Den arbetande människan folkhälsa teknologi makt

Michel Foucault
Född	Paul-Michel Foucault 15 oktober1926 Poitiers, Frankrike
Död	25 juni1984 (57 år) Paris, Frankrike
Region	Västerländsk filosofi
Skola	Kontinental filosofi Poststrukturalism
Intressen	Idéhistoria, etik, vetenskapsteori, politisk filosofi
Idéer	Biomakt, diskursanalys, episteme, governmentalitet, panoptikon, subjektivitet
Verk	Vansinnets bakgrund beneath den klassiska epoken (1961) Les Mots et fransk artikel choses (1966) Övervakning samt straff (1975) Sexualitetens historia (1976–1984)
Influenser	Louis Althusser, Antonin Artaud, Gaston Bachelard, Roland Barthes, Georges Bataille, Maurice Blanchot, Georges Canguilhem, Gilles Deleuze, Georges Dumézil, Sigmund Freud, Erving Goffman, G.W.F. Hegel, Martin Heidegger, jean Hyppolite, Immanuel Kant, Ludwig Klages, Karl Marx, Maurice Merleau-Ponty, Michel dem Montaigne, Friedrich Nietzsche, Markis dem Sade
Influerat	Giorgio Agamben, Pierre Bourdieu, Judith Butler, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Friedrich Kittler, Jacques Rancière, Edward Said
Signatur

Paul-Michel Foucault, född 15 oktober1926 inom Poitiers inom Vienne, död 25 juni1984 inom Paris, fanns ett franskfilosof samt idéhistoriker, tillsammans med speciell inriktning vid psykologi samt sociologi.

han plats även verksam såsom politisk aktivist.

Foucault räknas från vilket ett från 1900-talets mera inflytelserika tänkare. tillsammans med sin bedömning från samhälleliga institutioner samt maktutövning anses han äga förändrat flera vetenskaper vid djupet, samt bland dem term samt teorier denne lanserat, utvecklat alternativt populariserat finns biopolitik, statsrasism,^[1]normaliseringsprocess, konstruktivism samt ett modifierad ögonkontakt vid sexualitet, vansinne, auktoritet samt förståelse.

Foucault brukar hänföras mot den kontinentala filosofin samt förmå räknas liksom enstaka nödvändig inspiratör på grund av reflektionen kring postkolonialism samt internationell. Sedan 1990-talet besitter Foucaults politiska idéer uppmärksammats från den italienske filosofen Giorgio Agamben. Efter Foucaults död besitter såväl filosofiska tidskrifter likt föreningar bildats på grund av för att analysera hans idéer.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Michel Foucault föddes 1926 inom Poitiers inom enstaka välbärgad släkt ifrån provinsen, liksom andra barnet från tre, samt äldste son. Hans far, Paul Foucault (1893–1959), plats enstaka framstående kirurg samt anatomilektor nära medicinska fakulteten samt ville för att sonen skulle vandra inom hans fotspår.

Även farfadern samt morfadern fanns kirurger, samt modern Anne Malapert (1900–1987) ärvde sin faders slottslika bostad utanför Poitiers, var familjen bodde omväxlande tillsammans med en byggnad inom staden. Sin inledande träning fick denne från jesuiter nära Henri IV-läroverket, var denne började delta inom undervisningen innan denne ens fyllt fyra år.^[2]

Foucault gick numeriskt värde kalenderår inom "barnklasserna" fram mot 1932, inom "primärklasserna" fram mot 1936 samt inom "sekundärklasserna" (motsvarar ungefär svenskt högstadium samt gymnasium) fram mot 1940 då denne började vid Saint-Stanislas-skolan,^[3] från vilket ställe han utexamineras inom juni 1942 tillsammans goda bedömning inom dem flesta ämnen förutom tänkesätt, var han bara får 10 från 20 poäng.^[4] Efter enstaka tids förberedelse blev denne inskriven nära École Normale Supérieure direkt efter kriget, 1945, samt ägde bland andra jean Hippolyte likt pedagog.

tid 1948 avlade han prov inom tänkesätt, 1950 inom psykologi samt 1952 inom psykopatologi. inom likhet tillsammans med flera andra lärda blev denne medlem inom franska kommunistpartiet, vilket denne blev introducerad inom från sin pedagog Louis Althusser. Foucault lämnade dock grupp 1953. Året därpå flyttade han mot Uppsala samt undervisade inom franska nära universitetet var beneath fyra tid.

1955–1958 fanns denne föreståndare till Maison dem France inom Uppsala. han ägde till intention för att lägga fram sin avhandlingHistoire dem la folie à l'âge classique ("Vansinnets bakgrund beneath den klassiska epoken") var, dock blev avrådd från berg Lindroth, professor inom idéhistoria, vilket ansåg för att den plats full från spekulativ generaliseringar.^[5]

Efter Uppsala-vistelsen tillbringade Foucault en tid inom Warszawa samt en inom Hamburg innan denne återvände mot land i västeuropa till för att publicera sin avhandling.

identisk kalenderår träffade denne sin tio kalenderår yngre blivande livskamrat Daniel Defert.^[6] 1960 utnämndes denne mot professor inom tänkesätt inom Clermont-Ferrand, inom Tunis 1965, inom Vincennes 1968. beneath ett period plats han inom Moskva, varvid denne bröt tillsammans kommunistpartiet samt återvände mot land i västeuropa.

denne utnämndes 1970 mot professor inom idéhistoria nära Collège dem France inom Paris, var denne efterträdde sin tidigare pedagog Hyppolite inom kamp mot Paul Ricœur samt tillsammans med stöd från Georges Dumézil. Foucault dog 1984 från AIDS-relaterade komplikationer inom Paris.^[7]

Politiskt engagemang

[redigera | redigera wikitext]

Foucault plats inledningsvis marxist, samt tillsammans med tiden nietzschean, dock bröt flera gånger tillsammans den franska lärda vänstern, såsom plats många radikal samt maoistisk nära den tiden.

beneath praktiskt taget läka sitt liv plats han aktivist, samt verkade till rättssäkerhet, mot invandrarfientlighet samt visade nyfikenhet på grund av folkliga revolutioner beneath sin samtid. Hans kontakter tillsammans med den lärda vänstern återknöts dock gång vid gång inom sakfrågor var dem kunde mötas. dem sista år från hans liv genomsyrades från misströstan vid den socialistiska praktiska politiken, samt han kom mer samt mer för att uppfatta enstaka spänning mellan dem lärda samt makthavare.^[8]

1950- samt 1960-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under ungdomen fanns Foucault klart marxistisk inom sin tankesystem, liksom dem flesta lärda inom land i västeuropa, samt anslöt sig mot Franska kommunistpartiet (PCF) 1950.

Nietzsches tänkande kom in inom Foucaults liv inledningsvis omkring 1953, samt han lämnade PCF omkring 1954. Sin marxistiska hållning höll han kvar längre än således, fastän den omarbetades samt omtolkades beneath utdragen tidsperiod, samt ursprunglig beneath start från 1960-talet ägde denne lämnat marxismen på baksidan sig.

eftersom Foucault ägde service inom Tunisien 1968, påverkades denne ej nära ett inledande anblick från majrevolten.

Ofta finns enstaka foto från för att AI alternativt automatisering bör anlända samt avgöra ovan oss, dock inom stället måste oss förstå hur teknologin existerar enstaka förlängning från människan.

beneath dem sista dagarna inom femte månaden i året återvände han mot Paris samt deltog inom en möte; inom Tunis ägde studentrevolterna börjat redan 1966 vilka inom juni 1967 samt vidare urartade mot antisemitiska upplopp, likt väckte Foucaults avsky. kalenderår 1969 samlade denne samt Jean-Paul Sartre ett samling aktivister, varvid denne förenade sig tillsammans med vänsterrörelsen, samt fördömde den franska regeringens agerande mot studenterna.

då denne började sitt jobb angående fängelsernas saga, bildade han ett förening, Groupe d'Information sur fransk artikel Prisons (GIP), såsom organiserade aktioner, vilket mot modell samlingar framför fängelser tillsammans med aviseringar mot fångarna tillsammans med högtalare samt bengaliska eldar. GIP blev enstaka massiv succé, samt liknande föreningar bildades, oftast från maoister.^[9]

1970-talet

[redigera | redigera wikitext]

År 1971 arrangerade Sartre, Gilles Deleuze samt Foucault enstaka aktion mot rasism, mot resultat från för att den 15-årige algeriern Ben Ali Djellali vådaskjutits mot döds, samt dem uppkallade sin förening, Djellali-kommittén, efter honom.^[10] Detta blev upptakten mot en långt engagemang på grund av invandrares rättigheter; denna kommitté ställdes emellertid snart inför bekymmer då falanger ville verka på grund av palestiniernas rättigheter samt Foucault å sin blad plats proisraelisk.

När bland andra Sartre önskar producera ett folkdomstol inom land i västeuropa, fanns dock Foucault avvisande. Sartre samt Foucault ägde då samarbetat inom den radikala arbetartidningen APL, liksom Foucault deltog inom aktivt mot 1975 då denne bröt tillsammans den maoistiska vänsterrörelsen.^[11]

År 1977 uppmärksammade Foucault utvisningen från Baader-Meinhof-ligans advokat Klaus Croissant ifrån land i västeuropa mot Västtyskland, dock mot skillnad ifrån Deleuze gjorde han detta vid enstaka rättsvetenskaplig grund.^[12] denne reste mot Tyskland nära verkställandet på grund av för att forma ett barrikad mot polisen samt fick då en revben knäckt.

inom månad åkte denne igen mot Tyskland samt blev angiven mot polisen varför denne något som har transporterats eller flyttats mot polishuset på grund av analys. ifall detta skrev Foucault inom Der Spiegel för att lärda ansågs samhällsfarliga, samt denne demonstrerade mot förmån till enstaka tysk advokat inom Hannover. Tillsammans tillsammans med Yves Montand demonstrerade han inom Madrid den 22 september 1975 mot för att Francoregimen ägde dömt elva personer mot döden.

inom samband tillsammans med detta sade denne till inledande gången för att denne inte någonsin mera önskar lyssna talas angående Marx.^[13]

År 1977 fick han inom uppgift åt den italienska tidningen Corriere della sera för att åka mot Iran samt bevaka händelseutvecklingen var. denne antog erbjudandet, samt reste även dit enstaka andra gång, efter Ayatollah Khomeini tagit makten.

denne bidrog därmed mot opinionsbildningen inom frågan. denne äger påståtts prata mot förmån på grund av revolutionen, vilket denne efter 1979 blivit kritiserad till. Efter detta undvek han politiska uppdrag.^[14]

Hans föreläsningar 1977–1978 samt 1978–1979 nära Collège dem France, Sécurité, territoire, population samt Naissance dem la biopolitique, publicerades 2004.

inom dessa framträder delvis nya politiska tankegångar samt på grund av inledande gången kommer denne in vid liberalism samt vetenskapen om resurserhandel och finans, samt statsbegreppets saga.

1980-talet

[redigera | redigera wikitext]

Med anledning från Foucaults samt Sartres engagemang på grund av flyktingar på båt ifrån Vietnam 1979 läste han den 19 juni 1981 upp enstaka deklaration nära enstaka presskonferens inom Genève: ”Det finns en internationellt nationalitet vilket medför rättigheter, förpliktelser samt vilket förbinder mot uppror mot allt missbruk från auktoritet, vem såsom än utövar den samt vem liksom än existerar dess offer.

då allt kommer omkring existerar oss samtliga styrda /---/ Individernas vilja måste ett fåtal enstaka ställe inom den verklighet likt regeringarna äger velat behålla såsom sitt monopol, en monopol såsom man måste ta ifrån dem bit till bit varenda dag” (tryckt inom Libération 30 juni 1984).^[15]

Den 15 månad 1981 skrev han samt Pierre Bourdieu en upprop mot den franske utrikesministern Claude Cheysson, liksom ej ville äga tillsammans med Solidaritets uppror inom Polen en par dagar innan för att utföra.

inom samt tillsammans detta bröt den lärda vänstern tillsammans den politiska socialismen. Engagemanget på grund av Polen blev Foucaults sista.^[16]

I oktober 1980 blev Foucault gästprofessor nära University of California samt gav ett rad föreläsningar vid ämnet sanning samt subjektivitet. inom november identisk kalenderår föreläste denne nära Humanities Institute nära New York University.

inom Kalifornien deltog Foucault inom gaylivet inom San Francisco Bay Area samt denne besökte sadomasochistiskabastuklubbar. Genom denna sexuella handling smittades Foucault från virus samt utvecklade senare Aids.^[17] Sommaren 1983 ådrog denne sig ett ihållande torrhosta såsom denne trodde fanns ett lunginfektion.

Foucault lades in vid La Salpêtrière-sjukhuset inom Paris den 9 juni 1984; han uppvisade neurologiska symptom, förvärrade från sepsis. han dog var den 25 juni.^[18]

Han ägde då påbörjat en jobb ifall dem mentala strukturerna hos socialistiska makthavare, dock boken publicerades inte någonsin.

Foucaults teori angående diskurser

[redigera | redigera wikitext]

Juli–sept 1969 publicerade Foucault artikeln "Qu'est-ce qu'un auteur?" inom Bulletin dem la Société Française dem Philosophie.

Artikelns titel besitter översatts, något olyckligt, mot "Vad existerar ett författare" från Henrik Killander; detta är kapabel även betyda "skapare" samt "upphovsman". Denna skrivelse blev enstaka från dem inledande var Foucault utför upp tillsammans grundandet från diskurser, vilket flera ser såsom ett modifikation från Thomas Kuhns teori ifall paradigmskiften.^[19]

Med "auteur" avser Foucault dels författare från litterära texter, konstnärer från målningar, dock även upphovsmän från diskurser, vilket mot modell Karl Marx samt Sigmund Freud vilkas skrivna verk blivit strukturer från term samt teorier, var införandet från nya term samt teorier existerar en från diskursens kännetecken; dem besitter "öppnat en plats på grund av något annat än sig själva, dock såsom dem likväl besitter grundat".

Detta existerar i enlighet med Foucault ej detsamma såsom för att existera grundare från vetenskapsgrenar, vilket Ferdinand dem Saussure grundat lingvistiken alternativt Georges Cuvier grundat biologin. enstaka vetenskapsgren förmå nämligen förvandlas tillsammans nya diskurser utan för att den avslutas alternativt blir något annat än just den vetenskapsgrenen, medan enstaka diskurs vilket marxismen alternativt psykoanalysen ej är kapabel omvärderas samt förbli densamma.

Foucault menar dock för att detta ej ursprunglig samt främst existerar införandet från nya term, texter samt hypoteser vilket existerar signifikant till grundande från diskurser, utan införandet från skillnader samt motsättningar. Denna skillnadsteori skulle denne förbättra inom efterföljande verk. Begreppen, texterna samt hypoteserna består från skillnader, i enlighet med Foucault, genom för att något endast existerar ifall detta ej existerar något annat; detta vilket ej skiljer sig existerar brus.

Skillnaderna består även från tabun såsom finns inom diskurserna. Begreppen samt deras struktur, hypoteserna samt dessas formulering, existerar detsamma såsom diskurs, vilket tillsammans dem skillnader vilket presenteras avgränsar sig ifrån bruset.

Senare skulle Foucault återkomma mot diskursivitet, inom synnerhet inom boken L'archéologie ni savoir 1969 (Vetandets arkeologi) samt installationsföreläsningen L'ordre ni discours 2 månad 1970 (svensk översättning från Mats Rosengren 1993 Diskursens ordning).

Hans utgångspunkt inom dessa verk samt andra vilket mer särskilt berör saga, existerar för att varenda epok utgörs från diskurser likt bestämmer vilket liksom förmå tänkas. vad likt utgör enstaka epok blir bestämt från dess skillnader mot andra epoker, ej dess identitet, struktur, alternativt artikel inom sig. inom "Qu'est-ce qu'un auteur?" existerar dock Foucault från den uppfattningen, för att företeelsen tillsammans auteur från diskurser, såsom Marx samt Freud, uppstod vid 1800-talet, samt menade ej för att dem egentligen bara uttryckte samt skapade sin epok, liksom Foucault egen både tillhörde samt fjärmade sig ifrån.

Dessa slags epok-diskurser blir människor inlemmade inom genom utbildningssystemet.^[20]

I sina verk angående diskurser utgår Foucault ifrån strukturalismen inom således måtto för att denne tänker sig en metonymiskt samband mellan makro- samt mikronivåer, var makronivåns struktur existerar densamma liksom mikronivåns.

Slutsatser: inom vår forskning fanns detta flera faktorer, såsom avsikt samt normer, likt påverkade den ömsesidigt interaktionen mellan människa, organisationen samt teknologi.

Föreliggande skillnader studeras främst mellan jämsides fenomen, dock även fenomen vilket existerar brus inom ett ytterligare diskurs än sin personlig, inom synvinkeln snarare än inom sig egen.

Filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Foucaults tidiga tänkesätt klassas ofta vilket strukturalistisk inom identisk tradition likt Claude Lévi-Strauss samt liksom elev mot Dumezil.

Senare besitter Foucault alltmer försökt distansera sig ifrån denna tradition, särskilt inom L'Archéologie ni savoir ("Vetandets arkeologi"). denne äger då kommit för att kallas ömsom poststrukturalist, ömsom postmodernist. inom likhet tillsammans med andra samtida franska tänkare inspirerades denne inledningsvis från Karl Marx teoribildning samt verkade inom dennes efterföljd.

han tog tillsammans tiden avstånd ifrån Marx, dock bekände sig heller inte någonsin mot någon ytterligare filosofi; denne påverkades från Friedrich Nietzsche,^[21] dock utvecklade enstaka personlig kvist inom samtidens franska diskursanalytiska filosofi; den kontext Foucault utgick ifrån fanns maktens struktur inom meningen.

inom sina verk äger denne genomgående enstaka konstruktivistisk infallsvinkel; denne utför genealogiska studier från begrepps uppkomst, samt sätter dem inom samband tillsammans med kraft samt dess oundvikliga motstånd. beneath år började han även analysera kroppen liksom en politiskt objekt, biopolitik. inom sina psykologiska analyser fokuserar denne vid normaliseringsprocesser.

I Vansinnets historia visar upp Foucault enstaka foto från hur vansinnet äger definierats såsom oförnuft inom ett urskiljningsprocess. detta existerar ej frågan ifall psykiatrin alternativt psykologins bakgrund utan ett urskiljningens saga. Foucault besitter vilket syfte för att komma tillbaka mot den punkt inom historien då vansinnet ännu ej skilts ut samt därifrån utreda psykiatrins uppkomst vilket diskurs.

vilket liksom framträda existerar hur strukturer beneath olika epoker tillåter olika diskurser angående detta sjuka.

Vetandets arkeologi drar Foucault upp riktlinjerna på grund av ett fräsch vetenskap; enstaka diskurs angående diskurser dock utan målsättningen för att presentera ett förborgad lagbundenhet. inom Övervakning samt straff ligger tyngden vid auktoritet samt dess dynamik; kraft existerar inget liksom innehas utan något likt utövas.

kraft skapar kunskap; detta finns ingen inflytande utan en motsvarande kunskapsfält.

Foucault besitter utgivit skrivna verk likt berör flera ämnesdiscipliner, samt hans innebörd besitter varit påfallande inom såväl tänkesätt vilket idéhistoria, psykologi samt sociologi. från speciell vikt fanns hans teorier angående homosexualitet, var denne ansåg för att könet existerar ett historisk konstruktion, samt angående sadomasochism, såsom han fann artikel ett intressant förkroppsligad anarki.^[22] denne plats enstaka samhällsdebattör vilket kritiserade samhället vid djupet, inom synnerhet samhällets förhållande mot fenomen liksom anses artikel avvikande.

Kritiken utgick vanligen ifrån tolkningen inom den diskurs fenomenet förekom inom, samt fanns ofta många provokativ.^[23] Centralt till Foucault plats tanken ifall språket såsom samhällets meningsbärande objekt, samt den sfär var makten plats konstituerad samt konstituerades.

Makt

[redigera | redigera wikitext]

Foucaults maktanalyser kommer inom numeriskt värde former: empiriska samt teoretiska.

dem empiriska berör historiska (och moderna) maktformer samt hur dessa uppstått ifrån tidigare maktformer. Foucault beskriver inom sina empiriska analyser tre maktformer:^[24]

• Suverän makt
• Disciplinär makt
• Biomakt

Foucaults teori ifall makt

[redigera | redigera wikitext]

Foucault existerar inom allmänhet väsentlig mot "teorier" såsom försöker för att ge absoluta svar vid "allt", samt menade därför för att hans personlig "teori" ifall inflytande snarare plats enstaka teknik än ett "teori" inom typisk bemärkelse.

Foucault menar för att människor inom regel missuppfattar kraft, samt utför därför klart för att nästa maktdefinitioner ej täcker in allt liksom "makt" innefattar:^[24]

• En lag institutioner och/eller mekanismer liksom syftar mot för att medborgare bör lyda samt acceptera sig staten (en typiskt frikostig maktdefinition).^[24]
• Underkastelse mot regler (en typisk psykoanalytisk maktdefinition).^[24]
• Ett omfattande samt förtryckande struktur var ett samhällsgrupp förtrycker ett ytterligare (en typisk feministisk samt traditionell eller strikt efter en lära marxistisk maktdefinition).^[24]

Foucault existerar inom sig ej väsentlig mot för att dessa fenomen bör betraktas vilket inflytande, utan menar snarare för att dessa maktdefinititioner endast beskriver särskilda typer från kraft.

detta Foucault existerar väsentlig mot existerar alltså för att dessa specifika maktformer från dess förespråkare beskrivs såsom teorier vilket kunna förklara all inflytande.

kartläggande från människan inom jobb inom avsikt för att ett fåtal ut detta mesta från arbetskraften.

Vidare menar Foucault för att den liberala maktdefinitionen - var kraft betraktas liksom något auktoritärt såsom utövas ifrån statens blad - effektivt gömt andra former från kraft mot den grad för att människor okritiskt accepterat dem.^[24]

Foucaults personlig maktteori börjar vid mikronivå, tillsammans med enskilda "kraftrelationer".

Richard A. Lynch definierar "kraftrelation" liksom "det liksom inom sociala interaktioner trycker, uppmanar alternativt tvingar". tillsammans "kraftrelationer" utför Foucault ett medveten jämförelse mot fysiken, samt talar nära flera tillfällen ifall "maktens mikrofysik". inom fysiken existerar "kraft" detta liksom försätter en objekt inom rörelse, samt inom Foucaults maktteori äger "kraft" enstaka likartad innebörd.

Foucault menar för att detta inom sociala interaktioner finns flera kraftrelationer, liksom ofta överlappar tillsammans med varandra och/eller går in inom varandra. Beroende vid kontext är kapabel vissa kraftrelationer artikel mer avgörande än andra, likt (inom fysiken) gravitation är kapabel artikel viktigare än magnetism alternativt vice versa beroende vid kontext.

Richard A. Lynch drar enstaka jämförelse mot enstaka individs omröstning från kläder: då ett individ väljer plagg påverkas den från flera kraftrelationer, såsom vilket dennes vänner kommer tycka, vad en kärleksintresse skulle tycka, vilket den populära gruppen skulle tycka, vad ett ledare skulle tycka, vilket såsom existerar "trendigt", o.s.v. Klädvalet behöver ej nödvändigtvis göras på grund av för att passa in alternativt för att erhålla någon från dessa grupper/individers godkännande, utan är kapabel även existera en formulering till "protest" mot någon från dessa grupper/individer.

vid en alternativt annat sätt sålunda påverkas inom samtliga fall individen från dessa kraftrelationer.^[24]

Enligt Foucault existerar kraftrelation enstaka påverkan från dem skillnader samt ojämlikheter likt finns inom andra typer från relationer (såsom sexuella, kunskapsmässiga alternativt ekonomiska relationer). Vidare menar Foucault för att kraft ej existerar något utomstående, alternativt något likt "innehas" från någon viss individ.

inflytande existerar istället ett komplex grupp krafter liksom produceras inom varenda ögonblick. inflytande finns därmed i enlighet med Foucault överallt, eftersom den uppstår ifrån allt. för att kraftrelationer existerar en effekt från ojämlikheter samt obalans betyder till Foucault för att kraftrelationer/makt ständigt äger syfte samt syften. mot modell dikteras ens klädval från faktorer såsom social ställning eller tillstånd, socioekonomisk situation samt vad individen önskar förmedla tillsammans sitt klädval.

vid detta sätt kunna makten alltså sägas, vad gäller plagg, äga flera syften.^[24]

Foucault delar in makten inom numeriskt värde delar: taktiker samt strategier. Taktiker existerar auktoritet vid mikronivå, liksom kunna exemplifieras inom enstaka individs omröstning från plagg, medan strategier existerar vid makronivå, likt kunna exemplifieras från vilket såsom existerar "trendigt" inom klädväg.

Strategier utgörs från kombinationer från taktiker. Samtidigt existerar makten i enlighet med Foucault ickesubjektiv, vilket innebär för att ingen individ alternativt assemblage "har makt". Detta exemplifieras från för att ingen individ alternativt lag förmå avgöra ovan vilket såsom blir "trendigt" inom klädväg. i enlighet med Lynch uppstår denna plats ett uppenbar paradox: å en sidan existerar inflytande något såsom utövas från någon, dock samtidigt kunna detta i enlighet med Foucault ej finnas ett "någon" såsom utövar makten.

Lynch menar för att denna motsägelse kunna "lösas" vid numeriskt värde sätt:^[24]

• Genom för att betrakta kraft liksom något liksom når längre än enskilda personer alternativt gruppers påverkan. Även angående individer samt grupper mot modell försöker för att påverka modet, förmå deras interventioner/försök ett fåtal oförutsedda konsekvenser.^[24]
• Även ifall individer samt grupper besitter fria omröstning, påverkas samt begränsas deras omröstning från deras situation.^[24]

Enligt Foucault existerar kraftrelationer inom konstant förändring samt interagerar konstant tillsammans med andra kraftrelationer såsom antingen kunna försvaga, förstärka alternativt förändra kraftrelationerna.

Foucault menar även för att kraft ständigt innefattar enstaka dimension från motstånd, samt eftersom detta ständigt finns en motstånd finns detta ständigt ett tillfälle mot för att förändra kraft-/maktrelationer. Lynch menar för att syftet tillsammans Foucaults maktteori existerar för att ge människor enstaka teknik mot för att öka sin självmedvetenhet samt öka sin frihet.

Detta genom för att bli medveten angående hur kraft formar vårt sätt för att artikel samt tänka vid, samt hur makten samt vårt sätt för att existera vid ständigt existerar föränderligt.^[24]

Suverän makt

[redigera | redigera wikitext]

Med "suverän makt" syftar Foucault mot ett hierarki liksom är kapabel liknas nära enstaka geometrisk form med triangulära sidor, var ett alternativt en fåtal individer existerar vid toppen från pyramiden (till modell enstaka monark) samt dem "vanliga" människorna existerar vid botten.

inom pyramidens mittenskikt finns dem liksom utför/verkställer maktinnehavarens beställning. Typiskt sett besitter detta Foucault definierar liksom "suverän makt" varit synonymt tillsammans "makt". Foucault existerar väsentlig mot detta, då denne menar för att detta finns flera fler typer från kraft än suverän makt.^[24]

I historiska absoluta monarkier besitter förbrytelse betraktats liksom enstaka kränkning från suveränens inflytande.

Bestraffningen äger ofta varit fantastisk samt offentlig, dels inom avsikt för att avskräcka andra ifrån för att begå liknande förbrytelse, dock även till för att hävda suveränens kraft. Detta offentliga maktutövande fanns dock kostsamt samt ineffektivt - detta ledde alltför ofta mot för att åskådarna sympatiserade tillsammans brottslingen.

inom modern period, då detta istället existerar "disciplinär makt" såsom dominerar, besitter fokus flyttats ifrån brottet mot brottslingen. inom detta disciplinära systemet bör brottslingen disciplineras, alternativt tillsammans andra mening omstruktureras, mot för att bli enstaka rättskaffens samhällsmedborgare.^[25]

Chloë Taylor beskriver för att en karaktärsdrag på grund av suverän kraft existerar för att suveränen äger en korrekt för att ta liv, rikedomar, tjänster, sysselsättning samt varor.

Suveränen äger enstaka riktig för att subtrahera - för att slutföra liv, för att utarma alternativt för att förslava liv - däremot besitter suveränen ej enstaka korrekt för att reglera alternativt för att granska liv vid detta sätt liksom senare sker inom dem moderna maktsystemen. i enlighet med Taylor existerar detta denna typ från kraft liksom filosofen Thomas Hobbes beskriver: Hobbes anser för att människans lekamen existerar fri sålunda länge denne bokstavligen ej existerar försatt inom kedjor.^[26]

Disciplinär makt

[redigera | redigera wikitext]

Det Foucault kallar på grund av "disciplinär makt" menar Foucault äger förekommit före 1500-talet, dock då inom enstaka mer begränsad omfattning (men ändå tillsammans med ett väsentlig roll) inom religiösa grupper.

Foucault menar för att denna maktform sedan spred sig mot skolväsendet, 1600-talets armé samt 1700-talets arbetarindustrier. mot ett start användes disciplin vilket en verktyg till för att förhindra oönskade beteenden såsom lathet, dock inom takt tillsammans den disciplinära maktens expansion blev den mer samt mer inriktad vid för att nyttja människors färdigheter vid en därför effektivt sätt liksom möjligt.^[27] detta liksom skiljer åt disciplinär kraft ifrån andra typer från inflytande existerar för att den strävar efter för att utföra kroppen mer lydig ju mer användbar den blir.

Detta görs inom avsikt för att nyttja kropparnas förmågor, samt titta mot för att dessa förmågor ej används på grund av för att utföra revolt mot makten.^[27]

Den disciplinära makten besitter "individer" såsom objekt, syfte samt instrument. Foucault menar dock för att "individer" vilket idé existerar ett konstruktion skapad från den disciplinära makten.^[27] Genom den disciplinära maktens teknologier skapas enstaka "rationell självkontroll",^[28] likt inom praktiken innebär för att den disciplinära makten internaliseras samt därmed ej kräver någon "extern" påtryckning.

i enlighet med Foucault existerar den disciplinära makten huvudsakligen ej en förtryckande verktyg, utan snarare enstaka "produktiv" maktform. Den disciplinära makten förtrycker ej intressen samt begär, utan utsätter kroppar till rekonstruerade beteendemönster inom avsikt för att "omforma" dem således för att deras beteenden/begär/tankar formas i enlighet med gällande normer.

Detta sker bland annat inom fabriker, skolor, vårdinstitution samt fängelsen.^[29] Disciplinär auktoritet skapar enstaka viss typ från individer genom för att producera nya rörelser, vanor samt förmågor. Den fokuserar vid specifikation, enskilda rörelser, deras tidsplanering samt hastighet. Den organiserar kroppen inom tidsperiod samt plats, var varenda papper detaljstyrs på grund av maximal resultat.

Den använder sig från regler, övervakning, examinationer samt kontroller.^[29] Kropparnas aktiviteter följer särskilda scheman, såsom syftar mot för att leda kropparna mot (av den disciplinära makten) förutbestämda syfte. Vidare kombineras kroppar tillsammans varandra, vilket ifall varenda lekamen vore enstaka avdelning inom enstaka större maskin, på grund av för att producera enstaka produktivtet liksom existerar större än ifall kropparnas aktiviteter endast summeras.^[27]

Den disciplinära makten äger i enlighet med Foucault varit extremt lyckad då den nyttjat tre primär tekniker: hierarkisk insamling, normalisering från bedömning samt examinationer.^[27]

Kropparna görs konstant synliga på grund av makten genom den hierarkiska observationen.

Observationen existerar hierarkisk såtillvida för att detta ej endast finns enstaka observatör, utan för att detta finns enstaka "hierarki" från observatörer. modell vid detta liksom Foucault nämner existerar 1800-talets mentalsjukhus, var läkaren ej plats den enda observatören från patienternas beteenden. Även sjuksköterskor, vårdare, samt städpersonal kunde observera patienterna samt föra vidare dessa observationer.

Utifrån bland annat observationer samt vetenskapliga diskurser etablerar den disciplinära makten enstaka norm likt individerna därefter döms utifrån. till för att den disciplinära makten bör behärska gå vidare för att existera måste detta bedömning normaliseras. Foucault beskriver flera karaktärsdrag till detta dömande: (1) samtliga avvikelser, även mindre sådana, ifrån rätt beteende bestraffas, (2) upprepade regelbrott bestraffas extra, (3) övningar används liksom beteendekorrigering samt straff (4) belöningar används tillsammans tillsammans straff till för att etablera ett hierarki från "bra" samt "dåliga" individer samt beteenden, (5) rang/betyg/dylikt används såsom straff samt belöning.^[27]

Examinationer kombinerar dessa numeriskt värde tekniker (hierarkisk insamling samt dömande).

Examinationerna objektifierar samt personanpassar dem observerade genom för att producera grundlig dokumentationer angående varenda observerad individ. Examinationernas avsikt existerar således för att insamla ytterligare kunskap angående individerna, spåra deras tillväxt samt jämföra dem mot normen.^[27]

Foucault menar för att "formeln", alternativt tillsammans andra mening detta "ultimata" uttrycket till disciplinär inflytande kunna ses inom filosofen Jeremy Benthams arkitekturella strategi på grund av detta "optimala" fängelset: panoptikonet.

en sådant fängelse består från en cirkelformat fängelse var varenda fängelse bebos från endast enstaka fånge. inom varenda fängelse finns numeriskt värde öppning - en till för att släppa in ljus, samt en såsom vänder sig mot fängelsets mitt. inom denna mitt finns en en hög byggnad eller struktur var enstaka vakt kunna placeras på grund av för att observera fångarna.

Den förmå användas på grund av för att bekämpa sjukdomar, minska utsläppen från växthusgaser, öka jordbruksproduktionen samt överbrygga utbildningsklyftor.

Fångarna förmå dock ej titta ifall detta finns någon vakt alternativt ej inom tornet, vilket leder mot för att fångara reglerar sitt eget beteende som om dem vore konstant övervakade. Foucault nämner för att denna konstruktion: (1) skapar enstaka individualitet genom för att särskilja fångar ifrån varandra inom detta fysiska rummet, (2) eftersom fångarna inte någonsin vet angående dem existerar övervakade alternativt ej, utgår dem ifrån för att dem ständigt existerar detta, samt blir därmed "sina egna fångvaktare", (3) övervakningen möjliggör en dokumenterande angående fångarna samt deras beteenden.

i enlighet med Foucault besitter panoptikonet använts såsom köpcentrum även på grund av andra disciplinära institutioner, såsom mentalsjukhus vid 1800-talet.^[27]

En tillämpning från disciplinär makt: F. W. Taylors The Principles of Scientific Management

[redigera | redigera wikitext]

Marcelo Hoffman menar för att en modell vid disciplinär auktoritet kunna ses inom Frederick efternamn Taylors lärobok The Principles of Scientific Management.

Taylors avsikt fanns för att öka arbetares effektivitet genom för att frånta dem kontrollen ovan deras jobb samt placera denna övervakning hos ledningen. inom sin volym beskriver Taylor hur denne framgångsrikt ökat effektiviteten hos enskilda person som arbetar. denne nämner mot modell en försök för att öka kvantiteten råjärn likt varenda person som arbetar skötte per ljus ifrån 12,5 ton mot 47 ton utan för att medföra strejk alternativt andra oönskade beteenden ifrån arbetarna.

denna plats finns alltså en klart modell vid detta Foucault beskriver likt den disciplinära maktens syfte: desto mer användbar kroppen blir, desto lydigare måste den även bli. Taylor beskriver för att denne började tillsammans för att välja ut dem 4 (av 75) person som arbetar likt ansågs maximalt kompetenta. Taylor beskriver för att dem precis övervakade samt studerade dem 75 arbetarna på grund av för att titta vilka fyra likt plats bäst lämpade.

dem studerade även individernas bakgrund, karaktär, vanor samt ambitioner. på denna plats ses en modell vid hur den disciplinära makten skapar enstaka individualitet.^[27]

En från dem "utvalda" arbetarna kallar Taylor till "Schmidt". Schmidt plats i enlighet med Taylor enstaka man tillsammans med höga ambitioner liksom satte högt värde nära för att tjäna valuta.

Schmidt tjänade 61% mer då denne gick tillsammans med vid för att lyda samt för att ej protestera. Schmidt blev därefter övervakad samt detaljstyrd inom varenda handling denne utförde beneath dem kommande tre år. i enlighet med Taylor misslyckades Schmidt inte någonsin tillsammans för att lyda alternativt för att klara från den högre arbetsbelastningen.^[27]

Ett annat modell Taylor nämner existerar då denne ägde, inom enstaka ytterligare industri, räknat ut den otpimala arbetsbördan till varenda person som arbetar.

var ägde Taylor utvecklat en struktur var varenda person som arbetar ej endast övervakades, utan även bestraffades ifall dem ägde misslyckats tillsammans för att nå upp mot den dagliga kvoten beneath den föregående dagen. varenda ljus fick varenda person som arbetar ett citrongul alternativt ljus lapp, var den gula lappen gavs mot dem vilket ej nått upp mot sin kvot till dagen.

dem såsom mottog gula lappar hotades tillsammans med för att omplaceras mot en jobb likt plats "bättre anpassade efter deras produktiva förmåga", vilket effektivt disciplinerade människor mot för att jobba tuffare. i enlighet med Taylor blev person som arbetar liksom fick gula lappar ej omedelbart omplacerade, utan istället skickades enstaka "kompetent lärare" på grund av för att visa arbetaren hur arbetet skulle utföras vid korrekt sätt.

Läraren ägde dock även inom övning för att övervaka arbetaren samt dennes arbetsförmåga. Förutom läraren beskriver Taylor även för att arbetarna observerades från andra personer, såsom administratörer, arbetsledare, tillsammans flera.^[27]

Biomakt

[redigera | redigera wikitext]

Med "biomakt" syftar Foucault mot auktoritet ovan populationer - inflytande ovan bios (liv).

Biomakten vilar huvudsakligen vid normer liksom internaliseras från människor, snarare än externa maktfigurer. Den uppmuntrar, förstärker, kontrollerar, övervakar, optimerar samt organiserar krafterna beneath den. Foucault besitter ibland beskrivit biomakt liksom något separat ifrån disciplinär kraft, dock nära andra tillfällen besitter han beskrivit disciplinär inflytande liksom en formulering på grund av biomakt.

Biomakten är kapabel nyttja disciplinära tekniker, dock fokuserar mot skillnad ifrån den disciplinära makten vid populationer snarare än individer.^[26]

Biomakt studera populationen avseende exempelvis antalet födslar, livslängd, folkhälsa, boende, migration, förbrytelse, vilka befolkningsgrupper likt existerar överrepresenterade inom normavvikelser (brott/kort livslängd/ohälsa/etc.) samt försöker för att rätta dessa normavvikelser.

en modell existerar befolkningens genomsnittsålder. Biomakten intresserar sig till detta bland annat till för att behärska förutspå stora förluster inom arbetskraft, behov från äldreboenden, o.s.v. en ytterligare en modell existerar för att den fransk-kanadensiska provinsen Québec haft/har en stort nyfikenhet från för att skydda franskspråkigheten inom populationen.

till för att åstadkomma detta besitter ekonomiska initiativ uppmuntrat fransktalande personer för att flytta mot landet/regionen. detta äger även funnits krav vid för att icke-fransktalande ungar lär sig franska inom skolan. Ytterligare en plats från nyfikenhet på grund av biomakten existerar sex, eftersom sex existerar kopplat mot befolkningsökningen.

vid disciplinär nivå äger människor liksom haft icke-reproduktivt sex/varit ointresserade från reproduktion behandlats till diagnoser såsom "perversion", "frigiditet", samt "sexuell dysfunktion". vid biopolitisk nivå besitter populationers användning från preventivmedel kartlagts, vissa befolkningsgrupper besitter uppmuntrats mot för att fortplanta sig medan andra befolkningsgrupper (såsom fattiga, sjuka, ogifta kvinnor, kriminella alternativt funktionsnedsatta) besitter motverkats ifrån för att fortplanta sig.^[26]

I biomaktens era äger döden blivit ett skandal samt ett katastrof, dock trots detta besitter biomakten i enlighet med Foucault skördat fler offer än någon ytterligare maktform någonsin gjort.

beneath suverän inflytande kunde suveränen avrätta människor på grund av för att hävda sin kraft, samt starta konflikt enkom till för att expandera sitt kungarike alternativt dylikt. inom den biopolitiska eran besitter konflikt samt mord däremot berättigats tillsammans hänvisning mot för att "skydda livet". mot modell äger folkmord - såsom Nazitysklands försök mot för att utrota judar, mentalt sjuka samt funktionsnedsatta - försvarats tillsammans motiveringen för att judar plats en hot mot den tyska hälsan samt för att medicinsk vård till mentalt sjuka samt funktionsnedsatta dränerade den tyska ekonomin.

i enlighet med nazityskland vore pengarna likt spenderades vid mentalt sjuka samt funktionsnedsatta förbättrad nyttja till för att vårda "livsdugliga" tyskar. Chloë Taylor nämner även USA:s samt Storbritanniens invasion från Irak såsom en scenario var massmord betraktats vilket berättigat på grund av för att "skydda liv".

Motiveringen fanns för att Irak troddes äga massförstörelsevapen samt kopplingar mot Al-Qaeda. då Bush- samt Blairadministrationerna ej hittade några massförstörelsevapen alternativt kopplingar mot Al-Qaeda försvarades istället den militära inblandningen tillsammans med för att Saddam Hussein ägde skadat sin personlig befolkning. Taylor menar för att konflikt inom modern period behöver "döljas" tillsammans med "humanitär retorik", trots för att krigen ofta medför humanitära katastrofer samt stora mängder människor liksom måste flyga eller fly undan ifrån sina hem.^[26]

Under 1800-talet uppstod något som ökar i storlek eller antal slumområden var fattiga, prostituterade samt kriminella bosatte sig.

förbrytelse, sjukdom samt alkoholism plats varit inom dessa områden, samt medelklassen betraktade denna sektion från befolkningen liksom "lata" samt "omoraliska". Medelklassen befarade även för att denna "underklass" mot slut skulle "ta ovan samhället" då underklassens befolkningsökning plats högre än medelklassens. Detta gav upphov mot den vetenskapliga disciplinen "eugenik"/"rashygien", vars grundare Francis Galton ägde inspirerats från Charles Darwins teori ifall naturligt urval.

Galton menade för att samhället motverade detta naturliga urvalet genom för att hjälpa dem svaga. Förespråkare från denna tankesystem (socialdarwinism), såsom Herbert Spencer, besitter argumenterat på grund av för att detta existerar förbättrad för att låta fattiga, sjuka tillsammans med flera dö snarare än för att hjälpa dem vid olika sätt. Detta motiveras då tillsammans med för att dem "svagas" negativa kvaliteter skulle sprida sig mot resten från befolkningen ifall dem fick gå vidare leva samt fortplanta sig.

detta äger dock även socialdarwinister/eugeniker liksom förespråkat interventioner vilket syftar mot "förbättringar" inom populationen, såsom Nazitysklands försök mot för att uppmuntra fortplantning hos "lämpliga" tyska kvinnor.^[26]

Kroppen samt sexualiteten

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Foucault existerar kroppen ej något objektivt vilket existerar oberoende från bakgrund samt traditioner, utan snarare något liksom formats samt fortsätter för att formas från samhället samt historien – mot modell genom sysselsättning, kost, kroppsideal, träning samt medicinska interventioner.

Foucault visar upp ingen enhetlig teori ifall kroppen, dock skriver ifall den bland annat inom Övervakning samt straff samt Sexualitetens historia. Foucault plats väsentlig mot varenda rent biologiska förklaringar från fenomen såsom sexualitet, vansinne samt kriminalitet. Vidare menar Foucault för att kroppen existerar otillräcklig såsom bas på grund av självförståelse alternativt medvetande från andra.^[29]

I Övervakning samt straff visar Foucault hur makten samt kroppen existerar sammanvävda bland annat genom för att den disciplinära makten huvudsakligen riktar in sig vid individuella kroppar samt deras beteenden.

Foucault menar för att makten, genom för att manipulera beteenden (kroppar) även manipulerar människors sinnen. Foucault vänder vid detta vanliga talesättet "kroppen existerar själens fängelse", samt säger för att "själen existerar kroppens fängelse".^[29]

Foucault menar för att sexualvetenskaperna försökt hävda sin "vetenskaplighet" genom för att leda mot detta materiella (kroppen).

inom kontrast mot detta menar Foucault för att sexualvetenskaperna existerar pseudovetenskapliga, likaså menar Foucault för att "sex" existerar ett pseudovetenskaplig koncept. till Foucault existerar idén ifall enstaka naturlig, biologiskt grundad samt fundamental sexualitet ett normativ historisk konstruktion vilket dessutom varit/är en maktinstrument. Genom för att framställa sex vilket den biologiska samt fundamentala orsaken mot människors könsidentitet, sexuella identitet samt sexuella beteende besitter makten effektivt kunnat normalisera sexuellt samt könsbetingat beteende.

Detta besitter möjliggjort analys, patologisering samt korrigering från kroppars sexuella samt könsbetingade beteenden, genom för att ställa kroppars beteenden mot detta "normala". på grund av Foucault existerar enstaka "normal sexualitet" lika många enstaka konstruktion såsom enstaka "naturlig sexualitet". beneath 1960- samt 1970-talet dominerades den populära diskursen från en argumenterade på grund av "sexuell frigörelse".

Den ledande uppfattningen fanns då för att den "naturliga" sexualiteten förtrycktes från kulturen, borgarmoralen samt kapitalismen. Foucault menade däremot för att människors ögonkontakt vid samt erfarenheter från sexualitet ständigt existerar en utfall från kultur- samt maktmekanismer. för att "frigöra" sexualiteten existerar till Foucault en utan hopp arbetsuppgift, då detta i enlighet med Foucualt ej finns någon autentisk/naturlig sexualitet för att frigöra.

för att frigöra sexualiteten ifrån ett samling normer innebär endast för att enstaka ytterligare samling normer tar dess område. Detta innebär dock ej för att Foucault menar för att motstånd mot makten existerar lönlös. detta Foucault syftar mot existerar snarare för att detta existerar omöjligt för att bli helt samt hållet fri ifrån maktnätverken. auktoritet innefattar ständigt enstaka dimension från motstånd, samt likaså enstaka tillfälle mot förändring från maktnätverken samt sättet människor navigerar maktnätverken på.^[29]

Enligt Foucault existerar kroppen ej endast en lydigt samt passivt objekt såsom domineras från diskurser samt makttekniker.

Kroppen utgör även en "frö" mot motstånd mot ledande diskurser samt makttekniker. Kroppen existerar inte någonsin fullt lydig samt äventyr är kapabel inte någonsin fullständigt minskas mot språkliga beskrivningar - detta finns ständigt enstaka diskrepans mellan vilket liksom existerar möjligt för att förklara tillsammans mening samt vilket vilket existerar möjligt för att uppleva.^[29]

Foucaults ögonkontakt vid den historiska konstrueringen från kroppen genom auktoritet äger influerat flera feminist- samt queerteoretiker.

i enlighet med Johanna Oksala äger Foucaults effekt ovan genusforskningen varit därför massiv för att han är kapabel betraktas såsom enstaka från "grundarna" mot queerteorin. Den elementär idén inom queerteori existerar för att detta ej finns några naturliga fundament såsom ligger på baksidan identiteter såsom gay, lesbisk, heterosexuell, samt därför vidare.

Istället betraktas dessa identiteter såsom kulturella konstruktioner såsom konstruerats genom normativa diskurser samt maktrelationer. Feminister äger tillsammans med hjälp från Foucaults idéer studerat olika sätt såsom kvinnor formar sina kroppar – genom plastikkirurgi, dieter, ätstörningar, tillsammans med mera. Foucaults historisering från sex äger även påverkat feministiska teoretiker såsom Judith Butler, vilket antagit Foucaults reflektioner angående relationen mellan subjekt, kraft samt sex till för att ifrågasätta könade subjekt.

denna följer Foucault genom för att mena för att detta ej finns något "sant" kön på baksidan könsidentieten vilket skulle existera dess objektiva samt biologiska fundament. Butler menar dock för att ifall än för att Foucault beskriver ett väsentlig historisering från sexualiteten, sträckar denne ej detta mot den könade kroppen utan visar upp "naivt" kroppar samt njutningar vilket en säte till motstånd mot auktoritet.

Foucault besitter även fått bedömning ifrån andra feminister, såsom Susan Bordo samt Kate Soper.^[29]

Johanna Oksala menar för att Foucault, genom för att hävda för att sex/sexualitet existerar konstruktioner, ej förnekar sexualitetens existens – vid identisk sätt vilket för att hävda för att "kvinnlighet" existerar ett konstruktion ej förnekar existensen från kvinnor.

Oksala menar för att målet tillsammans kritiska teorier såsom Foucaults ej existerar för att frigöra kroppen samt sexualiteten ifrån förtryck utan snarare för att ifrågasätta samt förneka dem identiteter likt påtvingas vilket "naturliga" samt "essentiella", genom för att visa hur dessa identiteter existerar kulturella konstruktioner.^[29]

Subjekt

[redigera | redigera wikitext]

Foucault betraktade sitt huvudprojekt vilket för att undersöka hur människor genom historien gjorts mot "subjekt".^[30] Subjektivitet existerar till Foucault ej en status, utan enstaka erfarenhet - en aktivt varande.^[31] Foucault menar för att filosofer ofta betraktat "subjektet" vilket något självklart, naturligt samt objektivt.

Foucault däremot menar för att subjektet existerar enstaka konstruktion skapad från makt.^[30] Foucault talar ifall "assujettissement", enstaka fransk begrepp vilket till Foucault syftar mot enstaka process var makten skapar subjekt samtidigt såsom makten förtrycker människor genom normer. till Foucault syftar "normer" mot standarder liksom människor manas mot för att följa, liksom samtidigt används på grund av för att jämföra samt definiera personer.

såsom en modell vid "assujettissement" nämner Foucault "homosexuell", en historiskt betingat term likt skapats från sexologin. Foucault skriver för att sodomi tidigare ägde betraktats likt ett seriös dock något som är kortvarigt eller inte permanent sexuell avvikelse, medan homosexualitet beneath 1800-talet blev ett "art", "gestalt", en förflutet, enstaka tidig del av ett liv, ett typ från liv samt enstaka "livsform".

"Homosexuella" besitter från identisk inflytande likt skapat denna subjektivitet diskriminerats mot, då homosexualitet betraktats liksom enstaka avvikelse ifrån den "normala" sexualiteten. Foucault menar dock för att skapandet från subjektiviteter såsom homosexualitet ej endast medför negativa konsekvenser till dem berörda. Skapandet från detta homosexuella subjektet besitter även gett upphov mot fenomen såsom gaybarer samt prideparader.^[32]

Foucault menar för att vetenskapliga diskurser spelat enstaka avgörande roll inom detta disciplinära maktsystemet, genom för att kategorisera samt kategorisera människor, övervaka deras beteende samt behandla dem då deras beteende ansetts abnormalt.

Vetenskaper såsom psykiatri, biologi, läkemedel, finans, psykoanalys, psykologi, sociologi, etnologi, pedagogik samt kriminologi besitter varenda kategoriserat beteenden vilket rationella, irrationella, normala, abnormala, mänskliga, omänskliga, o.s.v. Genom dessa vetenskapliga diskurser äger detta därmed skapats såväl subjektiviteter vilket normer,^[28] liksom sedan internaliseras från människor såsom "sanningar" liksom dem använder till för att reglera sina beteenden inom avsikt för att närma sig detta vetenskaperna benämnt likt "det normala".^[29] Foucault menar mot modell för att samhällets psykologiska övervakning samt dem psykologiska vetenskapliga diskurserna skapat ett typ från psykologicentrerad subjektivitet, vilket lett mot för att människor betraktat olycklighet likt ett bristande inom sina psyken, snarare än enstaka bristande inom dennes levnadsmiljö/i samhället.

Detta äger i enlighet med Foucault även varit en sätt till samhällets strukturer för att motstå bedömning - bedömning riktat mot samhället äger vänts mot individen samt dennes psykologiska hälsa.^[25]

Övervikt likt enstaka struktur från subjektivitet

[redigera | redigera wikitext]

Cressida J. Heyes menar för att Foucaults modell angående homosexualitet såsom ett konstruktion till flera är kapabel bladte sig vilket inaktuellt.

Heyes menar för att en mer angeläget modell existerar "övervikt" såsom ett form eller gestalt från subjektivitet. Subjekt skapas vid numeriskt värde nivåer - genom biomakt samt genom disciplinär auktoritet. vad gäller biomakt menar Heyes för att fetma beneath 2000-talet betraktats vilket enstaka "korruption inom kroppspolitiken" samt enstaka "folkhälsokatastrof".

Heyes skriver för att detta beneath 2000-talet finns ett anti-fetma-diskurs liksom möjliggjorts från grundlig populationsstatistik samt folhälsokampanjer. Dessa formulering på grund av biomakt förlitar sig dock vid disciplinär auktoritet, mot modell inom struktur från för att hälso- samt sjukvården insamlar statistik ifall människor (vikt, längd, ålder, m.m.) liksom sedan används från biomakten.

Biomakten försöker minska populationens avvikelse ifrån viktnormen, medan den disciplinära makten försöker ett fåtal individen för att anlända närmre viktnormen. Biomakten samt den disciplinära makten tillsammans skapar därmed ett fräsch typ från subjektivitet - övervikt, undervikt, normalvikt, samt därför vidare.

för att artikel "överviktig" blir ej bara ett fråga angående vart personen ligger inom förhållande mot viktnormen, utan även ett signal på grund av personens "oförmåga mot för att reglera sin kroppsvikt". Detta blir fallet ej endast genom dem disciplinära institutionernas maktutövande (såsom hälso- samt sjukvården), utan även ett "bekännelsediskurs" var människor uppmanas för att "bekänna" saker såsom deras konsumtionsvanor, vikt, fettprocent, träningsvanor, o.s.v.

Heyes menar för att en modernt yttrande från denna bekännelsediskurs förmå ses vid internetforum centrerade kring vikt samt viktnedgång. Dessa forum inkluderar i enlighet med Heyes profiler var varenda individ bekänner sin "startvikt", nuvarande vikt samt målvikt. Ytterligare en modell Heyes nämner existerar videobloggar var personer "skapar ett biografi" centrerad kring deras viktnedgång.

Likt andra former från subjektivitet innefattar denna typ från subjektivitet ej endast "dåliga" aspekter. Heyes menar för att personer tillsammans övervikt vilket identifierar sig tillsammans med denna typ från subjektivitet förmå må förbättrad, lära sig nya saker (t.ex. angående nutrition), samt lära sig nya förmågor. Samtidigt liksom dessa personer alltså förmå uppleva "fördelar" från denna subjektivitet, dras dem i enlighet med Heyes djupare in inom en disciplinärt maktsystem då dem omfamnar denna typ från subjektivitet.^[32]

Subjektivitet konstruerat från individen själv

[redigera | redigera wikitext]

Subjektivitet behöver dock ej existera något såsom utomstående tvingas vid människor, utan förmå även etableras inom människors relation mot sig själva.^[31] Detta är kapabel bland annat ske då människor strävar efter för att "vara sig själva" alternativt "hitta sig själva", något Edward McGushin beskriver likt något typiskt modernt.

inom denna strävan efter för att "vara sig själv" etableras jaget inom numeriskt värde nivåer: likt sökare, samt vilket passivt objekt. detta "passiva objektet" består från detta "sanna jaget" liksom detta "aktiva jaget" försöker hitta. dem antika kynikerna/cynikerna samt 1800-talsfilosofen Nietzsche menade för att "det sanna jaget" endast förmå upptäckas ifall man utsätts till stora risker samt utmaningar.

Stoikerna samt Descartes menade däremot för att "jaget" förmå upptäckas genom tyst samt isolerad introspektion. Ytterligare en modell existerar Sokrates, såsom menade för att självinsikt endast existerar möjlig genom provokativ dialog tillsammans med andra, var debattörerna ifrågasätter varandras primär uppfattningar angående sig själva samt världen. Foucault däremot menar för att "subjektivitet" existerar enstaka process snarare än en varande.

Foucault menar för att detta ej finns något sådant "kärnjag", utan för att "kärnjaget" existerar enstaka typ från subjektivitet såsom konstrueras inom dessa "självsökande" praktiker. Genom för att "söka efter sig själv" skapar personen enstaka relation mot sig egen, samt därmed skapas även enstaka form eller gestalt från subjektivitet.

i enlighet med Foucault existerar subjektets struktur dock mot massiv sektion redan formad (av makt) innan dessa "självsökande" praktiker påbörjats. Skolor, arbetsplatser, hushåll, myndigheter, underhållningsmedia samt sjukvården besitter varenda, genom disciplinär inflytande, bidragit mot för att skapa människor mot för att artikel "lyckliga, hälsosamma samt produktiva samhällsmedborgare".^[33]

Frihet

[redigera | redigera wikitext]

Foucault menar för att auktoritet alltid utövas ovan "fria" individer.

Todd May definierar Foucaults frihetskoncept liksom "det oss kunna utföra från oss själva inom vår specifika historiska kontext". Foucaults frihetkoncept handlar således ej angående för att bli "lämnad ifred" ifrån enstaka förtryckande auktoritet, utan snarare ifall ett förmåga mot för att behärska återskapa oss själva mot för att bli någonting annat, inom vår specifika historiska kontext.

ett förutsättning på grund av detta existerar för att människor förstår sin situation, såsom hur dem påverkats samt påverkas från olika former från kraft. Todd May menar för att Foucaults verk likt berör den disciplinära makten samt sexualitetens bakgrund beskriver numeriskt värde aspekter från hur inflytande format människors sätt för att existera, tänka samt agera, dock för att detta ständigt finns aspekter från vår formation såsom oss ej känner mot, vilket i enlighet med May utför detta ständigt angeläget för att gå vidare utföra den typ från analyser liksom Foucault gjort.^[25]

Foucault menar för att dem krafter likt påverkat människor även existerar skiftande - människan besitter ständigt enstaka kapacitet för att förändra dem faktorer vilket begränsar dennes frihet.^[25] Frihet existerar således på grund av Foucault ej en tillåtelse, utan enstaka erfarenhet - en sätt för att artikel inom relation mot sig egen, mot andra samt mot världen.^[34] i enlighet med Todd May innefattar Foucaults ögonkontakt vid frihet även för att konstruera historier såsom dem Foucault konstruerade ifall disciplinen samt sexualitetens saga - historier liksom undersöker samt beskriver dem krafter likt besitter influerat människor mot för att bli detta dem existerar.

Utifrån den vetskap liksom människor kunna nå genom för att utföra liknande undersökningar kunna människor därefter att fatta beslut eller bestämma något vilka krafter dem anser acceptabla, samt vilka dem anser oacceptabla, samt jobba till för att förändra dessa. Frihet utgörs på grund av Foucault även från en "experimenterande" tillsammans med olika personliga "transformationer" på grund av för att titta vart dessa leder.

eftersom dessa experiment ej går för att granska fullständigt, förmå dem ibland leda till inom åter- alternativt nyskapandet från otolererbara krafter. detta existerar därför i enlighet med Todd May ständigt aktuellt för att producera den typ från historier likt Foucault gjort, samt för att utföra experimentella personliga transformationer.^[25]

Kritik (franska: "critique")

[redigera | redigera wikitext]

Foucault samtalar om även en alternativ mot den moderna subjektiviteten: bedömning (franska: "critique").

på grund av Foucault finns detta inga "bra" respektive "dåliga" typer från subjektivitet, då varenda existerar en effekt från makt.^[32] vid identisk sätt menar Foucault för att detta ej finns några "goda" respektive "dåliga" normer. samtliga normer samt institutioner existerar vid identisk gång möjliggörande såsom dem existerar förtryckande.

Därför, menar Foucault, för att detta ständigt existerar angeläget för att nyttja sig från detta denne kallar till "kritik".^[31] bedömning innefattar till Foucault för att söka efter dem processer samt händelser likt lett mot vårt sätt för att artikel - en ifrågasättande från vilka oss existerar samt hur detta "vi" besitter uppstått.

ett sådan väsentlig ontologi visar för att vårt "varande" inom själva verket existerar ett historiskt betingad, instabil samt föränderlig konstruktion. Foucault betonar för att eftersom vårt nuvarande varande ej existerar ett nödvändighet, existerar detta även möjligt för att förändra vårt varande.^[34] bedömning innefattar även för att undersöka hur samt då människor blir möjliggjorda samt då dem blir förtryckta från detta nuvarande sättet för att artikel (som tar sig inom formulering inom samhällets normer samt institutioner), samt för att hitta sätt för att minska begränsningar, motstå normalisering samt förbättra nya samt speciell sätt för att anknyta mot sig egen samt andra.

Foucault menar för att detta existerar omöjligt för att vandra bortom/undgå makten, dock för att detta ständigt existerar möjligt för att styra dessa maktrelationer vid olik sätt.^[31]

Epimeleia heautou, "omsorg från självet"

[redigera | redigera wikitext]

Som en alternativ mot detta moderna "sökandet" efter detta "sanna jaget",^[33] samt likt ett sektion från "frihetens arbete",^[34] samtalar om Foucault den antika grekiska frasen "epimeleia heautou", "omsorg från självet".

Foucault menar för att självkännedom ej eftersträvades på grund av sin personlig skull bland antikens filosofer, utan istället strävades efter inom avsikt för att "ta grabb angående sig själv". vård från självet består från detta Foucault kallar "konsten för att leva" alternativt "jagets teknologier".^[33] Syftet tillsammans dessa plats på grund av dem antika filosoferna för att bli enstaka mer moralisk människa.

Subjektet utgör inom detta kontext ej en "djupt jag", utan snarare en mer ytligt "jag", liksom genom skrivövningar, meditation samt monolog försöker producera enstaka moralisk karaktär (ethos).^[28] Foucault hittar modell vid detta bland stoikerna Marcus Aurelius samt Seneca den yngre, såsom båda nyttjade ett typ från självrannsakan var varenda dags agerande reflekterades ovan samt jämfördes tillsammans med deras personliga målsättningar samt värderingar.

Foucault kallar dessa aktiviteter till "granskning från samvetet", samt utgör ej en "sökande" efter en redan befinligt jag, utan istället ett strävan efter för att bli ett viss typ från individ. Ytterligare ett "jagteknologi" vilket Foucault nämner existerar "kontemplation från naturen", något såsom bland annat stoikern Seneca ägnade sig åt.

"Kontemplation från naturen" består från för att betrakta sig egen samt nuet ifrån kosmos perspektiv - för att betrakta nuet vilket en kreditkort, litet samt passerande ögonblick inom en ändlöst stort kosmos.^[33]

Kunskap

[redigera | redigera wikitext]

Foucault beskrivs från Mary Beth Mader såsom enstaka epistemiologisk konstruktivist samt historisist.^[35] Foucault existerar väsentlig mot den västerländska filosofin såtillvida för att denne menar för att västerländska filosofer skapat "överförenklade" bilder från verkligheten samt påstått för att oss kunna nå trygg insikt ifall världen.

en primär uppgift inom flera från Foucaults verk existerar för att visa hur detta liksom traditionellt betraktats likt helt, universellt samt sant inom själva verket existerar historiskt betingat. i enlighet med Foucault existerar mot samt tillsammans idén ifall "absolut samt allomfattande kunskap" enstaka historiskt betingad koncept.

Detta menar Foucult dock ej nödvändigtvis behöver betyda nihilism, utan snarare för att "vi ständigt börjar vid nytt" vad gäller kunskap.^[30] Foucault existerar samtidigt väsentlig mot för att kunskapen samt filosofin inom modern tidsperiod saknar detta Foucault kallar på grund av enstaka "spirituell" dimension.

tillsammans med "spirituell" syftar Foucault mot ett speciell typ från etiskt varande, samt dem processer liksom leder mot denna typ från varande. Foucault menar för att enstaka sådan form eller gestalt från spiritualitet plats ett naturlig sektion inom den antika grekiska filosofin, var insikt betraktades vilket något såsom endast plats tillgängligt på grund av dem liksom ägde genomgått ett sådan "spirituell"/etisk transformation.

Detta förändrades, menar Foucault, tillsammans med René Descartes, liksom inom "det kartesianska ögonblicket" kom fram mot för att självinsikt existerar något självklart (cogito, ergo sum, "jag tänker, alltså existerar jag"). ifrån denna "insikt" drog därefter Descartes slutsatser angående Gud, världen samt kunskapen.

ifrån detta ögonblick samt vidare menar Foucault för att förståelse ej längre existerar associerat tillsammans med en etiskt leverne - inom modern period förmå vem likt helst nå förståelse, därför länge denne existerar "förnuftig", utbildad, villig för att delta inom den vetenskapliga gemenskapen samt använder enstaka vetenskaplig teknik. Foucault existerar alltså väsentlig mot denna moderna ögonkontakt vid kunskap.^[36]

Foucault beskriver numeriskt värde typer från "kunskap": "savoir" samt "connaissance", numeriskt värde franska begrepp liksom båda är kapabel översättas mot "kunskap" dock liksom besitter särskilda betydelser på grund av Foucault.

tillsammans "savoir" syftar Foucault mot enstaka process var subjekt skapas, samt dessa subjekt samtidigt blir objekt på grund av förståelse. modell vid detta existerar psykiatri samt kriminologi - dessa vetenskaper utmärks från för att detta skapas subjekt (såsom "det rationella" subjektet, detta "levande" subjektet, detta "galna" subjektet, detta "laglydiga" subjektet, o.s.v.) samtidigt liksom dessa subjekt existerar objekt till vetenskapernas studier samt därmed även vetenskapernas insikt (connaissance).

Kunskapen angående dessa subjekt/objekt utgör "connaissance", medan "savoir" syftar mot processen var insikt samt subjekt/objekt skapas.^[35] ett besläktad begrepp existerar Foucaults begrepp "pouvoir/savoir", direktöversatt vilket "makt/kunskap". tillsammans med denna begrepp syftar Foucault mot den typ från insikt liksom betraktas liksom "sunt förnuft", dock såsom skapats samt bibehålls inom denna position (som "sunt förnuft") från inflytande.

Termen "makt/kunskap" härstammar ifrån Jeremy Benthams koncept ifall för att panoptikoner ej endast skulle fungera såsom fängelsen, utan även "laboratorier" till experiment vars syften skulle existera för att förändra människors beteenden. "Makt/kunskap" syftar således mot maktformer var makten jämför individer, mäter skillnader, etablerar enstaka norm ifrån den inhämtade "kunskapen" samt sedan vid olika sätt påtvingar denna norm vid subjekten.

Detta blir inom synnerhet framgångsrikt då den etablerade normen institutionaliseras (med vilket Foucault syftar mot för att normen/"kunskapen" finns överallt, dock samtidigt saknar klar källa) samt internaliseras. då normen besitter institutionaliserats samt internaliseras besitter den effektivt blivit mot människors "sunda förnuft" - detta "uppenbara", detta "självklara" samt detta "naturliga".

Trots för att dessa normer/det sunda förnuftet framstår såsom något vilket existerar "givet" samt "saknar källa", menar Foucault för att detta sunda förnuftet (makt/kunskap) även påverkar den explicita kunskapen (vetenskaplig kunskap).^[37] Ellen K. Feder menar för att en modell vid detta existerar antagandet "att världen består från kvinnor samt män". Feder menar för att denna begrepp inom vida kretsar betraktats/betraktas liksom "sunt förnuft", en sunt förnuft vilket inom sin tur påverkat vetenskaper såsom psykiatri.

en modell vid detta vilket Feder nämner existerar diagnosen könsidentitetsstörning, såsom beneath 70-talet användes bland annat till ungar vilket ägde "avvikande könsbeteendemönster", d.v.s. klädde sig inom "fel" plagg, lekte tillsammans "fel" leksaker, samt därför vidare. "Behandlingen" bestod då bland annat från för att föräldrarna fick inom arbetsuppgift för att tillsammans med olika medel uppmuntra sitt små människor mot för att bete sig vid en sätt vilket plats inom enlighet tillsammans könsnormerna.^[37]

Antihumanism

[redigera | redigera wikitext]

Foucault skriver inom Les mots et fransk artikel choses ("Tingens ordning") för att "människan" existerar dömd mot för att försvinna.

i enlighet med bekräftelse Paden syftar "människan" inom detta avseende mot den filosofiska humanismen. Paden menar för att Foucaults samlade verk förmå läsas såsom enstaka direkt bedömning mot humanismen, samt för att Foucault därmed existerar ett "antihumanist". Paden beskriver bland annat hur Foucault, tillsammans inspiration ifrån Friedrich Nietzsches verk Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschrift ("Till moralens genealogi"), försökte förklara "subjektet" samt "kunskapens" genealogi.

Paul-Michel Foucault, född 15 oktober 1926 inom Poitiers inom Vienne, död 25 juni 1984 inom Paris, plats ett fransk tänkare samt idéhistoriker, tillsammans speciell inriktning vid psykologi samt sociologi.

tillsammans "genealogi" syftade Foucault mot enstaka teknik på grund av för att spåra nuet samt nuvarande sociala praktikers saga. Foucault kritiserade bland annat den humanistiska idén ifall för att detta finns ett bestående mänsklig natur samt för att förståelse är kapabel grundas inom ett sådan mänsklig natur. i enlighet med Foucault existerar såväl den mänskliga naturen, förnuftet samt kunskapen sociala konstruktioner såsom formats från sina respektive historier, historier liksom Foucault genom sina genealogier försöker redogöra för.^[38]

Bibliografi inom urval

[redigera | redigera wikitext]

• 1954 - Maladie mentale et personnalité
• 1961-1972 - Histoire dem la folie à l'âge classique (Vansinnets saga beneath den klassiska epoken, översättning: Carl G.

  Liungman, Aldus/Bonnier, 1973)

• 1963 - Naissance dem la clinique (engelsk översättning: The Birth of the Clinic)
• 1963 - Raymond Roussel
• 1966 - Les mots et fransk artikel choses (engelsk översättning The beställning of Things, 1970)
• 1967 - Nietzsche, Freud, Marx: cahiers ni Royaumont
• 1969 - L'archéologie ni savoir (Vetandets arkeologi, översättning C.

  G. Bjurström, förord från Bengt Olle Bengtsson, Cavefors, 1972. färsk uppl. aktualiserad samt genomgången från Sven-Erik Torhell, samling förlag, 2011)

• 1970 - "Qu'est-ce qu'un auteur?" Ingår i: Bulletin dem la Societé Française dem philosophie, t. LXIV, s. 73-104 (På svenska inom Diskursernas kamp, Symposion, 2008, s.
  Och boken lever upp mot sin mål, för att sätta den arbetande människan inom centrum.

  77-100, översättning Jan Stolpe)

• 1971 - L'ordre ni discours (Diskursens ordning: installationsföreläsning nära Collège dem France den 2 månad 1970, översättning Mats Rosengren, Symposion, 1993)
• 1971 - Nietzsche, la généalogie, l'histoire, inom Foucault, M. (ed.): Hommage à jean Hyppolite (på svenska inom Diskursernas kamp, Symposion 2008, s.

  101-124, översättning Lars Bjurman)

• 1973 - Ceci n'est pas une pipe (på svenska inom Diskursernas kamp, Symposion 2008, s. 59-75, översättning Lars Bjurman)
• 1973 - Moi, Pierre Rivière ayant égorgé ma mère, ma soeur et mon frère ..., M. Foucault, (ed.) (engelsk översättning I, Pierre Rivière, having slaughtered my mother, my sister and my brother ..., University of Nebraska Press, 1982)
• 1975 - Surveiller et Punir (Övervakning samt straff: fängelsets födelse, översättning: C.

  G. Bjurström, introduktion från Sune Suneson, samling förlag, 1987)

• 1975 - Il faut défendre la société ("Samhället måste försvaras": Collège dem France 1975-1976, översättning Karl Lydén, Tankekraft, 2008)
• 1976-1984 - Histoire dem la sexualité I-III (Sexualitetens historia I-III, översättning Britta Gröndahl, Gidlund, 1980-1987)
• 1976 - "Les machines à guérir (aux origines dem l'hôpital moderne)", inom Fouacault, M.

  (ed.) La politique dem la santé au XVIIIe

• 1978 - Sécurité, territoire, population (Säkerhet, territorium, befolkning: Collège dem France 1977-1978, översättning Kim West, Tankekraft, 2010)
• 1985 - "Les lumières, la révolution et la possibilté ni progrès" (föreläsning hållen vid Collège dem France 1983) ("Upplysningen, revolutionen samt framstegets möjlighet" inom Heidegren (red.) Vad existerar upplysning?, Symposion, 1990, även inom Diskursernas kamp, Symposion, 2008)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Best, Shaun (2003) (på engelska). A beginner's guide to social theory.

  London: SAGE. ISBN 0-7619-6532-7 

• Dinshaw, Carolyn (1999) (på engelska). Getting medieval: sexualities and communities, pre- and postmodern. Series Q. Durham, NC: Duke University Press. ISBN 0822323656 
• Eribon, Didier (1991). Michel Foucault: (1926-1984).

  Moderna franska tänkare, 99-0818927-1; 9 Symposion bokhylla, 99-0818918-2. Stockholm: B. Östlings bokförlag Symposion. ISBN 91-7139-010-3 

• Fader, E. K. (2011) Power/knowledge. Ur Taylor, D. (red.) Michel Foucault: Key Concepts (s. 55-68). Acumen Publishing Ltd., ISBN 978-1-84465-234-1
• Halperin, David M. (1995) (på engelska). Saint Foucault: towards a gay hagiography.

  New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-509371-2