Framtidens åldersutveckling ställer geriatrisk etik på prov

Antalet äldre personer inom samhället ökar, vilket även ökar trycket vid sjukvårdens personella samt ekonomiska tillgångar. eftersom den äldre patienten ofta besitter flera olika sjukdomar ställs detta höga krav vid olika typer från specialistvård, samt prioriteringsfrågor förmå bli svårhanterliga [1, 2].
i enlighet med aktuella uppgifter ifrån Statistiska centralbyrån grundlig en 100-årsperspektiv kommer antalet personer inom upphöjd ålder för att öka beneath kommande decennier [3] (Figur1).

från figuren framgår för att detta tid 1950 fanns cirka 700000 svenskar inom åldern 65 tid samt äldre; 70 kalenderår senare äger denna siffra tredubblats. identisk tema framhålls även inom internationell litteratur.

tid 2020 beräknas 54 miljoner nordamerikaner äga uppnått 65 års ålder; kalenderår 2050 beräknas motsvarande siffra mot 80 miljoner.
Den äldre befolkningen existerar ofta sjuklig, tillsammans med inom medelvärde 3–4 kroniska sjukdomar, samt dem äldre kräver följaktligen ett massiv sektion från sjukvårdens tillgångar. Äldre multisjuka patienters medicinska bekymmer skapar enstaka ökande efterfrågan vid adekvat insikt hos olika specialiteter [2, 4].
till klinikern innebär denna tillväxt höga krav vid god finansiell hantering, prioritering samt kommunikativ förmåga tillsammans såväl patienter samt närstående liksom kolleger.
på grund av för att dem olika verksamheterna skall behärska svara upp mot högt ställda kvalitetskrav inför svåra beslut behövs ett gemensam värdegrund.

Detta behov reducerar ej då samhället äger kommit för att präglas från mångkulturella inslag.
Gerontologi betecknar läran angående detta normala åldrandet samt omfattar basalbiologiska samt kliniskt medicinska, humanistiska samt samhällsvetenskapliga discipliner. Geriatrik, däremot, existerar läran angående detta sjuka åldrandet samt utgör således enstaka delmängd från gerontologin.
oss likt arbetar vid geriatrisk universitetsklinik besitter en särskilt uppgift för att lyfta fram riktlinjer till vårdprogram på grund av svårt sjuka geriatriska patienter.

detta multidisciplinära teamets patientinsatser sätts denna plats inom fokus; för att behärska sträva mot en gemensamt synsätt samt för att hantera ofta återkommande etiska bekymmer inspirerar samt underlättar arbetet till samtliga personalkategorier beneath kurs samt fortbildning. Teamets roll existerar huvud inom geriatrisk aktivitet, var varenda medarbetare existerar viktig, samt delaktighet hos varenda involverad individ bör eftersträvas.


Utgångspunkter på grund av etikarbete
Etikarbetet äger såväl ett teoretisk likt ett praktisk aspekt.

en nyligen publicerat symposium nära Mayokliniken klargjorde för att kliniskt etiskt sysselsättning består från för att känna igen, analysera samt hantera moraliska bekymmer såsom uppstår inom vården från patienter [5].

denna plats redovisas även dem vanligaste etiska dilemman likt klinikern möter inom geriatrisk vård, samt vikten från god informationsutbyte mellan medicinsk expert samt patient/närstående framhävas. såsom verktyg inom den etiska analysen finns inom den internationella litteraturen en antal riktmärken till mänskligt handlande. Dessa principer äger mot övning för att värna angående varenda persons människovärde.
till svenska förhållanden anger Statens medicinsk-etiska råd inom sin introduktionsskrift [6] fyra huvudprinciper:
självbestämmande
godhet
icke-skada
rättvisa.

Dessa etiska principer alternativt rättesnören äger spelat enstaka massiv roll från allt dem hippokratiska skrifterna, Corpus Hippocraticum, ända fram mot våra dagar.

inom den allmänetiska litteraturen skiftas ofta fokus ifrån etiska principer mot etiska normteorier, tillsammans med pliktetik samt konsekvensetik vilket primära försök för att åtgärda intressekonflikter.
Detta teoretiska synsätt bygger emellertid vid enstaka tanketradition såsom ej ständigt existerar inom stånd för att upplysa samt upplösa varenda konkreta etiska konflikter.

en struktur från etiska utsagor samt slutsatser är kapabel artikel svårt för att helt förstå inom en exponerad läge var patient samt närstående relativt hastigt drabbas från stora förändringar inom fråga ifall välbefinnande samt säkerhet. från äldre hävd skulle man exempelvis förr vårda sina gamla föräldrar inom hemmet, vilket kunde ett fåtal mot resultat för att familjemedlemmar hamnade inom ett finansiell samt emotionell beroendeställning likt riskerade för att hämma öppenhet samt rättframhet.
Vems autonomi äger prioritet, samt vilken svar existerar i enlighet med godhetsprincipen bäst på grund av ett individ liksom uppnått upphöjd ålder?

»Etikbrevlådor« inom pilotprojekt
Vikten från dialog samt överföring besitter beneath senare tid uppmärksammats inom vårddebatten, särskilt sedan prioriteringsfrågor blivit alltmer ledande inom detta dagliga arbetet.

Detta besitter till den kliniskt verksamme läkaren inneburit enstaka ständig prövning, samt ibland omprövning, från hur arbetsrelaterade moralproblem är kapabel hanteras [2, 4]. detta får ej inträffa för att ansvarsområdets omfattning blir otydligt, samt för att avgränsningar på grund av yrkesrollen suddas ut.

Vems uppgift äger man, vems ärenden går man: den enskilde patientens alternativt inom inledande grabb samhällets? Finns detta någon gemensam nämnare mellan politiska gränser, sjukvårdens möjligheter samt patientens behov? Tillämpar oss ett människouppfattning likt ligger mot bas på grund av dem ofta dramatiska konflikterna inom äldrevården?

kunna ett människouppfattning såsom framhåller patientens autonomi liksom sin kärnpunkt bidra mot för att åtgärda geriatrikens etiska tvister?
inom vårt försök för att fördjupa samt tydliggöra dessa samt andra problem att diskutera besitter oss lagt upp en etikprojekt vid rum nivå samtidigt vilket identisk problem att diskutera diskuteras vid nationell nivå.

Genom intervjuer tillsammans såväl klinikens egna medarbetare likt olika externa vårdgivare – inom bla palliativ samt diakonal vård – framkom nödvändigheten från en strukturerat arbetssätt såsom skulle behärska bidra mot för att åtgärda detta vardagliga vårdarbetets problem.
på grund av för att stämma från inom vilken grad personalen nära vår vårdcentral eller sjukhusavdelning efterfrågade chansen för att bearbeta etiska spörsmål skapade oss begreppet etikbrevlådor.

All vårdpersonal fick situation för att inom speciella etikbrevlådor, utställda vid klinikens avdelningar beneath numeriskt värde veckor, lämna skriftliga förslag var dem beskrev ett incident alternativt en moment inom vårdarbetet vilket orsakat en etiskt dilemma.

varenda medarbetare gavs chans för att framföra sina synpunkter, samt detta plats valfritt ifall synpunkterna framfördes anonymt alternativt inte.
dem maximalt efterfrågade ämnena blev tagna sedan upp nära flera samtalsforum, dit även områdesspecialister plats inbjudna. till för att uppväcka engagemang åskådliggjorde oss den aktuella problemställningen genom rollövning var varenda yrkeskategorier deltog.

Nya perspektiv äger öppnats
Vi fick in totalt 28 rapporter ifrån klinikens cirka 300 medarbetare.

Vissa utgjordes från grundlig berättelser tillsammans med förslag samt synpunkter, medan andra plats många koncis noteringar tillsammans enstaka specifikation ifrån enstaka incident vid avdelningen. Materialet medgav ej statistisk bearbetning, dock vår arbetsgrupp gjorde ett kvalitativ granskning från materialet tillsammans med tematisk indelning.
ett tredjedel från rapporterna avsåg dokumentationen kring begränsning inom vårdnivå (dvs för att ej ge hjärt–lungräddning) [7].

andra ämnen fanns bekymmer kring nutrition, tecken på grund av sond/ perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) [8] samt sjukdom. Den kliniska hanteringen från dessa problem att diskutera kunna även uppväcka djupare kulturella värderingar liksom påverkar förhållningssättet hos vårdpersonalen.
nära en teoretiskt workshop vid kliniken bildade enstaka sammanfattande introduktion från etiska modeller, relevanta till geriatriken, utgångspunkt på grund av en gemensamt konversation angående vägar för att vandra vidare.

Resultatet från denna process aktualiserade nödvändigheten från ett gemensam värdegrund tillsammans ett väl förankrad människouppfattning såsom kärna. Utifrån enstaka genomtänkt samt koherent människouppfattning bör vårdteamet undersöka relationen mellan patientens varierande autonomi samt hennes integritet, såsom inom samtliga lägen förtjänar identisk respekt.
Teamet kom fram mot uppfattningen för att ett patient tillsammans med reducerad autonomi ej får påverkas inom negativ riktning då detta gäller hennes integritet.

Även ett aktör tillsammans med minskade funktioner existerar helt samt hållet individ tillsammans med korrekt mot respekt på grund av sin integritet (se nedan).
Vårt pilotprojekt inom geriatrisk etik äger givit god respons samt öppnat nya perspektiv. mot geriatrikens klassiska kärnfrågor hör beslut angående restriktion från medicinska åtgärder, nära överföring mellan patient, närstående samt vårdpersonal samt vård inom livets slutskede [9].

Utifrån den kliniska vardagens dilemman fann oss för att medicinsk teknik samt vårdutveckling skapat nya frontlinjer såsom existerar viktiga för att beakta, exempelvis för att skilja mellan botande samt lindrande behandling samt frågan angående sofistikerad medicinering.
ett översyn från aktuell vetenskaplig litteratur stödde dem områden oss kliniskt ägde uppmärksammat; autonomibegreppet sätts var ofta inom fokus [5, 10].

Ålderstrappan förtydligas inom livstrappans aktörsperspektiv
Synen vid åldrandet besitter satt sin prägel vid såväl litterära likt konstnärliga verk.

Den välkända dalmålningen åldersfördelning från Winter Carl Hansson (1777–1805) illustrerar vid en tankeväckande sätt livsförloppet samt symboliserar både sjudande växtkraft samt förtvinande död (Figur 2).
inom målningen beskriver Carl Hansson ifrån Wintergården människans gång ifrån vaggan mot grav. inom valvet inom bildens mitt avbildas detta nyfödda barnet samt vid andra sidan från trädet syns liemannen.

vid marken invid trappans start står vaggan tillsammans med lindebarnet, samt var trappan slutar ses sängen tillsammans 100-åringen samt likbåren.
Kurvans bågform är kapabel även tänkas återspegla graden från styrka samt effekt beneath existensen (Figur 3). Människan anses stå inom höjdpunkt inom sin aktörsroll mitt inom existensen, samt aktörsperspektivet existerar svagast inom start samt inom slutet från livstrappan.

Autonomin existerar således liksom maximalt dynamisk beneath personens maximalt aktiva period, medan detta lilla barnet samt den åldrande människan besitter enstaka ofta avsevärt begränsad autonomi samt därmed även ett mer hotad integritet, eftersom denna ej besitter kraften för att egen säkerställa den. detta existerar tydlig för att barnet inom allmänhet får en förbättrad integritetsskydd än den åldrande, eftersom barnet besitter enstaka potential mot alltmer grundlig autonomi samt sålunda småningom är kapabel borga på grund av sin personlig integritet.

för att trygga patientens integritet inom livets slutskede existerar avsevärt svårare, eftersom autonomipotentialen avtar undan till undan samt ofta slocknar helt redan före dödens tillgång. Ju mer patientens autonomi tynar försvunnen, desto mer bör hennes integritet uppmärksammas.
inom kontrast mot livstrappans aktörsorienterade synsätt (som inledande gången presenterades nära Läkaresällskapets riksstämma 2004) betonar såväl svensk lagstiftning vilket etiska konventioner samt koder varenda människors lika värde oavsett ålder samt funktionsförmåga.

Detta innebär för att integriteten skall existera stadig beneath livets varenda skeden. inom Figur3 kunna detta synsätt, personperspektivet, indikeras tillsammans enstaka linjär linje.
Schematiskt sett förmå åldersfördelning även åskådliggöras liksom aktörsperspektivets relation mot personperspektivet respektive autonomins förhållande mot integriteten (Figur 3).

Människans förmåga liksom aktör varierar således beneath livscykeln samt även beneath dygnet. Aktören äger tackar vare sin autonomi funktioner samt förmågor för att välja, fatta beslut samt utföra handlingar. Människan liksom individ däremot härbärgerar ett inneboende samt oförytterlig värdighet (innate and inherent dignity), vilket existerar kärnan inom hennes existens.

för att respektera enstaka persons värdighet innebär för att respektera hon till hennes personlig skull – oberoende från hur många handlingskraft denna förfogar ovan alternativt vilka förtjänster samt företräden denna besitter. detta existerar personperspektivet såsom betonar varenda människors lika värde samt riktig mot liv beneath livets samtliga skiften.

Detta lika värde existerar maximalt hotat inom livets inledningsfas samt då detta lider mot sitt slut.
Patientens korrekt mot liv måste kompletteras från hennes korrekt mot enstaka värdig död. oss menar för att rätten mot liv inom själva verket även rymmer rätten mot enstaka värdig död då fortsatt livsuppehållande behandling strider mot patientens klart avgivna vilja alternativt äger blivit meningslös, eftersom den enbart förlänger döendet.

Rätten mot ett värdig död får emellertid ej innebära rätten mot för att dödas (Figur 3).

God etik kommer för att ställa höga krav
Dessa figurer samt tankar eller överväganden om något äger massiv relevans till geriatriken.

var möter man ofta människor tillsammans med avtagande autonomi. Hos svårt dementa alternativt strokedrabbade patienter kunna autonomin försvinna helt. Integriteten, patientens värdighet liksom individ, måste då skyddas från andra. Vilka dessa andra är kapabel existera existerar ej självklart vid förhand. detta varierar hos olika patienter beroende vid dels energisk närvaro/frånvaro från närstående, dels förmågan mot samverkan mellan närstående samt vårdpersonal, ej minimalt den patientansvarige läkaren, vars förmåga att kommunicera existerar från grundläggande innebörd till för att maximera patientens autonomi [5 ].
Den pågående – samt än mer den framtida – förändringen inom den demografiska sammansättningen inbjuder framför allt den geriatriska verksamheten mot fördjupade etiska kontext.

God etik kommer således för att ställa höga krav vid samverkan mellan samtliga berörda professioner inom sjukvården.
*
denkbar bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läkartidningen 41/2006

Lakartidningen.se