Hur var klimatet under krita

Vår kännedom ifall dem globala klimatvariationerna beneath kvartärtiden, den geologiska period likt inleddes för cirka 2,5 miljoner år sedan, kommer inom massiv utsträckning från sedimentkärnor vilket är provtagna från världshavens bottnar.

Dessutom finns detta påverkan likt visar hur klimatet förändrats på detta tidsperspektiv från studier från iskärnor såsom besitter borrats upp från inlandsisarna på Grönland samt Antarktis.

Variationerna inom klimatet beneath dem senaste 2,5 miljoner åren äger omfattat kalla istider (glacialer) samt varmare mellanistider (interglacialer).

Speciellt beneath dem senaste 900 000 åren äger amplituden på klimatvariationerna ökat, detta önskar säga växlingarna mellan varmt samt kallt besitter förstärkts. beneath istiderna äger inlandsisarna tidvis nått ner mot dem nordliga delarna från Tyskland samt Polen. Även istiderna kännetecknades från en växlande klimat tillsammans kalla stadialer samt relativt varma interstadialer beneath vilka inlandsisarnas utbredning minskade.

Temperaturen beneath istiderna kunna inom land tidvis äga varit 20 grader lägre än idag.

Den kvartära perioden brukar delas in inom Pleistocen samt Holocen. Holocen motsvarar den mellanistid likt oss lever inom idag samt likt inleddes för drygt 11 000 år sedan.

I land samt andra områden liksom periodvis besitter varit täckta från glaciäris finns främst avlagringar såsom besitter avsatts inom samband tillsammans alternativt efter för att den senaste inlandsisen drog sig igen.

Äldre avlagringar äger inom massiv utsträckning eroderats försvunnen från tidigare inlandsisar. inom vissa områden finns detta dock kvar äldre kvartära avlagringar, såsom ger ett foto från hur klimat samt vegetation besitter tett sig före den senaste nedisningen.

Klimatutveckling inom Sverige

Vid minimalt tre tillfällen besitter detta nordiska klimatet beneath upp mot 100 000 år långa perioder kännetecknats från istidsförhållanden tillsammans med omväxlande stadialer samt interstadialer.

beneath dem kalla faserna täcktes stora områden inom land från enstaka inlandsis. beneath mellanistiderna drog sig isen åter samt vegetationen kunde expandera.

De förhållandevis varma mellanistiderna besitter varit relativt korta, cirka 10 000–15 000 år, samt karaktäriserades från klimat samt vegetation såsom liknar dagens.

landet fanns beneath dessa perioder mot största delen täckt från täckt område, samt glaciärerna inom fjällkedjan ägde endast små utbredning.Under dem kalla stadialerna täcktes landet inom massiv utsträckning från ett inlandsis, såsom rörde sig ut från norra land där den plats såsom mäktigast.

beneath dem varmare interstadialerna drog sig inlandsisen igen. Klimatet plats dock även beneath dessa perioder kallare än idag.

Fjällkedjan fanns troligen mot stora delar täckt från glaciäris samt stora delar från norra landet bestod från tundra tillsammans med permafrost.

I landet finns utspridda förekomster från sediment från den senaste mellanistiden, Eem. Denna period inträffade för cirka 125 000 år sedan. Undersökningar från sediment bevarade från Eem visar för att sommartemperaturen plats en par grader högre än idag, något likt bidrog mot för att vegetationen inom land beneath denna period fanns frodigare än dagens vegetation.

eftersom klimatet även internationellt plats varmare nådde världshaven höga nivåer eftersom relativt lite dricksvatten fanns uppbundet inom glaciäris. Dessa varma förhållanden bestod beneath ungefär 10 000 år, samt avslutades när temperaturen snabbt sjönk varvid den senaste istiden inleddes.

Den senaste istiden

I Europa brukar man kalla den senaste istiden för Weichsel.

beneath början från Weichselistiden plats utbredningen från inlandsis relativt små inom land samt detta mesta tyder på för att endast dem norra delarna från landet täcktes från fryst vatten. Klimatet fanns dock betydligt kallare än idag samt tidvis rådde tundraförhållanden tillsammans med permafrost inom stora delar från landet.

Under dem tidiga delarna från Weichsel förekom två perioder då isen drog sig tillbaka samt landet plats då nästan helt fritt från fryst vatten.

Dessa mer alternativt mindre isfria interstadialer kännetecknades dock från en betydligt kallare klimat än dagens. detta besitter ej gått för att säkert fastställa hur länge samt när dessa interstadialer ägde rum.

Under dem senare delarna från Weichselistiden plats landet troligtvis mestadels täckt från fryst vatten.

Inlandsisen nådde sin största utbredning beneath istidens slutfas för cirka 22 000 år sedan.

Då täcktes även dem norra delarna från Polen samt Tyskland från inlandsisen.

Sediment från dem två isfria perioderna besitter hittats på många platser, framför allt inom norra landet. Dessa avlagringar innehåller kvarlevor från både flora samt fauna samt på några platser besitter kvarlevor från mammutar samt andra större köldtåliga däggdjur påträffats.

Däremot besitter ännu inga spår från mänskliga aktiviteter hittats inom landet från dessa perioder.

Under den senaste istiden rådde tundraförhållanden inom stora delar från Mellaneuropa. dem varelse såsom levde där då, vilket mot modell mammut samt ren, fanns anpassade mot ett kall miljö. Dateringar från mammutfossil från Norden visar för att populationer tillsammans mammutar levde inom området kring nuvarande östersjön för mellan cirka 40 000 samt 25 000 år sedan.

När klimatet blev varmare minskade tundrans utbredning drastiskt. Detta tillsammans tillsammans med stark jaktverksamhet från människan ledde mot för att flera från dem köldtåliga djurarterna dog ut alternativt minskade kraftigt inom antal. dem flesta mammutarna dog ut för cirka 10 000 år sedan. dem sista resterna från mammutar äger man hittat på ett skyddad ö inom Sibirien där människan etablerade sig relativt sent.

Här levde mammutarna kvar fram mot för cirka 4000 år sedan.

Från tundra mot dagens klimat

Vi äger relativt god kännedom angående hur detta gick mot då inlandsisen drog sig igen, den så kallade deglaciationen. detta tog närmare 12 000 år från detta för att isen började dra sig igen från norra Tyskland mot detta för att dem sista isresterna försvann från Norrbottens inland.

beneath deglaciationen skedde flera bakslag inom klimatet då isen åter ryckte fram.

Det maximalt välkända bakslaget inom klimatet är yngre dryas-stadialen för cirka 12 000 år sedan, då temperaturen sjönk inom stora delar från världen.

Avlagringar från yngre dryas är väl dokumenterade från många platser, både inom land samt övriga världen. nära inledningen från denna kallfas sjönk sommartemperaturen tillsammans med flera grader på bara hundra år.

När inlandsisen drog sig igen från landet etablerade sig växter samt vilt snabbt inom dem isfria områdena.

Först etablerade sig dem maximalt köldtåliga arterna samt därefter successivt mer värmekrävande arter. Temperaturen ökade fram mot för cirka 6 000–7 000 år sedan då sommartemperaturen fanns en par grader högre än dagens samt klimatet inom Sydsverige liknade detta såsom idag råder inom norra land i västeuropa.

Södra halvan från landet täcktes då inom massiv utsträckning från ädellövskog. Denna period brukar ibland kallas för detta holocena klimat-optimat, då stora delar från världen upplevde en varmare klimat beneath denna tid.  Därefter sjönk temperaturen successivt för för att stabiliseras på enstaka lägre nivå för ungefär 2000 år sedan.

detta kallare temperaturerna ledde inom land mot för att barrskogen bredde ut sig på bekostnad från ädellövskogen. 

Även ur en historiskt perspektiv kunna oss titta för att klimatet uppvisar förändringar över tiden. beneath den så kallade Lilla istiden fanns mot modell klimatet inom landet kallare än för tillfället samt glaciärerna inom fjällkedjan ökade inom storlek.

Denna kallperiod kulminerade beneath 1700–talet samt klimatet besitter därefter successivt blivit varmare.

Senast granskad 2020-04-07