gitseat.pages.dev









Utsläpp i mark och vatten

Utsläpp från klimatpåverkande gaser

Sveriges utsläpp från växthusgaser plats 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022. detta motsvarar enstaka minskning angående 5,3 andel jämfört tillsammans med 2021.

Jämfört tillsammans 1990 besitter dem totala klimatutsläppen idag minskat tillsammans med 37 andel.

detta långsiktiga målet innebär för att landet ej bör äga några nettoutsläpp från växthusgaser mot atmosfären senast år 2045, för för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Utsläppsminskningen beneath 2022 berodde främst på minskade utsläpp från nationell transporter samt arbetsmaskiner.

Utsläppskällor.

Utsläppsminskningen från dessa sektorer plats ungefär 1,8 miljoner ton samt beror på minskade drivmedelsleveranser mot den svenska marknaden, högre användning från biodrivmedel samt ökad elektrifiering inom vägtrafiken.

De minskade leveranserna från drivmedel förmå mot viss sektion artikel enstaka inverkan från ökad grannlandstankning på bas från dem höga drivmedelspriserna inom land.

beneath 2022 äger leveranserna från drivmedel mot marknaden minskat, samtidigt såsom trafikarbetet äger ökat något.

Industrins utsläpp minskade tillsammans 3 andel beneath 2022 jämfört tillsammans 2021, vilket främst beror på underhållsstopp inom kemiindustrin samt minskade utsläpp från mineralindustrin.

Även el- samt fjärrvärmesektorn minskade utsläppen tillsammans med 2 andel, orsakat främst från varmt väder likt minskade användningen från fossila bränslen.

 

Hur ser den långsiktiga trenden ut? 

Sedan 1990 äger Sveriges klimatutsläpp minskat tillsammans ungefär 37 andel.

detta innebär för att knappt 50 procents minskade utsläpp återstår för för att nå Sveriges långsiktiga klimatmål senast år 2045.

Utsläppsminskningarna inom land besitter skett sidled tillsammans ett kraftfull finansiell tillväxt, tillsammans med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt enstaka växande befolkning.

Dessa faktorer är allmänt förknippade tillsammans med ökade utsläpp eftersom enstaka ökad finansiell handling samt ett större befolkning skulle äga drivit upp utsläppen angående andra faktorer varit oförändrade.

Det största bidraget mot utsläppsminskningarna sedan 1990 äger skett inom sektorn för uppvärmning från bostäder samt lokaler.

dem åtgärder likt bidragit maximalt mot utvecklingen är utbyggnaden från fjärrvärmenäten samt den följande övergången från oljeeldade värmepannor mot el- samt fjärrvärme samt även mot värmepumpar.

Industrins utsläpp påverkas från konjunkturen, dock besitter minskat sedan 2010 trots ett kraftfull konjunkturutveckling mellan 2011 samt 2018.

För små partiklar besitter inga säkra nivåer hittats samt därför bör man sträva efter sålunda låga utsläpp av ämnenofta föroreningar liksom möjligt.

Kvarvarande utsläpp består mot mer än två tredjedelar från utsläpp liksom är kopplade mot produktionsprocesser. För för att minska den här typen från processutsläpp krävs ingenjörsmässig tillväxt, stora investeringar inom fräsch processteknik samt enstaka ökad tillförsel från el, bland annat för produktion från vätgas.

Inom sektorn för el samt fjärrvärme samt massa- samt pappersindustrin äger utsläppen minskat på bas från enstaka snabb övergång från förbränning från kol samt olja mot sopor samt biobränslen, dem sistnämnda främst inom struktur från avverkningsrester samt restprodukter från skogsindustrin.

Effektivare fordon samt enstaka ökad användning från biodrivmedel genom reduktionsplikten äger bidragit mot minskade utsläpp från vägtrafiken.

Utsläppen från avfallssektorn äger minskat fast sedan 1990, framför allt mot följd från minskad deponering från organiskt sopor mot följd från deponeringsförbudet såsom infördes inom början från 2000-talet.

Som basår för beräkningarna från Sveriges klimatutsläpp används året 1990.

Flera åtgärder vilket besitter påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. detta handlar bland annat om

  • en historisk utbyggnad från koldioxidfri elproduktion (vattenkraft samt kärnkraft samt på senare år biokraft samt vindkraft)
  • en utbyggnad från fjärrvärmenäten samt den följande övergången från oljeeldade värmepannor mot både el samt fjärrvärme
  • en hög användning av biobränslen samt avfallsbränslen inom el- samt fjärrvärmeproduktionen
  • bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering från avfall.

 

Översikt från utsläpp samt trender per sektor

Industrisektorn står för ungefär enstaka tredjedel från Sveriges klimatutsläpp

Industrin står för ett ungefär enstaka tredjedel från Sveriges totala utsläpp.

Jämfört tillsammans med 1990 äger industrins utsläpp minskat tillsammans 26 andel. År 2022 uppgick utsläppen mot 15,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket innebär ett minskning angående 3,3 andel.

Den främsta anledningen såsom ligger mot bas för industrins minskade utsläpp beror på en underhållsstopp inom kemiindustrin samt minskade utsläpp från mineralindustrin.

Idag omfattas merparten från industrins utsläpp från järn- samt stålindustri, mineralindustri samt raffinaderier.

Utsläppen uppstår främst genom tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning från bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till modell utsläpp från vätgasproduktion samt läckage inom gasledningar). 

 

Utsläppen från inhemsk transporter minskade kraftigt 2022

Inrikes transporter motsvarar ungefär ett tredjedel från Sveriges totala klimatutsläpp.

År 2022 uppgick utsläppen från växthusgaser från inhemsk transporter mot ungefär 13,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppsminskningen beneath 2022 jämfört tillsammans med 2021 uppgår mot 10 andel samt beror på minskade drivmedelsleveranser mot den svenska marknaden, högre användning från biodrivmedel samt ökad elektrifiering inom vägtrafiken.

De minskade leveranserna från drivmedel mot marknaden är troligtvis mot viss sektion enstaka inverkan från ökad grannlandstankning på bas från dem höga drivmedelspriserna inom Sverige.

Enligt Sveriges etappmål för inhemsk transporter bör utsläppen minska tillsammans med minimalt 70 andel mot 2030 jämfört tillsammans 2010 samt hittills äger utsläppen minskat tillsammans 34 andel.

I registret förmå ni söka vid utsläpp av ämnenofta föroreningar från föroreningar mot atmosfär, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt mark samt överföringar från föroreningar via avloppsvatten samt överföringar från avfallsmängder.

detta innebär för att utsläppen behöver minska tillsammans knappt enstaka miljon ton per år inom snitt för för att 2030-målet bör behärska nås.

För för att nå utsläppsmålet behövs ytterligare insatser för för att öka andelen förnybara bränslen, ökad energieffektivitet genom omställning från fordonsparken samt övergång mot en mer transporteffektivt samhälle.

 

Jordbrukets utsläpp är inom princip oförändrade senaste åren

År 2022 plats dem totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

detta motsvarar drygt 14 andel från Sveriges totala utsläpp från växthusgaser.

Jordbrukssektorns utsläpp består främst från metan samt lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering samt kväveomvandling inom mark. Jämfört tillsammans med 1990 är utsläppen lägre idag, främst på bas från effektivisering samt minskad djurhållning.

 

Betydande utsläppsminskningar från uppvärmning från bostäder samt lokaler

Utsläppen från växthusgaser från personlig uppvärmning från bostäder samt lokaler äger minskat tillsammans 92 andel sedan 1990.

Utfasning från oljepannor besitter bidragit maximalt mot dem minskade utsläppen.

År 2022 stod sektorn för knappt 2 andel från Sveriges totala klimatutsläpp.

Utsläppsminskningen inom uppvärmning från bostäder samt lokaler samt el samt fjärrvärme är mot massiv sektion en konsekvens från styrmedel samt åtgärder, likt investeringar inom infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi samt koldioxidutsläpp, stöd mot installation från värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet såsom främjar förnybar elproduktion.

 

Flera styrmedel äger bidragit mot grundlig utsläppsminskningar inom avfallssektorn

Utsläppen från avfallsbehandling besitter minskat tillsammans med ungefär 77 andel 2022 jämfört tillsammans med år 1990 samt motsvarar cirka två andel från Sveriges totala växthusgasutsläpp.

Totalt uppgick utsläppen mot knappt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter inom sektorn.

Deponiförbuden samt beskattning från deponering från sopor, vilket infördes inom början från 2000-talet, besitter bidragit mot för att minska metanutsläppen från deponier samt mot för att tillgängliggöra sopor såsom bränsle för el- samt fjärrvärmeproduktion.

Utsläppstrenden samt faktorerna vilket uppstår mot följd från förbränning från icke-farligt sopor redovisas beneath energisektorn.

 

Preliminär statistik för 2023 publicerades sommaren 2024

Naturvårdsverket ansvarar för för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik likt används för för att följa upp klimatmålen såsom fastställts internationellt, inom EU samt nationellt för landet.

Preliminära utsläpp för 2023 publicerades sommaren 2024.

Jordbrukssektorns utsläpp av ämnenofta föroreningar består främst från metan samt lustgas ifrån djurens fodersmältning, gödselhantering samt kväveomvandling inom mark.

Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras inom månad 2024.

Uppgifterna är hämtade från Sveriges framställning från utsläppsdata mot EU samt UNFCCC (FN:s klimatkonvention). På Naturvårdsverkets uppgift besitter utsläppssiffrorna tagits fram från SMED (Svenska MiljöEmissionsData), en konsortium där IVL Svenska Miljöinstitutet, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) samt SMHI (Sveriges meteorologiska samt hydrologiska institut) ingår.

Den använda metodiken överensstämmer tillsammans med riktlinjerna för framställning från växthusgasutsläpp mot klimatkonventionen (IPCC 2006 Revised Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories).

Detta innebär bl.a. för att utsläpp från växthusgaser från internationell sjö- samt luftfart ej ingår inom den nationella statistiken utan redovisas separat. Avgången från koldioxid nära förbränning från biobränslen samt nedbrytande process från organiskt sopor ingår ej heller inom den nationella totalsumman, eftersom den ej lämnar något långsiktigt bidrag mot växthuseffekten.

Många ozonnedbrytande ämnen bidrar också mot klimatpåverkan, dock dem omfattas ej från klimatkonventionen samt redovisas ej här. Användningen från dessa ämnen regleras inom Montrealprotokollet.

De utsläpp samt absorption från växthusgaser såsom redovisas är inom huvudsak baserade på officiell svensk statistik; bl.a.

Försurning från mark, sjöar samt vattendrag existerar en miljöproblem vilket hotar för att utrota arter vid nation samt inom vattnet.

besitter energistatistik, avfallsstatistik samt jord- samt skogsbruksstatistik använts. information angående utsläppen från industrin äger sitt ursprung dels inom dem årliga miljörapporterna mot tillsynsmyndigheterna, dels inom beräkningar tillsammans hjälp från aktivitetsuppgifter samt emissionsfaktorer samt inom vissa fall expertbedömningar.

Detaljerade beskrivningar från använd metodik finns inom National Inventory Report 2023.

Koldioxiden är viktigast bland dem växthusgaser liksom släpps ut inom landet, dock flera andra föroreningar bidrar också mot växthuseffekten.

Hit hör framför allt metan, dikväveoxid (lustgas) samt en antal fluorhaltiga s.k. F-gaser (fluorkolväten, fluorkarboner samt svavelhexafluorid).

Vårt samhälle står inför stora utmaningar kopplade mot klimatförändringar, minskad biologisk diversitet samt utskick från ekosystemtjänster, urbanisering samt nedgången folkhälsa.

dem olika gasernas bidrag mot växthuseffekten kunna jämföras samt adderas mot varandra angående man multiplicerar mängden från varenda enskild gas tillsammans dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur produktiv gasen är såsom klimatpåverkare inom förhållande mot koldioxiden, vanligen sett inom en hundraårsperspektiv (GWP100).

Annorlunda uttryckt är kapabel man på detta sätt räkna ifall utsläppen från olika växthusgaser inom koldioxidekvivalenter.

Här nedan anges några från dem viktigaste växthusgasernas GWP-faktorer. Den första kolumnen anger dem faktorer liksom används inom utsläppsrapporteringen mot klimatkonventionen, medan den andra anger nyare uppskattningar publicerade från FN:s klimatpanel IPCC år 2021.

Växthusgas

 

GWP100

 

CO2 (koldioxid)

1

1

CH4 (metan)

28

27 / 30

N2O (dikväveoxid)

265

273

HFC 134a (ett från fluorkolvätena)

1300  

1526

   
   

Redovisningen från växthusgasutsläppen på kartan utgår från dem nationella information vilket land rapporterar årligen mot FN:s klimatkonvention (UNFCCC).

Mer ifall utsläppsdata titta teknik på regionalnivå.

Fler perspektiv

Sveriges klimatpåverkan förmå belysas på flera olika sätt.

På Naturvårdsverkets hemsida (se länken nedan beneath ”Mer information”) finns även statistik över absorption samt utsläpp från växthusgaser från markanvändning, liksom ej framgår inom denna markör.

Där finns även statistik över utsläpp från bränsle såsom tankas inom landet samt används mot utrikes sjöfart samt luftfart, även kallad internationell bunkring, utsläpp vilket ej heller framgår inom denna indikator.

Som en komplement mot denna markör finns även två kompletterande indikatorer här på Sverigesmiljömål.se likt tillsammans två olika skärningar redovisar så kallade konsumtionsbaserade  utsläpp, detta önskar säga utsläpp likt tar hänsyn mot klimatpåverkan vilket svensk konsumtion orsakar inom landet samt andra länder: konsumtionsbaserade utsläpp inom land samt inom andra länder samt Konsumtionsbaserade utsläpp per område.

På SCB:s hemsida finns dessutom klimatutsläpp redovisade i enlighet med ytterligare en kompletterande beräkningssätt: produktionsbaserade utsläpp – detta önskar säga utsläpp från svenska aktörer (utsläpp från svenska företag samt personer vilket skett både utanför samt innanför Sveriges gränser).

För mer information:

Utsläppsdata för EU:

Utsläppsdata för Länder liksom omfattas från Kyotoprotokollet:

Andra länkar tillsammans med utsläppsdata: