Fint väder eller jordens undergång

I nästan hundra tid äger arkeologer varit skeptiska mot för att förklara omvälvningar från samhället tillsammans med klimathändelser. dock idag besitter klimatarkeologin ej bara kommit in ifrån kylan, den äger rent från blivit varm.

Vår bekymmer på grund av dem nutida klimatförändringarna äger bidragit.

Arkeologen Bo Gräslund, professor emeritus nära Uppsala högskola, sköt startskottet 2007. denne kopplade Fimbulvintern – den stränga köldperioden såsom i enlighet med den fornnordiska mytologin skulle föregå jordens undergång – mot klimatforskares rön ifall en gigantiskt vulkanutbrott tid 536.

detta sänkte Jordens temperatur samt orsakade missväxt inom flera kalenderår då partiklar hindrade solljuset.

Teorin möttes tillsammans med misstro samt motstånd, dock tanken vann sakta mark. då klimatforskare 2015 visade för att en ännu större vulkanutbrott inträffade kalenderår 540 samt gjorde jorden kallare inom ovan hundra kalenderår övertygades flera skeptiker.

Krisen måste äga orsakat missväxt, hungersnöd samt död. detta förmå ej äga gått spårlöst förbi inom detta arkeologiska materialet.

– Nedkylningen fanns troligen den kraftigaste vid 2500 kalenderår, säger historikern samt klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist, likt skrivit ”Klimatet samt människan dem senaste 12 000 åren” samt andra skrivna verk ifall global klimathistoria.

Sedan 1920-talet besitter dem flesta arkeologer varit motvilliga för att titta indikator vid samhällsförändringar likt konsekvens från klimathändelser. detta betraktades såsom utslag från kulturdeterminism – för att människor formas från sin omgivning samt för att grupper därmed utvecklar särdrag – vilket skapat bas till nationalism samt rasism.

för tillfället existerar detta mindre kontroversiellt för att yttra för att klimathändelser är kapabel spela in, även ifall åsikterna går isär ifall hur detta avspeglas arkeologiskt.

Oron på grund av dagens klimatförändringar besitter även bidragit mot uppsvinget på grund av klimatarkeologi. Klimathistoria existerar en tvärvetenskapligt forskningsområde: Arkeologer samarbetar tillsammans med klimatologer, forskare samt miljöforskare, samt bidrar tillsammans förståelse angående hur våra förfäder drabbades från extremt klimat samt hur dem tacklade kriserna.

Kväveisotoper visar näringshalt inom jorden

Vid Lunds högskola besitter just en arbete påbörjats var arkeobotaniker tittar vid hur odlingen inom Sydskandinavien påverkades från klimatkrisen efter vulkanutbrotten.

Arkeobotaniker studera växtmaterial såsom hittas inom arkeologiska utgrävningar. inom Lundaprojektet bör dem mäta framför allt kväveisotoper på grund av för att titta hur näringsrika jordarna fanns beneath 400-600-talen, i enlighet med projektledaren Mikael Larsson, arkeobotaniker.

– oss besitter tidigare gjort enstaka pilotstudie vid kväveinnehållet inom sädeskorn inom Uppåkra, Lunds föregångare, tillsammans omnejd.

detta plats väldigt höga näringsnivåer inom markerna. för tillfället bör oss titta vid identisk sak, dock beneath den denna plats krisperioden. oss önskar titta ifall samhällets minskning inom stort avspeglas inom för att resurserna blir knappare.

Vad man redan är kapabel titta existerar för att sädesslaget emmer åter började planteras vid sina håll beneath perioden, efter för att äga fasats ut tidigare.

– detta existerar intressant för att detta dyker upp, detta tyder vid för att man äger återinfört sädesslaget, såsom existerar mindre näringskrävande.

Samtidigt tuffar Uppåkra vid liksom vanligt. oss önskar undersöka hur detta varierar mellan olika platser, säger Mikael Larsson.

Missväxt syns inom sädeskornen

Ett bistrare klimat förmå utlösa enstaka kedja från händelser.

ifall skördar reducerar samt detta blir missväxt förmå man mot modell bli tvungen för att förtära från utsädet alternativt nödslakta kreatur. Färre varelse reducerar resurser vid gödsel, vilket avspeglas inom kväveisotoperna inom sädeskorn vilket arkeologerna hittar.

Vilka ogräs likt hittas förmå visa vid vilka odlingsmetoder samt växtföljder såsom använts. Ogräs vilket blommar vid hösten är kapabel exempelvis tyda vid för att man börjat tillsammans med höstsådd, vilket troligen inledningsvis skedde inom små skal då rågen introducerades vid 500-600-talet.

Klimatforskare äger länge studerat syreisotoper inom borrkärnor ifrån isen inom Antarktis samt Grönland, plus djuphavssediment till den riktigt långa utvecklingen.

då fokus riktats mot korta dramatiska klimathändelser behövs metoder likt ger mer finupplösta information.

Kol14-datering är kapabel ge enstaka noggrannhet vid cirka 50 kalenderår, dock den blir sämre då man går längre tillbaka. Man förmå även analysera pollen inom våtmarker samt mossar, liksom redan till länge sedan demonstrerat för att boplatser övergavs nära enstaka ett klimatkris liksom inträffade vid 500-talet.

– vid 70-talet tolkade man detta försiktigt, såsom ett ”omstrukturering”, dock oss vet idag för att befolkningen minskade.

Jag såg inom min avhandling 1996 för att odlingen upphörde vid dem högre delarna från Småländska höglandet vid 500-talet, samt ej kom igen förrän vid 1100-1200-talet, säger Per Lagerås, arkeobotaniker nära Arkeologerna, Statens historiska muséer inom Lund.

Vill man analysera långa serier tillsammans med arkeologiskt ämne existerar ett tillgång Miljöarkeologiska laboratoriet nära Umeå högskola, vilket funnits inom ovan 30 tid.

Labbet besitter ett databas var detta äldsta materialet existerar uppemot en par miljoner kalenderår, dock dem flesta proverna existerar ifrån istiden samt vidare. Högupplösta uppgifter finns ifrån dem senaste 3.000 åren.

– ifall man använder kol14, årsringsanalys, ben, föremål gjorda av lera och brända i en ugn, pollen samt insekter sammantaget förmå man ett fåtal enstaka ganska noggrann datering, säger laboratoriets föreståndare Philip Buckland.

Materialet inom databasen används ej bara från arkeologer, utan mot massiv sektion vetenskapsman såsom framför allt studera insekter.

Exempelvis kunna man titta då inom forntiden insekter likt klarar riktigt kalla vintrar alternativt varma somrar besitter överlevt, vilket ger enstaka fingervisning ifall klimatet utifrån arkeologiska fynd.

Laboratoriet driver även enstaka pilotstudie ifall årsringsdatering från historiska byggnader inom Småland samt äger tillsammans tillsammans flera denrokronologilabb sökt valuta på grund av nya plan tillsammans klimatfokus.

Dendrokronologisk bedömning, årsringsdatering, existerar den teknik såsom ger maximalt noggrann datering.

Den besitter utvecklats många kraftigt dem senaste 10-15 år, samt besitter vid senare tid blivit den viktigaste metoden till för att analysera dem 2000-4000 senaste årens klimat. Grunden existerar för att årsringars bredd visar angående detta varit kallare alternativt varmare tid. dock genom för att mäta årsringarnas densitet, hur hårda alternativt genomsläppliga dem existerar, får man en förbättrad mått vid hur klimatet varit beneath växtsäsongen.

Klimatrelaterade sjukdomar

– Ännu förbättrad existerar för att vandra närmare inpå samt titta vid cellstrukturen inom mycket fin detalj.

detta ger högre upplösning än dem andra källorna, oss förmå titta tillväxtåret nästan kalendermånad på grund av tidsperiod. Genom för att titta då celldelningen börjar inom vår- alternativt höstveden, är kapabel oss ett fåtal något förbättrad resultat ifall mot modell temperaturen, säger professor Hans Linderholm, föreståndare på grund av Dendrokronologiska laboratoriet nära relaterat till göteborg universitet.

Han leder även en plan, finansierat från Formas, var vetenskapsman bör titta vid gammalt DNA på grund av för att titta angående man hittar spår från klimatrelaterade sjukdomar.

Exempelvis skadade den därför kallade justinianska pesten inom Europa beneath 500-talet.

angående den utlösts från köldknäppen efter dem båda vulkanutbrotten existerar oklart, dock klimatchocken gjorde troligen följderna värre.

– Den fick sannolikt större effekter på grund av för att människor plats sämre rustade för att klara från pesten. Skördarna fanns sämre samt dem fick inom sig mindre näring, samtidigt likt dem höll sig mer inne samt detta plats kallt samt fuktigt.

När klimatchocker inom historien slog mot fanns detta ofta städer tillsammans god kommunikationer liksom klarade sig bäst.

dock även glesbygden kunde klara sig angående detta fanns alternativa möjligheter mot försörjning, visar klimatarkeologisk forskning.

Fredrik Charpentier Ljungqvist såsom främst forskar kring dem senaste 2000 år, lyfter fram tre faktorer såsom äger varit kritisk till hur våra förfäder klarat klimatchocker: befolkningstryck, teknik samt alternativa försörjningsmöjligheter.

allmänt existerar detta marginalområden likt tar maximalt stryk inom klimatkriser.

– Möjligheter för att transportera föda billigt existerar många viktigt; nästan varenda stora städer nedsänkt historiskt nära floder alternativt landremsa vid havet. detta finns städer vilket ej ligger nära en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock dem äger historiskt varit känsliga till missväxt.

för att transportera spannmål vid nation existerar många dyrare, priset fördubblas fanns 25:e mil, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, likt existerar docent inom bakgrund nära Stockholms högskola samt även verksam nära bland annat Bolincentret på grund av klimatforskning.

Å andra sidan kunna en högt befolkningstryck utföra städer känsliga. vid 1100- samt 1200-talen ökade Londons befolkning kraftigt, vilket ledde mot enstaka kris.

detta arkeologiska materialet visar vid ett rad negativa effekter: mer sjukdomar bland unga samt små människor, mindre livslängd samt kroppslängd.

– detta beror nog främst vid för att invånarna fått mindre tillgångar per capita. dock klimatet existerar nog enstaka från flera andra faktorer liksom även spelat in, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

– Tittar man däremot vid mot modell land i norden vid senmedeltiden sålunda fanns gott ifall alternativa tillgångar, var fria bönder både jagad samt bedrev fiske.

detta existerar arkeologins viktigaste bidrag mot den klimathistoriska forskningen, för att hjälpa oss förstå hur olika typer från samhällen klarat sig.