Hur ser vete och råg ut
Råg
Råg (Secale cereale) existerar en sädesslag såsom räknas vilket en från dem fyra sädesslagen. detta existerar ett art inom familjen växttäcke inom tribusenTriticeae, samt existerar nära besläktad tillsammans korn samt vete. Rågkorn används mot mjöl, rågbröd, rågöl, rågwhiskey, några olika sorters vodka samt mot djurfoder.
Kornen kunna även ätas läka, antingen kokade, alternativt valsade, likt havregryn.
Råg existerar enstaka ett- alternativt tvåårig[1] planta likt blir drygt ett mot enstaka samt ett halv meter upphöjd. Dess korn sitter inom en tvåsidigt ax samt varenda korn omsluts från en skal likt små frukter från växter vid sträva styva hår exempelvis på en borste vilket samtliga existerar ungefär lika långa[2] (jämför tillsammans kornets borst).
Odling
[redigera | redigera wikitext]Råg är kapabel sås både vid lerjord samt sandjord samt existerar många tålig då detta gäller uttorkning samt låga pH-värden. Konkurrensförmågan mot ogräs existerar många upphöjd. Sådjupet bör artikel ungefär 3 cm.[3] inom landet ger rågsorten Danko ca 5500, Motto ca 6000 samt Amando ca 7000 kg/ha.[4]
Rågsorter framtagna inom Sverige
Stjärnråg kalenderår 1913, Stormråg tid 1920, Stålråg tid 1921, Kungsråg kalenderår 1933, Kungs II kalenderår 1939, Otello tid 1970, Kampanj tid 1996.
Vinterhärdiga rågsorter
på grund av södra Norrland likt tagits fram inom Sverige: Wasaråg tid 1918, Malmråg tid 1926, Wasa II tid 1929, Björnråg kalenderår 1940.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Råg existerar enstaka från en antal arter likt växer vilda inom centrala samt östra Turkiet samt intilliggande områden.
Domesticerad råg förekommer inom små mängder vid några neolitiska platser inom Turkiet, dock existerar annars praktiskt taget frånvarande ifrån arkeologiska utgrävningar fram mot bronsåldern inom centrala Europa, runt 1800–1500 f.Kr.[5] detta existerar möjligt för att råg kom mot Europa österifrån ifrån Turkiet likt enstaka mindre tillskott inom vete, samt plats bara senare odlad enskild.
Även angående arkeologiska bevis äger funnits till rågen inom Romarriket längs Rhen, Donau samt vid brittiska öarna avfärdade Plinius den äldre rågen likt enstaka "väldigt fattig föda, samt tjänar bara för att avvärja svält." Sedan medeltiden äger råg odlats utbrett inom centrala samt östraEuropa, samt existerar detta primära brödsädesslaget inom flera områden öster ifall den Fransk-tyska gränsen samt norr ifall Ungern.
Numera kultiveras rågvete likt en femte sädesslag, inom landet vid 3% från spannmålsarealen.Teorier ifall många tidigare odling, inom den mesolitiska platsen Tell Abu Hureyra inom Eufrats lågland inom norra Syrien, existerar kontroversiella. Kritiker pekar vid inkonsekvenser inom kol-14-metoden.
I Norden äger man påträffat enstaka rågkorn beneath neolitikum samt bronsålder. Då detta handlar angående enstaka korn bland ytterligare säd existerar detta troligt för att detta handlat angående för att råg förekommit liksom ogräs inom åkrar var man odlat ytterligare brödsäd.
ursprunglig beneath järnåldern börjar man systematiskt kultivera råg, vid Vallhagar äger påträffats sålunda stora mängder för att detta kunna antas äga odlats systematiskt ifrån järnålderns mitt. inom Skåne började man kultivera råg ifrån 700-talet e.Kr.[6] inom inventarieförteckningar ifrån 1300-talet inom Östergötland samt Småland utgjorde rågen mellan enstaka tiondel samt ett tredjedel från säden.
inom Södermanland utgjorde rågen vid 1300-talet enstaka tredjedel från utsädet.
I fyra schema fokuserar oss vid dem fyra svenska sädesslagen.nära identisk tidsperiod verkar knektarnas bakverk nära Nyköpingshus bytts ut ifrån kornbröd mot rågbröd. inom Vadstena klosterstadga ifrån 1451 framhävs vikten från för att öka rågodlingen. Fram mot 1300-talet förefaller tillhör råg utbredning främst äga ökat genom ett ökad odling från höstråg vid svedjemarker. ifrån 1300-talet verkar ökningen existera orsakad från odling från höstråg vid den permanenta åkern.[7]
Under historiens gång besitter detta förekommit svampinfektioner från råg, således kallad giftig svamp.
smittad råg ledde mot för att mjölet blev förgiftat, vilket kunde orsaka hallucinationer, kramper, kallbrand samt död.
Råg (Secale cereale) existerar en sädesslag liksom räknas liksom en från dem fyra sädesslagen.inom land i västeuropa äger detta förekommit epidemier var tiotusentals människor dött inom mjöldrygaförgiftningar[8].
Agronomi
[redigera | redigera wikitext]Höstråg existerar råg vilket sås vid hösten på grund av för att tillhandahålla grundskydd till vintern. Rågen växer faktiskt varenda varmare dygn vid vintern, då solstrålar temporärt tar plantan ovan fryspunkten, även ifall detta ännu finns en snötäcke.
detta kunna användas på grund av för att minska tillväxten från vinterhärdiga ogräs, samt kunna antingen skördas likt ett bonusgröda alternativt plöjas ner direkt inom marken vid våren på grund av för att tillhandahålla mer organisk massa till påföljande sommars odlade växter. detta används ibland inom vinterträdgårdar.
Träfärgat jordfly, sädesängsfly samt sädesbroddsfly existerar några från dem arter inom Lepidoptera vars larver livnär sig vid råg.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Råg planteras främst likt brödsäd till skildring från rågmjöl (som inom sin tur bakas mot rågbröd), rågflingor samt rågkross.
Råg tillhör detta man brukar kalla ”de fyra sädesslagen” liksom även inkluderar havre, korn samt vete.detta används även mot för att framställa rågöl samt rågwhiskey. Rågbröd, däribland pumpernickel, existerar vanligt förekommande inom norra samt östra Europa. Råg används även mot för att baka knäckebröd. Rågmjöl besitter en lägre gluteninnehåll än vetemjöl, samt innehåller ett högre mängd kostfiber. Några andra användningsområden existerar alternativmedicin inom flytande form eller gestalt, känt såsom rågextrakt.
Ofta marknadsfört likt "oralmat", existerar rågextrakt ett vätska vilket tas ifrån råg samt liknar vätskan vilket tas ifrån vetegräs. Dess fördelar sägs artikel en starkare immunförsvar, ökad energi samt allergimotstånd, dock detta finns inga bevis på grund av detta. Råg verkar även behärska förebygga prostatacancer.[9][10]
Fram mot slutet från 1920-talet fanns rågen vårt viktigaste brödsädesslag.
Den totala rågskörden inom land äger varierat mellan drygt 670 000 ton tid 1921 samt 73 000 ton tid 1963.[11] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik angående hektar- samt totalskördar från råg inom detta Statistiska meddelandet JO 16 SM resultat från spannmål, trindsäd, oljeväxter, rotfrukt samt slåttervall.
Den areal liksom odlats tillsammans med råg inom landet besitter minskat betydligt beneath 1900-talet. ifrån 1919 mot 1999 minskade rågarealen ifrån drygt 372 000 mot cirka 25 000 hektar.[11] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik angående arealen liksom växer tillsammans råg inom detta Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning.
inom Eurostats databas publiceras statistik angående rågskörd samt rågareal inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics. inom FAO:s databas publiceras statistik ifall rågskörd samt rågareal inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Crops.
Mimikry
[redigera | redigera wikitext]Flera nutida sädesslag äger utvecklat skyddande likhet tillsammans vete, på grund av för att ej rensas försvunnen vilket ogräs.
detta existerar enstaka struktur från mimikry såsom kallas Vavilovs mimikry.[12][13] Bland sädesslagen besitter råg samt även havre utvecklats genom Vavilovs mimikry. Råg besitter utvecklats ifrån gräset vildråg, Secale montanum. eftersom råg existerar enstaka härdigare planta än vete besitter den sedan den skyddande likheten utvecklats mot fullkomligt blivit en god spannmål för att kultivera var vete ej ger resultat, mot modell inom bergsterräng.[14]
Officiell statistik ifall råg
[redigera | redigera wikitext]| Topp tio rågproducenter — 2005 (miljoner ton) | |
|---|---|
| Ryssland | 3,6 |
| Polen | 3,4 |
| Tyskland | 2,8 |
| Belarus | 1,2 |
| Ukraina | 1,1 |
| Kina | 0,6 |
| Kanada | 0,4 |
| Turkiet | 0,3 |
| USA | 0,2 |
| Österrike | 0,2 |
| Totalt inom världen | 13,3 |
| Källa: FAO[15] | |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Svensk Kulturväxtdatabas”.
Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2010.
Svenska sädesslag!https://web.archive.org/web/20100524055351/http://skud.ngb.se/index.php?option=com_wrapper&view=wrapper&Itemid=53. Läst 8 januari 2010.
Sök vid "råg". - ^”Den virtuella floran”. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/secal/secacer.html. Läst 8 januari 2010.
- ^”Råg (Secale cereale)”. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/download/18.3c40f0106de78b9888000259/Rag.pdf. Läst 8 januari 2010. [död länk]
- ^http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO29/JO29SM1001/JO29SM1001.pdfArkiverad 30 augusti 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
2010/08
- ^Daniel Zohary samt Maria Hopf (2000). Domestication of plants in the Old World (tredje upplaga). Oxford: University Press.Vete, havre, råg samt korn - spannmålsbaserade livsmedel ger många näring samt äger flera hälsofördelar.
sid. 75
- ^Jordbrukets inledande femtusen tid 400 f. Kr. – 1000 e. Kr., Welinder, Pedersen & Widgren
- ^Medeltidens åkerbruk – agrarteknik inom landet ca 1000 mot 1520, Janken Myrdal
- ^http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1637017/ Paul L. Schiff, Jr Ergot and its alkaloids
- ^E Pukkala, N Gustavsson samt L Teppo, Atlas of cancer incidence in land i norden, Cancer kultur of land i norden, Helsingfors (1987), sid.
37.
- ^P Kleemola, M Virtanen samt P Pietinen, Dietary survey of Finnish adults, Publications of the National Public Health Institute B2, Helsingfors (1994)
- ^ [ab] Jordbruksverket (2011). Jordbruket inom siffror år 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html. Läst 3 januari 2012
- ^Pasteur 1982, s. 169-199.
- ^McElroy, J.
Scott (2014). ”Vavilovian Mimicry: Nikolai Vavilov and His Little-Known Impact on ogräs Science”. Weed Science 62 (2): sid. 207–216. doi:10.1614/WS-D-13-00122.1. https://doi.org/10.1614/WS-D-13-00122.1.
- ^Wickler 1968.
- ^”Major Food And Agricultural Commodities And Producers - Countries bygd Commodity”. Fao.org.Spannmål existerar namnet vid sädesslagens ätbar del alternativt kärna.
http://www.fao.org/es/ess/top/commodity.html?lang=en&item=71&year=2005. Läst 17 september 2010.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Pasteur, G. (1982). ”A classificatory review of mimicry systems”. Annual Review of Ecology and Systematics 13. doi:10.1146/annurev.es.13.110182.001125.
- Wickler, Wolfgang (1965). ”Mimicry and the evolution of djur communication” (på engelska). Nature 208 (5010).
doi:10.1038/208519a0.
- Wolfgang Wickler (1968) (på engelska). Mimicry in Plants and Animals. McGraw-Hill, New York. ISBN 0-07-070100-8