gitseat.pages.dev









Hur många typer av ormväxter finns det

Ormar

Ormar (Serpentes) existerar ett underordning inom ordningenfjällbärande kräldjur. dem äger smal lekamen samt cylindrisk kroppsform. Ormarna existerar växelvarma samt köttätare, samt vissa existerar kannibaler, detta önskar yttra dem äter individer från identisk art. Några arter äger utvecklat en värmekänsligt kroppsdel inom nosen, tillsammans med vilket dem inom mörker är kapabel uppleva kroppsvärmen från en bytesdjur.

Den äldsta bevarade förteckningen ovan olika ormar återfinns inom Brooklyn-papyrusen.

De allra flesta ormar lever vid nation, dock detta finns ungefär en 60-tal arter liksom lever inom haven.[1]Havsormarna anses äga detta starkaste giftet, dock existerar ej aggressiva.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Ormar förekommer nästan ovan kurera jorden.

Allmänt ligger deras utbredningsområde mellan 63° nordlig bredd samt 43° sydlig bredd. Den nordligaste arten existerar huggormen, såsom förekommer inom Skandinavien, samt den sydligaste existerar Bothrops ammodytoides såsom lever inom Patagonien. Inom utbredningsområdet finns detta dock några småöar samt ögrupper var ormar saknas. Dessa existerar Irland, Island, Azorerna, Bermuda, Nya Zeeland samt Hawaii.

Under evolutionens lopp äger ormar anpassat sig mot olika habitat. detta finns arter vilket lever vid nation alternativt beneath jorden, arter vilket lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (i både salt- samt sötvatten) samt arter vilket lever inom träd. enstaka sektion arter förekommer inom flera från dem nämnda habitaten.

De allra flesta växtfamilj med arter som liknar ormbunkar besitter endast ett typ från sporer (homospori), medan vissa, såsom vattenormbunkarna inom ordningen Salviniales, äger numeriskt värde typer från sporer (heterospori), en drag såsom även samtliga fröväxter har.

dem områden var detta finns flera olika tillgångar samt en flertal ekologiska nischer äger detta största antalet ormarter. Den största artrikedomen finns därför inom tropikerna. Trots detta finns detta ändå ormar inom mot synes ogynnsamma regioner vilket öknar samt bergskedjor.

Ormar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land förekommer arterna huggorm (Vipera berus), snok (Natrix natrix) samt hasselsnok (Coronella austriaca).

Sveriges ormar existerar samtliga fridlysta. Kopparödla kallas ibland på grund av kopparorm alternativt ormslå dock existerar alltså ett ödleart samt ej ett orm.

Huggormen existerar den enda giftiga ormen inom landet, dock dess bett existerar sällan livshotande till enstaka myndig människa.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Kroppslängden varierar kraftigt mellan olika ormar. Arterna inom familjenmaskormar existerar bara 15 centimeter långa.

Störst bland ormarna existerar Nätpyton liksom kunna nå ett kroppslängd vid nära 10 meter.

Hur flera olika typer från ormar finns det?

Även vilket gäller tvärsnittet finns skillnader. detta kunna existera runt, ovalt, nästan trekantigt alternativt äga formen från en toastbröd.

Ormarnas munhåla existerar formad således för att dem är kapabel sträcka ut tungan utan för att behöva öppna kurera munnen. Vissa ormar förmå öppna munnen sålunda många för att dem kunna svälja en helt vildsvin.

Könsdimorfism förekommer hos ormar inom sällsynta fall. mot modell existerar honor från huggormen (Vipera berus) mer brun- alternativt rödaktiga än hanar samt honornas mönstring existerar ej sålunda klar.

Även kroppsfärgen varierar. Några icke-giftiga arter besitter beneath evolutionens gång skaffat liknande färg likt giftiga arter på grund av för att skydda sig mot fiender.

Ormar äger inom motsats mot ödlor sammanvuxna samt genomskinliga ögonlock.[2]

Huden

[redigera | redigera wikitext]

Ormarnas hud består från tre skikt: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) samt underhuden (subcutis). varenda skikt äger olika funktioner. Cellerna inom överhuden innehåller keratin till för att forma en tätt samt flexibelt hornskikt inom struktur från fjäll.

Överhuden skyddar djuret mot skadlig effekt ifrån omvärlden. inom läderhuden finns flera nervändor, bindvävnad, blodkärl samt pigmentceller. inom underhuden sparar ormen fett liksom energireserv.

Fjäll

[redigera | redigera wikitext]

Ormar är kapabel äga flera olika fjälluppbyggnader. Vissa ormar besitter speciellt utvecklade fjäll på grund av för att klättra, simma, hålla kvar byten alternativt på grund av för att enklare behärska gräva.

Ormens fjäll hjälper även mot för att känna igen vilken art ormen tillhör, genom plåtarnas antal samt fjällens olika former samt delningar.

Ryggfjäll

[redigera | redigera wikitext]

  • Släta ryggfjäll: Små alternativt stora fjäll, äger inga vassa kanter alternativt upphöjningar vid fjällen.
  • Kantiga ryggfjäll: Fjäll liksom existerar spetsigare samt äger enstaka kant inom mitten vid varenda fjäll.

    Skötsel från orm varierar beroende vid fanns dem kommer ifrån.

    dem äger även en trekantigt mönster samt detta existerar efter detta liksom man gett namnet.

Ben

[redigera | redigera wikitext]

Ormar äger bara tre sorters ben: ben inom kraniet, ryggkotor samt revben. dem saknar bäcken, skuldergördel samt bröstben. vid bas från för att käken samt benen inom gommen bara existerar sammanlänkade tillsammans med grupp kunna dem öppna munnen väldigt många.

Ryggkotornas antal existerar vanligtvis 200 (maximalt 435). samtliga revben sitter tillsammans enstaka led vid ryggkotorna.

Huggtänder

[redigera | redigera wikitext]

Alla ormar äger enkel giftig saliv samt matsmältningsvätskor såsom används på grund av för att avbryta ner maten. dem såsom betecknas liksom giftiga besitter ombildat samt förstärkt detta gift samt använder detta mot för att döda sina byten.

flera ormar existerar predatorer samt dem sväljer sina byten läka mot skillnad ifrån flera andra jagare såsom äger extremiteter vilket utför detta enklare för att slita sönder sina byten. tillsammans hjälp från gifttänderna förmå dem förlama alternativt döda även större byten likt annars förmå smita iväg.

Det finns numeriskt värde varianter från gifttänder.

Antingen äger tanden ett fåra vid utsidan var giftet kunna sippra ner inom bytet alternativt således existerar den ihålig samt fungerar mer likt ett spruta.

De områden var detta finns flera olika tillgångar samt en flertal ekologiska nischer besitter detta största antalet ormarter.

Traditionellt ordnar man ormar efter huggtändernas placering inom käken, främre huggtänder (proteroglyfa) alternativt bakre huggtänder (opistoglyfa). enstaka fördel tillsammans för att äga huggtänderna framme inom käken existerar för att giftet är kapabel sprutas in inom bytet inom en enda hugg samt ormen behöver bara därefter följa efter bytet mot dess för att giftet börjar verka.

På ett sektion ormarter existerar huggtänderna fastsittande vid liknande sätt likt vanliga tänder medan huggtänderna vid andra ormar existerar rörliga samt existerar infällda ända tills för att ormen bör hugga sitt byte då dem fälls ut.

Ibland tappar ormar tänder då dem mot modell fastnat inom bytet, då växer detta ut enstaka färsk tand vid identisk plats.[3][4]

Evolution från huggtänder

[redigera | redigera wikitext]

Nya studier tyder vid för att varenda giftiga ormar besitter enstaka gemensam stamfader.

dem olika huggtändernas position besitter hos olika ormarter påvisat oberoende evolution.

En rapport från embryon ifrån åtta olika arter tillsammans med främre alternativt bakre huggtänder (inklusive enstaka art helt utan huggtänder) äger demonstrerat för att dem främre huggtänderna hos mot modell Viperidae samt Elapidae utvecklas långt bak inom den övre käken på grund av för att sedan vandra fram mot sin rätta ställe.

dem bakre huggtänderna, mot modell hos vissa ormar liksom tillhör familjen Colubridae, stannar istället kvar vid den ursprungliga platsen. dem olika släktlinjerna kunde därefter förbättra sina komplicerade giftsystem.

Den nya granskning föreslår ett färsk modell på grund av evolutionen från ormens huggtänder. granskning visar den förhistoriska mekanismen vilket gjorde för att ormens huggtänder utvecklades utifrån tänderna.

Den bakre delen från ormens tandformande lager inom den övre käken blev till länge sedan utvecklingsmässigt separerad ifrån resten samt bildade då en främre samt en bakre tandformande lager likt existerar utvecklingsmässigt oberoende ifrån varandra. Hos ormar tillsammans med bakre huggtänder finns detta förhållande kvar, detta bakre lagret bildar huggtänderna medan detta främre bildar vanliga tänder.

Även hos ormar tillsammans med främre huggtänder existerar detta detta bakre lagret vilket bildar dessa huggtänderna. Den nya modellen tyder vid för att ormar tillsammans främre huggtänder förlorade detta främre tandformande lagret samt detta bakre lagret bildade huggtänder såsom kunde vandra fram mot ett främre, mer produktiv position.

Modellen tyder även vid för att Viperidae samt Elapidae oberoende ifrån varandra förlorade detta främre tandformande lagret, vilket stämmer överens tillsammans detta faktum för att dem ej bildar ett monofyletisk grupp.[5]

Andra evolutionära teorier

[redigera | redigera wikitext]

  • Ormar tillsammans med främre huggtänder bildar enstaka monofyletisk team samt härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
  • Elapidae samt deras huggtänder härstammar ifrån främre tänderna medan Viperidaes huggtänder härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
  • Elapidae samt Viperidaes huggtänder äger oberoende från varandra härstammat ifrån dem bakre huggtänderna.[5]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Ormar lever vanligen utan sällskap samt deras sociala beteende existerar mindre välutvecklat.

dem träffas bara beneath en fåtal situationer, såsom nära parningen (se rubriken fortplantning). dem träffas även nära platser tillsammans särskilt utmärkt resurser mot att födas. mot modell uppsöker individer från arten strumpebandssnok (Thamnophis sirtalis) vattenansamlingar var tusentals grodor likt just avslutad metamorfosen kommer vid nation.

dem är kapabel även mötas nära platser liksom existerar särskilt lämpliga på grund av för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur vid (ofta finns bristande vid dessa platser samt därför samlas flera honor vid en ställe) alternativt på grund av för att producera en gynnande mikroklimat (dräktiga honor skapar vid således sätt goda förutsättningar till sina ungdjur, inom tempererade regioner samlas några ormar då dem övervintrar).

Ormar besitter sällan en revir. en känt undantag existerar mambor (Dendroaspis) beneath parningstiden. Flera arter stannar all existensen inom identisk distrikt dock detta finns även arter likt går eller reser. Vandringar förmå hänga ihop tillsammans årstiderna alternativt således förflyttar sig ormarna då antalet individer inom en zon blir till stort.

En orm existerar en krypande, ryggradslöst vilt vilket tillhör reptilfamiljen.

enstaka sektion arter likt vanligen lever inom öknar (till modell den amerikanske sidvindaren, Crotalus cerastes) utför ibland längre vandringar vars avsikt existerar okänt.

Rörelse

[redigera | redigera wikitext]

Beroende vid levnadsområdet besitter ormar olika rörelsesätt. Ormar vilket lever terrestriskt är kapabel oftast kravla samt simma.

Undantaget existerar ormar likt lever beneath jorden. Dessa måste gräva till för att anlända vidare. Havsormar (Hydrophiinae) äger särskilt god förmåga för att dyka. dem stänger sina näsöppningar samt stannar upp mot ett 60 minuter beneath vattenytan. Dessutom kunna några arter klättra samt hoppa samt enstaka sektion trädlevande arter förmå mot samt tillsammans med glida ett bit genom luften.

dem plattar ut sin lekamen samt svävar mot nästa träd. likt detta nämnts inom start använder sig dem flesta ormar från en kravlande rörelsesätt dock dem besitter olika tekniker:

  • Att ormen slingrar sig existerar den vanligaste metoden.

    Det finns cirka 3 600 kända ormarter, samt dem varierar inom storlek ifrån små mot enorma, liksom den gröna anakondan samt pytons.

    Ormen pressar sina starka muskler mot olika objekt vid marken (stenar, kvistar) samt trycker sig snett vidare. Då olika delar från kroppen pressar djuret mot vänster samt andra delar mot motsats till vänster existerar den resulterande riktningen rakt fram. inom djungeln når några arter vid således sätt ett hastighet upp mot 6 kilometer per timme.

  • Med periodiska vågor genom kroppen likt åstadkoms tillsammans hjälp från muskelkontraktioner kravlar några arter vid linje rakt fram.

    Denna teknik används mot modell inom smala bergssprickor dock hastigheten existerar låg.

  • Att slingra sig åt sidan (se bilden) används ofta från ormar såsom lever inom öknar.
  • Några arter rör sig vid en sätt såsom påminner ifall en dragspel. dem drar sin bakre lekamen fram samt lägger den inom flera veck samt sedan sträcks den främre delen framåt.

Systematik samt evolution

[redigera | redigera wikitext]

För enstaka utförligare systematik tillsammans med samtliga släkten, titta Ormars systematik.

Ungefär 3 000 arter från orm existerar kända.

till några taxon existerar detta oklart om dem utgör underarter alternativt självständiga arter samt dessutom beskrivs ständigt nya arter.[6] vid bas från detta skiljer sig antalet arter inom olika vetenskapliga avhandlingar. Även släktskapsförhållandena mellan dem kända arterna existerar ej helt utredd. Taxonomin redovisas därför speciell inom olika studier.

Ormar antas beneath enstaka period från sin evolution äga levt beneath mark, var dem förlorade sina ben eftersom dem ej behövdes samt mestadels plats inom vägen.[källa behövs] från identisk orsak äger ormarna även tappat bort eller missat sina ögonlock, vilka ersatts från en permanent skyddande hudskikt.

enstaka tecken vid för att denna teori stämmer existerar för att ormar ännu söker skydd inom håligheter samt gropar då dem känner sig hotade från predator alternativt oväder.[källa behövs]

Följande inventering tillsammans 24 familjer existerar i enlighet med The Reptile Database:[7]

Ormen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Vissa besitter ormar såsom djur som bor i hus, vanligtvis inom terrarium.

Ormtjusare använder ormar mot inom sina uppträdanden.

Att existera skrämd, alternativt tycka för att ormar existerar obehagliga existerar vanligare än flera andra fobier. Fobin på grund av ormar kallas ophidiofobi.[8]

Ormar existerar vanliga inom sagor. Ormen inom Gamla Testamentet existerar en känt exempel.[9] inom struktur från ormskålen samt eskulapstaven existerar ormar syboler på grund av farmaci samt läkare.[9] Ormen existerar en från dem kinesiska zodiakdjuren.[9]

I Jämtland samt Hälsingland kallas enstaka orm långkusedialektalt.[10]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ITIS – Standard Report Page: Elapidae
  2. ^Glandt, Dieter (2016). ”Schlange oder Eidechse”. Amphibien und Reptilien.

    Springer Media. sid. 14 

  3. ^Mckay, John A. (1994). Den stora boken ifall ormar. Streiffert förlag AB. sid. 38-41. ISBN 91-7115-037-4 
  4. ^Mattison, Chris (2000). Boniers stora volym ifall ormar. Albert Boniers förlag. sid. 18-19,24-25. ISBN 91-0-057178-4 
  5. ^ [ab] Vonk, Freek J.. ”Evolutionary ursprung and development of snake fangs”.

    Macmillan Publishers Limited.

    Det finns ovan 3 400 kända ormartade arter, indelade inom tre huvudfamiljer: giftormar, boidae (ej giftiga) samt pytonormar.

    http://www.nature.com/nature/journal/v454/n7204/abs/nature07178.html. Läst 12 månad 2013. 

  6. ^Exempel vid ett nyupptäckt art, n-tv (tyska), 2006-07-27
  7. ^The Reptile Database: Suborder Ophidia (Serpentes) - Snakes
  8. ^Öhman A (2009). ”Of snakes and faces: An evolutionary perspective on the psychology of fear”. Scandinavian Journal of Psychology 50: sid. 543-552.

    doi:10.1111/j.1467-9450.2009.00784.x. ISSN0036-5564. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9450.2009.00784.x/full. Läst 20 juni 2011. 

  9. ^ [abc] Sfetcu, Icolae (2014). ”Symbolism”. Reptiles: Crocodiles, Alligators, Lizards, Snakes, Turtles. Multimedia Publishing. sid. 176−177 
  10. ^Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 355, [1]Gleerups, skogsdunge 1862–1667, faksimilutgåva malm 1962

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlén, I., Andrén, C.

    & Nilson, G. (1995) Sveriges grodor, ödlor samt ormar., Uppsala/Stockholm

  • Arnold, E. N. & Burton, J. A. (1978) Reptiler samt amfibier inom Europa, Stockholm
  • Curry-Lindahl, Kaj (1988) Däggdjur, groddjur & kräldjur, Stockholm
  • Edström, A. (1988) Djurens gifter, Lund
  • Ursing, B.

    (1956) Fiskar: kräldjur/ groddjur / fiskar, Stockholm

  • Mattison, C. (2001) Bonniers stora läsning ifall ormar
  • Milio, M. A. (2004) Smålands varelse samt naturliv, Växjö