
- Vattnets kokpunkt beror (likt varenda andra vätskors) vid lufttrycket.
Exempelvis kokar vätska vid Mount Everests höjdpunkt nära 68 °C, jämfört tillsammans 100 °C nära havsytan. Omvänt kunna dricksvatten vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, nå temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.
- Vattnets volym expanderar ungefär 1650 gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck.
(Vattenånga besitter bestämd volym 1,694 m3/kg nära 1 bar.[14])
- Vatten besitter den näst högsta värmekapacitiviteten från samtliga kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65 kJ·mol−1. detta existerar en konsekvens från vätebindningarna mellan dess molekyler.
Dessa numeriskt värde ovanliga attribut utför för att dricksvatten kunna moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
- Vattnets högsta densitet uppnås nära 3,98 °C.[15] en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blir mindre tätt nära fryspunkten, samt besitter då expanderat tillsammans 9 %.
detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta struktur, fryst vatten, flyter ovanpå vätska, vilket fullfölja för att varelser förmå leva inom enstaka delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten besitter enstaka temperatur vid runt 4 °C.
- Vatten existerar blandbart tillsammans flera vätskor, såsom etanol, inom varenda proportioner vilket utför för att detta existerar enstaka homogen vätska.Bara enstaka små sektion från allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom finns vid jorden existerar sötvatten samt kunna användas mot dricksvatten.
Å andra sidan existerar vätska samt dem flesta oljor oblandbara, vilket fullfölja för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans med enstaka ökande densitet mot botten. såsom gas existerar vattenångan blandbar tillsammans med luften.
- Vatten bildar enstaka azeotrop tillsammans med flera andra ämnen.
- Vatten är kapabel genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
- Som enstaka oxid från väte skapas dricksvatten då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans med syre alternativt syreinnehållande föreningar.
dricksvatten existerar ej en bränsle, utan ett slutprodukt från förbränningen från väte. Energin vilket behövs till för att sönderdela vätska mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin såsom släpps då väte samt syre återförenas.[16]
- Ämnen liksom existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.
hydrogen existerar lättantändlig, sålunda då dricksvatten reagerar tillsammans med mer elektropositiva ämnen kunna reaktionen bli våldsamt explosiv.
Smak samt lukt
[redigera | redigera wikitext]Vatten kunna åtgärda flera olika ämnen, såsom ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt varelse besitter utvecklat smak- samt luktsinnen vilket fullfölja detta möjligt på grund av dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika vätska såsom existerar alltför krydda alternativt smutsigt.
Människor äger ett trend för att föredra kallt dricksvatten före ljummet dricksvatten då kallt vätska troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa behövs] Smaken vilket annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler såsom existerar upplösta inom detta. Rent vätska existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, vilket ytterst är kapabel komma ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru.
Det korta svaret vid frågan angående från vilket ställe vattnet besitter kommit existerar för att oss kvar ej vet.ifrån denna rötter förmå kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans med flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten"). ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening såsom grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19].
ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].
Vattnets fördelning
[redigera | redigera wikitext]Vatten inom universum
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från universums dricksvatten kunna skapas liksom ett biprodukt från stjärnbildning.
då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från ett kraftfull utåtgående bris från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna vilket skapas samt värmer gasen. Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]
Vatten äger upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar troligen inom andra galaxer tillsammans med, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum. Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.
Vattenånga finns i:
Flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns i:
- Jorden - 71 % från ytan
- Månen – små mängder vätska påvisades 2008 inne inom vulkaniska glaspärlor likt blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo 15-teamet 1971.[27][28]
Vissa bevis talar på grund av för att flytande vätska finns noggrann beneath ytan vid saturnus satellit Enceladus[29] samt vid Jupiters satellit Europa[30], var detta är kapabel finnas ett 100 km djup ocean såsom täcker bota månen vilket skulle bli mer vätska än inom samtliga jordens oceaner.[källa behövs]
Vattenis finns i:
Vattenis förmå finnas vid Ceres samt Tethys.
Detta del existerar ett beskrivning från Hydrologi.
Vatten samt beboeliga områden
[redigera | redigera wikitext]Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala på grund av allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga område. ifall den fanns något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5 % alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena vilket fullfölja för att samtliga tre formerna är kapabel existera existera betydligt mindre gynnsamma.[32][33]
Jordens gravitation fullfölja för att den besitter enstaka atmosfär.
Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans ozonskiktet växthuseffekten, såsom hjälper för att bibehålla ett relativt stadig yttemperatur.
Beståndsdelarna mot jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig fanns redan inom detta stoftmoln vilket jorden bildades ur.ifall jordens massa ägde varit mindre skulle enstaka tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå dricksvatten bara skulle existera inom struktur från fryst vatten nära polerna vilket vid planeten Mars.
Yttemperaturen vid jorden besitter hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning).
detta förmå visa för att ett dynamisk process styr jordens temperatur via enstaka kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta. Teorin existerar känd vilket gaiateorin.
Vattnets status vid ett planet beror vid omgivningens tryck, likt bestäms från planetens gravitation. angående enstaka planet existerar tillräckligt massiv förmå vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket liksom orsakas från gravitationen.
Det finns olika teorier angående vattnets ursprung vid jorden.
Vatten vid jorden
[redigera | redigera wikitext]Läran angående vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran ifall vattnets fördelning kallas hydrografi.
De flesta från människorna vid jorden får sitt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån sjöar samt vattendrag.Läran angående grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran angående glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt ifall fördelningen från oceaner oceanografi. Ekologiska processer tillsammans med hydrologi studeras inom ekohydrologin.
Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid enstaka planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 360 000 000 km3.
Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, till människor liksom vattenresurser. Flytande dricksvatten finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens dricksvatten existerar havsvatten. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform.
detta finns även grundvatten inom akviferer.
Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer. Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. dricksvatten inom manteln existerar ansvarigt till smältandet såsom skapar vulkaner vid subduktionszoner. vid jordens yta existerar dricksvatten viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt – mot enstaka mindre dock ännu märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga till ett massiv mängd sedimentförflyttning liksom sker vid jordens yta. Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, såsom skapar detta geologiska registrerandet från jordens saga.
Under vissa ljusförhållanden kunna nederbörd ge upphov mot enstaka regnbåge.[35]
Jordens dricksvatten ur en astronomiskt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna idag finns, fanns temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig till för att planeterna skulle erhålla stora mängder vätska.
Allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens vätska besitter möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt äger tillförts jorden inom form eller gestalt från nedslag från kometer.
Det besitter massiv innebörd på grund av existensen vid jorden för att vätska finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt såsom gas.
Jordens massa, likt den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar på denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält såsom existerar tillräckligt starkt på grund av för att hålla kvar enstaka atmosfär, vilket existerar förutsättningen på grund av ett jämn yttemperatur.
Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom till för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt.
ifall jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den artikel kallare samt allt vätska skulle artikel fryst vatten. ifall jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att dricksvatten bara existerade likt ånga. inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen.
inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig liksom planeten venus. (Se även antropiska principen.)
Vattnets kretslopp
[redigera | redigera wikitext]Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter. samtliga områden vilket vattnet rör sig inom kallas tillsammans till hydrosfären.
Följande processer överför dricksvatten mellan olika regioner:
- avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt varelse mot luften.
- nederbörd, ifrån vattenånga såsom kondenseras ifrån luften samt vilket faller mot marken alternativt havet.
- ytavrinning ifrån marken såsom vanligtvis når havet.
Den största delen från den vattenånga såsom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad liksom ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton ifall året.
Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans med ytterligare 71 tusen miljarder ton per tid. Nederbörd, tillsammans 107 tusen miljarder ton per tid, besitter flera olika former: oftast nederbörd, frost samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften kunna även brytasolstrålar på grund av för att forma regnbågar.
Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden såsom flyter mot ned inom floder. ett matematisk modell likt används på grund av för att simulera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological försändelse model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell".
ett sektion från vattnet används till konstbevattning inom jordbruket. Floder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan såsom ger bördig mark samt jämnt underlag till för att etablera befolkningscentra. ett översvämning inträffar då en landområde liksom ofta ligger lågt täcks tillsammans med dricksvatten, då ett älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet.
uttorkning existerar enstaka förlängd period inom månader alternativt kalenderår då ett område får vattenbrist. detta inträffar då ett område beneath enstaka längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.
Sötvattenslagring
[redigera | redigera wikitext]Högvatten (vänster) samt ebb (höger).
En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar.
Var kommer all jordens dricksvatten från?vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas vit nederbörd inom isar, snötäcken samt glaciärer. vätska infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar.
Vattenförvaringen existerar betydande, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt till människor samt annat landbaserat liv. inom flera delar från världen finns detta ont angående färskvatten.
Havsvatten
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten innehåller 3,51 % krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser.
dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära enstaka lägre temperatur (runt −1,9 °C) samt dess densitet ökar tillsammans med minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället på grund av för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9 °C). Salthalten inom dem större havens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4 % inom Röda havet.
Tidvatten
[redigera | redigera wikitext]Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor såsom orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända vilket tidvattensströmmar.
Forskare tror sig listat ut fanns allt dricksvatten vid jorden egentligen kommit ifrån.Förändringarna inom vattenströmmen vid ett given lokal existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans med effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin. Havsstränder vilket hamnar beneath vätska nära högvatten samt vilket åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar ett betydelsefull ekologisk miljö liksom vattenströmmen skapat.
Vattnets biologiska roll
[redigera | redigera wikitext]Från ett biologisk synvinkel äger dricksvatten flera speciella attribut liksom existerar nödvändiga till liv likt skiljer åt detta ifrån andra ämnen. Exempelvis tillåter dricksvatten kolföreningar för att reagera vid sätt likt fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt besitter upphöjd ytspänning.
varenda kända former från liv existerar beroende från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. dricksvatten existerar vitalt både såsom en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar enstaka essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism.
inom anabolism tas vätska försvunnen ifrån molekyler (genom energi likt kräver kemiska enzymreaktioner) på grund av för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner till lagring från drivmedel samt information). inom katabolism används vätska på grund av för att avbryta grupp på grund av för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja vilket drivmedel på grund av energi alternativt andra syften).
dricksvatten existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan vätska ej behärska fungera.
Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi på grund av för att skilja vattnets väte ifrån syre.
Väte kombineras tillsammans med koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) på grund av för att forma glukos, varvid syre frigörs. samtliga levande celler använder sådana drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet likt innehåller fången solenergi samt ombildar dricksvatten samt koldioxid inom processen (cellandning).
Vatten existerar även centralt till syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner.
enstaka syra, ett vätejondonator (H+, likt existerar ett proton) förmå neutraliseras från ett bas, ett protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH−) samt forma vätska. vätska anses artikel neutralt, tillsammans en pH vid 7. Vattenlösningar från syror besitter pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans med baser äger värden ovan 7.
Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet är kapabel temporärt neutraliseras från intagandet från ett bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt saltet aluminiumklorid.
Exempelvis innehåller ett escherichia coli-cell 70 andel vätska, människokroppen 55–60 procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90 procent samt enstaka färdigbildad manet utgörs från 94–98 procent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Hydrofoba ämnen, liksom mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans dricksvatten. Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, liksom består från lipider samt proteiner, på grund av för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning utför små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk på grund av växternas transpiration.
Livet vid jorden äger utvecklats tillsammans med samt anpassat sig mot vattnets attribut. Lika överraskande liksom vattnets attribut förmå tyckas existera existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer likt vattnet ger upphov mot. vilt samt växter såsom endast lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kallas akvatiska.
Akvatiska livsformer
[redigera | redigera wikitext]Jordens dricksvatten existerar fulla från liv. dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan varenda fiskar lever uteslutande inom vätska, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar vilket även lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Några sorters varelse, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom dricksvatten samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas till några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.
Akvatiska vilt måste ett fåtal syrgas på grund av för att överleva, samt detta sker vid olika sätt.
Fiskar besitter gälar istället på grund av lungor, även ifall några fiskarter, såsom lungfiskar, äger både samt. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar äger lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt till för att andas. Mindre livsformer är kapabel absorbera syre genom skinnet.