Helig höjd i helig stad
Jerusalems tempel
Jerusalems tempel alternativt Heliga templet (hebreiska: beit ha-mikdash, בית המקדש), även kallat Guds hus alternativt Herrens heliga boning, plats en judiskttempel vid Tempelberget inom Jerusalem liksom i enlighet med Gamla Testamentet ursprungligen uppfördes från Salomo omkring 957 f.Kr.
i enlighet med 1 Kungabokens avsnitt 6 lades grunden inom monark Salomos fjärde regeringsår, 480 kalenderår efter uttåget ur Egypten samt bygget bör äga tagit 7 tid. Templet besitter ett många massiv symbolisk innebörd inom judendomen, samt existerar starkt kopplat mot judendomens bakgrund. Judendomens religiösa traditioner koncentrerades kring templet, tillsammans religiösa ceremonier i enlighet med Torah samt dem skriftlärdas samt prästernas tolkning därav.
inom nutid återstår endast Västra muren från templet.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Enligt Torah skulle bestämda ceremonier utföras inom tabernaklet liksom Mose fick instruktion för att bygga samt beskrivs såsom en flyttbart tempel (2 Mos. 25–30). Detta fanns föreskrivet för att äga ett förgård samt själva tältet tillsammans numeriskt värde delar, detta heliga samt detta allra heligaste.
detta skulle vetta mot väster tillsammans med inträde ifrån öster, tvärt emot majoriteten från tempel vilket vetter inom motsatt riktning, troligen tillsammans tanke vid för att solen går upp inom öster.
Tabernaklet flyttades runt beneath ökenvandringen samt inom Israel beneath domartiden samt konungatiden, då detta beneath monark Sauls tidsperiod installerades inom Gibeon.
monark David flyttade förbundsarken mot Jerusalem samt lät sätta detta inom en speciellt tält (2 Sam 6), samt köpte en markområde på grund av för att bygga en altare samt sedan en tempel istället på grund av tabernaklet (1 Krön 21–22). Tempelplatsen likt David inom enstaka ögonkontakt fått uppmaning för att nyttja fanns nära identisk lokal likt Abraham uppmanats för att offra sin son Isak vid, berget Moria (1 Mos 22:2, 2 Krön 3:1).
tillsammans tiden kom denna ställe även för att betraktas likt ett synonym mot begreppet Sions fjäll. David förberedde tempelbygge samt anskaffade tillgångar samt arbetare, dock Gud tillät honom ej bygga templet tillsammans hänvisning mot för att han ägde "utgjutit många blod" (1 Krön 22:8) samt därför ej fanns lämplig för att bygga en heligt bostad, dock för att hans son Salomo skulle existera ett fridens man likt kunde utföra arbetet.
Samtidigt såsom detta framhölls för att Gud ej bor inom en byggnad byggt från människor, gav Gud en löfte angående för att hans närvaro (shekina) skulle finnas vid den platsen liksom plats helgad åt hans namn, såsom enstaka helig lokal till gudstjänst mot för alltid period (1 Krön. 9).
På förgården fanns altaret till offerbränning samt en bäcken till prästernas ceremoniella rening.
inom detta heliga dit prästerna regelbundet inträdde ceremoniellt, fanns menoran, skådebrödsbordet samt rökelsealtaret. inom detta allra heligaste, inom detta innersta från detta heliga, på baksidan förlåten, fanns förbundsarken samt dit fick endast översteprästen inträda, ett gång angående året vid Yom Kippur samt efter grundliga förberedelser (3 Mos 16). i enlighet med Mose team plats detta endast leviternas huvuddel vilket fick tjäna vilket präster samt utföra ceremonierna, då dem ej ägde deltagit inom avgudaceremonin tillsammans med guldkalven (2 Mos 32:25–29).
Helig stad.Salomos tempel
[redigera | redigera wikitext]Salomos tempel, även kallat detta inledande templet inom Jerusalem, existerar detta tempel likt i enlighet med inledande Kungaboken inom Bibeln uppfördes från Israels tredjeplats monark, Salomo cirka 960 f.Kr. Tempelbyggnaden plats omkring 9 x 27 meter inom bottenplanet samt 13,5 meter upphöjd.
detta fanns byggt tillsammans med tabernaklets indelning inom detta allra heligaste, detta heliga samt förgård, dock innehöll dessutom utrymmen till förvaring från ceremoniella objekt. Salomo förde tabernaklet mot Jerusalem samt installerade dess heliga objekt inom templet (1 monark 8:4), samt templet övertog helt tabernaklets roll.
nära invigningsceremonin uppges för att "Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus" synligt, därför för att "prästerna ej kunde stå kvar var samt utföra tjänst" (1 monark 8:11, 2 Krön 5:14).
Under nästa århundraden vacklade detta judiska riket mellan ljum religiositet, ren avgudadyrkan samt massiv fromhetsiver tillsammans reformer, t.ex.
beneath monark Josia, då tempeltjänsten fick förnyad innebörd samt mera samvetsgrann ceremoniutövning. beneath andra kungar förekom rena missbruk samt flera profeter varnade till konsekvenserna från olydnad mot Gud. Befolkningen inom Jerusalem kunde tidvis nyttja templet såsom ett "lyckoamulett", för att därför länge dem besitter templet förmå inget ont hända oavsett deras syndfulla agerande, något liksom fördöms från profeten Jeremia (Jer.
7). Profeten Hesekiel såg (Hes. 8:5–12) hur judiska avgudadyrkare ägde satt upp avgudabilder, samt stod vända mot öst tillsammans med ryggen mot templet på grund av för att tillbe solen. Slutligen försvinner inom ett ögonkontakt Herrens härlighet iväg ifrån templet liksom blivit orenat.
Under babyloniernas erövring förstördes Salomos tempel omkring kalenderår 587 f.Kr.
vilket följdes från landsförvisning från majoriteten från judarna beneath den babyloniska exilen, samt plundring från dem ceremoniella guldföremålen.
Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם (ljud) (fil), Yerushaláyim; arabiska: القُدس (ljud) (fil), al-Quds) existerar enstaka tätort vid Judeens högland mellan Medelhavet samt Döda havet tillsammans cirka 900 000 invånare (2019).Förbundsarken försvann samt i enlighet med enstaka teori blev den gömd inom Jerusalem tillsammans profeten Jeremias medverkan.[1] detta byggdes inget nytt tempel inom Babylonien beneath exilen då uppfattningen fanns för att templet endast kunde ligga ner inom Jerusalem. Detta ledde mot för att detta religiösa bruket ändrades samt bruket från synagogor uppstod.
Enligt frimurartraditionen plats detta beneath byggandet från templet såsom frimurarorden grundlades. Traditionen menar för att chefsarkitekten samt murarskråets mästare hette Hiram Abif samt fanns frimurarordens inledande stormästare.
Idag återstår ingenting från Salomos tempel ovan mark. Västra muren/Klagomuren ingick inom Herodes utbyggnad från detta andra templet.
Däremot besitter nya utgrävningar hittat enstaka massiv sektion från Salomos tempel strax beneath Klagomuren.
Det andra templet
[redigera | redigera wikitext]Vid akemenidernas erövring från Babylonien befriade den persiske storkungen Kyros II judarna ifrån fångenskapen, gav religiös frihet mot undersåtarna inom sitt imperium samt tillät judarna för att fritt bosätta sig inom sitt forna hemland (vilket omnämns inom Jesaja samt Esra).
Efter för att äga återvänt bostad omkring kalenderår 537 f.Kr. kunde därför judarna, ledda från kungasonsonen Serubbabel likt ståthållare samt tillsammans stöd från perserkungenDareios den store, tid 515 f.Kr. inviga en andra tempel vid identisk ställe var detta föregående templet ägde stått. Denne gav befallning för att rövade objekt ifrån templet skulle återbördas "till sin ställe inom templet inom Jerusalem, samt man skall ställa dem inom Guds Hus" (Esra 6:5).
Detta skulle byggas efter Salomos tempels förebild, dock blev många enklare, vilket gjorde för att flera visade beneath bygget sorg ovan minnet från detta första.(Esra 3:12). Tempelåteruppbyggnaden beskrivs inom Tanach från Esra samt Nehemja.
Detta höll vid för att förstöra från Alexander den store, dock stod fram mot 169 f.Kr. då seleukiderna beneath monark Antiochos IV plundrade templet, uppförde en Zeusaltare vid detta ordinarie altarets område samt lät offra svin samt andra till judarna orena varelse.
Denna skymf gav upphov mot en uppror lett från Judas Mackabaios vilket finns skildrat inom Mackabeerböckerna. Mackabaios lyckades återta makten ovan templet samt efter ett tids åtgärder för att laga något som är trasigt kunde templet återinvigas kalenderår 164 f.Kr. mot minne från denna incident firas varenda kalenderår tempelinvigningsfesten chanukka beneath åtta dagar.
Kung Herodes den store lät beneath sin mandatperiod bygga ut templet samt tempelplatsen inom ännu större prakt än Salomos, samt templet kom för att kallas "Herodes tempel". detta gjordes främst kalenderår 19–9 f.Kr. samt ägde ett fräsch blomstringstid, tillsammans vidare jobb utfördes fram mot kalenderår 64 e.Kr.
Jerusalem existerar enstaka helig tätort på grund av judar dock utgör även ett nödvändig område på grund av kristna samt muslimer.Herodes tempel ägde flera förgårdar, utöver prästernas, fanns männens, kvinnornas samt ytterst, hedningarnas förgård, vilket visade maximalt inträde. inträde mot dem vanliga judarnas förgårdar skedde båda gångerna uppför trappor samt genom portar. Hedningarnas förgård ägde stora pelarhallar, samt diverse aktiviteter förekom var, såsom salg, dock dem inre förgårdarna fanns ägnade åt judarnas bön.
Flera från händelserna upptecknade inom Nya Testamentet angående Jesu liv avser detta tempel.
ett lag såsom Jesus ibland kom inom samtal tillsammans plats saddukéerna (Matt. 22:23–34), vilka arbetade liksom präster inom templet. Den inledande kristna församlingen inom Jerusalem beneath apostlarnas ledning brukade tillbe inom hemmen såväl liksom inom templet (Apg. 2:46), dvs. innanför förgårdsmuren, eftersom bara leviter gick in inom själva templet.
Salomos pelargång användes särskilt till för att prata mot människor inom nytestamentliga texter.
Förstörelsen samt tempelplatsen
[redigera | redigera wikitext]I sin strävan angående självständighet ifrån den romerska ockupationsmakten gjorde judarna olika försök mot uppror. dem viktigaste plats selotupproret kalenderår 52, judiska kriget 66–72, diasporarevolten 115–117 samt dryckesställe Kokhba-revolten kalenderår 132–135 e.Kr., såsom varenda slogs ned brutalt.
kalenderår 70 e.Kr.
Eftersom Jerusalem existerar helig ort till tre världsreligioner fullfölja detta frågan angående dess ställning eller tillstånd ytterst komplicerad samt känslig.ödelade romarna delar från Jerusalem samt rev templet, samt förde flera från dem heliga guldföremålen mot Rom. Den än idag bevarade Västra muren alternativt s.k. Klagomuren existerar den enda synliga rest ifrån muren runt detta tempel, var judar samlas till för att be samt minnas templet. Judar försökte börja återuppbyggnad från Jerusalem dock efter detta sista upproret, var 580 000 judar stupade, förstörde romarna ännu mer från staden, uppförde en Jupitertempel vid tempelplatsen samt deporterade majoriteten från judarna inom landet mot andra delar från imperiet till för att hindra mera uppror, samt utfärdade förbud på grund av judar för att bo inom Jerusalem.
till för att ytterligare förnedra judarna bytte kejsar Hadrianus namn vid dem judiska områdena mot "Syria Palaestina" efter namnet vid Gazaremsan, "Filistéen", ett äldre fiende mot Israel. Senare, då romarriket kristnats, blev detta något enklare till judar för att åter bosätta sig inom Jerusalem, beroende vid regent, dock majoriteten blev kvar inom diasporan inom Europa.
Kejsar Julianus Apostata gav judarna tillåtelse för att återuppbygga templet tid 361, dock detta projektet misslyckades samt resultatet blev förstört. kalenderår 438 upphävdes definitivt förbudet till judar för att tillbe nära tempelplatsen. tid 614 tog judarna hjälp från perserna på grund av för att ett fåtal självständighet samt dem lyckades äga frihet inom Jerusalem inom tre tid, innan bysantinerna slog ned upproriskheten igen, samt rev detta såsom judarna lyckats återbygga från templet.
Jerusalem existerar enstaka helig ort till judar, kristna samt muslimer.Tempelplatsen anses helig även på grund av muslimer tillsammans med hänvisning mot för att profeten Muhammed inte av denna värld förts ifrån Mecka mot al-Aqsa vid tempelberget beneath den nattliga resan, samt inom start fanns Jerusalem qibla (riktningen på grund av muslimernas böneställning), tills Muhammed blev oense tillsammans med judarna samt Kaba inom Mecka blev qibla istället.
då muslimerna strax efter Muhammeds död började erövra stora områden utanför Arabiska halvön inom sina krigståg, intogs Jerusalem samt tid 638 uppförde Omar ett trämoské vid tempelplatsen. Den muslimska Klippdomen (i nuvarande struktur ifrån 1500-talet) anses idag stå inom princip vid den ställe var Jerusalems tempel ett gång stod. Dessutom finns Al-Aqsa-moskén intill denna, nuvarande byggnad ifrån kalenderår 1035.
Korsfararna liksom erövrade Jerusalem inom inledande korståget använde moskén såsom eget högkvarter, efter för att äga dödat enstaka avgörande sektion från stadens judiska samt muslimska befolkning, varav flera tagit sin tillflykt mot tempelberget.
Således existerar platsen islams tredjeplats heligaste område samtidigt vilket den existerar judendomens heligaste, samt står inom fokus på grund av konflikt mellan judar samt muslimer inom området.
Platsen ligger inom östra Jerusalem såsom kom för att tillhöra Jordanien efter kriget såsom följde utropandet från staten Israel 1948. detta tillhör idag detta region likt Israel erövrade genom sin seger inom sexdagarskriget, dock står beneath internationell diskussion ifall vem såsom bör äga laglig korrekt mot platsen, Israel alternativt den Palestinska myndigheten.
Israels premiärminister Ariel Sharon besökte tempelplatsen 2000 samt somliga hävdar för att detta utlöste al-Aqsa-intifadan. Israels yrkande för att dem besitter historisk riktig mot platsen sedan 4000 kalenderår genom deras stamfader Abraham står mot muslimernas yrkande för att den äger varit beneath muslimsk övervakning beneath större delen från detta senaste millenniet, även ifall ett palestinsk stat inte någonsin funnits förrän dem senaste år.
Saken kompliceras från för att bägge sidor ser Abraham likt tillhörande sin tro, dock islam menar för att Abraham skulle offra sin son inom Mecka, ej inom Jerusalem, samt för att detta avsåg Ismael, ej Isak.
Det tredjeplats templet
[redigera | redigera wikitext]Enligt Bibelns profetior kommer en tredjeplats judiskt tempel för att byggas vid tempelplatsen.
Beskrivningen från detta tempel finns inom Hesekiel avsnitt 40–47. Sedan romarnas förstörelse från Serubbabels/Herodes tempel tid 70 äger religiösa judar bett mot Gud för att tillåta templet återuppbyggas vid Tempelberget inom Jerusalem. Denna bön äger varit ett formell sektion från judendomens tre dagliga bönestunder samt man sjunger sånger angående templet.
Svar till HELIG tätort inom korsord, pilord samt 2 andra tänkbara svar.Även ifall templet besitter förblivit obyggt existerar begreppet samt drömmen ifall en tredjeplats tempel heligt inom judendomen, särskilt den ortodoxa formen. Profeterna inom Tanach förutspådde för att detta tredjeplats templet skulle byggas då Messias i enlighet med judisk tro kommer. Även kristna Israelvänner kunna äga enstaka förväntan ifall en tempelbygge vid platsen, likt uppfyllelse från Bibelns eskatologiska profetior.
till närvarande existerar en sådant bygge självklart enstaka politisk omöjlighet, då Israel besitter förbundit sig för att garantera muslimernas resurs mot moskéerna. Ändå besitter judar vilket tror vid denna framtidsperspektiv samlat utrustning för att installera inom templet. Vissa tänker sig för att Klippdomen behöver försvinna ursprunglig, vid något sätt.
andra för att en tempel kunna placeras mellan dem båda byggnaderna, samt somliga menar för att ursprungliga tempelplatsen fanns något norr ifall Klippdomen. KnessetledamotenUri Ariel besitter publicerat ett strategi till ett synagoga jämte moskéerna såsom är kapabel bli en indikator vid fredligt samförstånd mellan religionerna.[2]
Templets användning
[redigera | redigera wikitext]Liksom flertalet ifrån antiken kända religioner, naturreligioner, dock inom kontrast mot kristendomen, användes fordom djuroffer inom religiös innebörd, samt detta inledande exemplet finns inom 1 Mos 4.
Samaritanerna använder ännu idag djuroffer i enlighet med Mose team. inom detta innersta från templet, dit enbart prästerna ägde inträde, utförde prästerna offerriter samt diverse dagliga ceremonier. detta fanns bland annat spisoffer från säd samt djuroffer tillsammans nyfödda lamm samt killingar vilket avlivades samt sedan "grillades" liksom brännoffer ovan enstaka öppen flamma.
inom vissa fall kunde köttet användas istället till för att bara förtäras.
Offren ägde olika betydelser i enlighet med Torahn. Synd ansågs vilket därför seriös för att den förtjänar död, samt därför skulle syndaren lägga sina sker vid dennes vilt liksom slaktas istället likt försoningsmedel, syndoffer. en speciellt offer plats detta vilket översteprästen offrade vid Yom Kippur samt dryckesställe in blodet mot Guds högheliga närvaro inom detta allra heligaste liksom försoning till kurera människor.
Samtidigt släpptes enstaka andra getabock, "syndabocken", fri liksom emblem på grund av befrielsen ifrån synden. andra offer plats tackoffer. ett ytterligare intention tillsammans med offer fanns för att sända upp "en väldoft mot Gud", samt samtliga offer fungerade såsom enstaka "värdefull gåva mot Gud", samt skulle ges från "det bästa", en felfritt exemplar från exempelvis får, ifall man ej fanns alltför fattig.
Egentligen fick man även offra hemma, utan medverkan från kyrkoherde, dock nära högtider såsom påsk, samlades människor inom hundratusental nära templet samt köade på grund av för att erhålla sina offer framburna mot offeraltaret samt ceremonin utförd från enstaka kyrkoherde. ett rättrogen jude inom Israel vid Jesu tidsperiod skulle utflykt mot templet varenda påsk, samt flera judar inom exil kom vid mottagning beneath den helgen.
De tjänstgörande prästerna samt leviterna fick förtära från offerkött, inom vissa fall såsom enstaka sektion från enstaka ceremoni, dock även vilket enstaka sektion inom sitt uppehälle. Levitstammen skulle ej äga nation utan försörjas genom övriga israeliters tionde mot templet. Dessutom skulle tiondet säkerställa för att dem fattiga samt behövande kunde erhålla socialt underhåll (5 Mos 14).
Mose team påbjuder speciell vård ifall "främlingen, den faderlöse samt änkan". Detta torde existera en skäl mot Jesu reaktion beskriven inom Matt 21, var han driver ut dem vilket tjänar valuta vid dem fattiga genom för att kostsamt sälja nya "godkända offerdjur" då prästerna underkänt dem fattigas gåvor, samt speciella tempelmynt eftersom penningoffer ej kunde ges inom den vanliga valutan.
Templet inom kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Enligt kristendomen identifierade sig Jesus tillsammans syndoffret samt påskalammet liksom offrades till folkets räddning nära påsk (pesach). Kristi blod existerar offerblodet liksom bars in inom detta allra heligaste mot försoning (Hebr.
Salomos tempel, även kallat detta inledande templet inom Jerusalem, existerar detta tempel såsom i enlighet med inledande Kungaboken inom Bibeln uppfördes från Israels tredjeplats monark, Salomo cirka 960 f.Kr.9), likt fullbordande från all offerritual, inom detta himmelska tabernakel liksom existerar den förebilden mot detta jordiska templet. i enlighet med dem tidigare tempeloffren äger i enlighet med kristendomen bara varit symboliska, tillfälliga offer, vilket ej fullkomligt löst syndaproblemet, utan varit förebild på grund av Jesu offer (Hebr 10).
Således utför tron vid Jesu offer ytterligare offer meningslösa. Dessutom kopplas Abrahams nästan fullbordade offer från sin son Isak, mot förbundet tillsammans med Gud, var Gud vid identisk område, Jerusalem, senare låter sin son Jesus offras. Evangelierna anger för att templet inom förlåten rämnade inom detta ögonblick såsom Jesus gav upp andan vid korset samt detta står för att den kristustroende besitter riktig för att egen vandra in inom detta allra heligaste inom andlig fras, genom Jesus liksom överstepräst (Hebr 10:19).
Många kristna kyrkobyggnader byggda inom traditionell stil existerar vända inom motsatt riktning, tillsammans ingången inom väster samt altare inom öster, likt flertalet icke-kristna tempel, samt besitter ej tabernaklets tredelning. beneath nytestamentlig tidsperiod kunde samtliga troende medverka inom gudstjänsten allt efter andlig inspiration (1 Kor.
12–14) samt samtliga troende räknades vilket präster (1 Petr. 2:9). beneath efterapostolisk tidsperiod infördes däremot enstaka speciell prästtjänst tillsammans med drag ifrån judendomen, var bara utvalda personer fick hantera dem heliga föremålen samt tjäna nära altaret. Nya testamentet talar ej angående präster inom egenskap från tjänare till dem troende, utan på grund av detta finns apostlar, herdar/pastorer, profeter, evangelister samt pedagog inom församlingarna (Ef.
4:11). på grund av herdetjänst samt praktisk vård nämns äldste, församlingsledare ("episkopos"/biskop) samt diakoner. Begreppet tempel existerar inom nytestamentliga term ej kopplade mot ett byggnad, utan mot sammanslutningen från dem troende, likt en tempel, enstaka ställe till Guds uppenbarelse, tillsammans med enskilda individer liksom byggstenar (1 Petr.
2:5; 2 Kor. 6:16). Även individen ses likt tempel på grund av den helige Ande (1 Kor. 3:16).
Templets påverkan
[redigera | redigera wikitext]Salomos tempel antas äga blivit förebild till andra tempel inom region beneath nästa sekler, vilket man funnit nära arkeologiska utgrävningar, tillsammans med liknande tredelad struktur. Även frimurarnas tempel uppges äga detta tempel likt inspiration.