gitseat.pages.dev









Har sverige en lagstadgad minimilön

Minimilön

Minimilön existerar den lägsta ersättning ett arbetsgivare lagligt får ge ett arbetstagare till utfört sysselsättning.

I flera länder finns enstaka lagstadgad minimilön såsom gäller på grund av läka arbetsmarknaden, dock sålunda existerar detta ej inom Sverige.

Minimilöner existerar alltså ett reglering från försäljningen från jobb. ett lagstadgad minimilön finns inom flera länder, dock långt ifrån samtliga.

Minimilön inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land finns ingen lagstadgad minimilön, utan dessa etableras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, detta önskar yttra arbetsgivare samt fackföreningar, utan direkt statlig inblandning.

Vanliga benämningar existerar då första lön alternativt grundlön. Kollektivavtalen existerar frivilliga, varför deras lägsta råmärke bara utgör minimilön inom dem företag såsom valt för att att koppla eller förena med något mot kollektivavtalen. Därmed finns detta ingen minimilön inom landet, utan just lönen existerar ett inom team helt oreglerad överenskommelse mellan arbetstagare samt arbetsgivare.

Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge finns detta en eget struktur var minimilönen inom kollektivavtalen allmängiltigförklaras således för att dem gäller enstaka hel distrikt, bransch alternativt arbete. ett personlig nämnd, Tariffnemnda, avgör angående löne- samt arbetsvillkoren riskerar för att försämras vid bas från för att delar från arbetskraften fått sämre villkor, mot modell genom för att utländsk arbetskraft hyrts in.

ett från parterna inom arbetslivet måste be ifall för att en avtal allmängiltigförklaras. Begäran måste behärska dokumenteras samt beslutet saknas sedan från Tariffnemnda, vilket består från fem personer, varav enstaka ifrån LO samt enstaka ifrån arbetsgivarna.

I EU äger 21 från 27 länder enstaka lagstadgad minimilön, medan lönenivåerna inom dem övriga sex länderna (Cypern, land, land i norden, Italien, land samt Österrike) fastställs genom kollektiva löneförhandlingar.

Sedan 2004 äger allmängiltigförklaring använts till bland annat byggindustrin (2005), varvsindustrin (2008), jordbruket (2010), renhållning (2011) samt fiskeindustrin samt elinstallatörer (2015).[1]

USA

[redigera | redigera wikitext]

Den federala minimilönen inom USA existerar 7,25 dollar per timme[2], dock Bill Clinton gav delstaterna tillfälle för att sätta ett högre minimilön, vilket stater tillsammans med 70 andel från USA:s befolkning besitter gjort.

beneath federal lagstiftning räcker detta på grund av person som arbetar liksom får dricks för att deras totala belöning, inklusive dricks, motsvarar minimilönen. Därför kunna deras timlön utan dricksen existera lägre än minimilönen.

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien införde inom slutet från 1990-talet enstaka minimilön likt, sedan oktober 2015, uppgår mot 6,70 pund per 60 minuter på grund av personer ovan 21 tid.

Sedan 1 april 2016 besitter minimumlönen till personer ovan 25 stigit mot 7,20 pund per timme.[3].

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

I land i västeuropa kallas minimilönen Salaire Minimum Interprofessionnel dem Croissance (SMIC) samt indexeras årligen 1 januari. 2019 års belopp existerar 10,03 euro per 60 minuter, vilket motsvarar enstaka månadslön vid 1 521,22 euro före avgift tillsammans enstaka arbetstid vid 35 timmar per sju dagar (151,67 timmar per månad).

2008 ägde 14,5% från dem franska löntagarna enstaka ersättning vid SMIC-nivån. precursor mot SMIC, Salaire Minimum Interprofessionnel Garanti (SMIG) infördes 1950, samt ersattes 1970 från SMIC, då principen till indexeringen ändrades.

21 länder inom EU besitter lagstadgade minimilöner.

Empiriska studier

[redigera | redigera wikitext]

Medan detta finns lagstadgad minimilön inom flera stater, finns detta skiftande meningar ifall för- samt nackdelarna från ett sådan team. Anhängare från lagstadgad minimilön hävdar för att den ökar levnadsstandarden samt reducerar fattigdom.[4] Motståndare hävdar för att ifall minimilönen existerar tillräckligt upphöjd till för att artikel verksam sålunda ökar den arbetslösheten, speciellt bland lågproduktiva person som arbetar, vid således vis drar produktivare person som arbetar fördel vid bekostnad från lågproduktiva arbetare.[5] vid enstaka arbetsmarknad vilket existerar präglad från perfekt konkurrens kommer införandet från enstaka minimilön högre än marknadslönen för att producera arbetslöshet genom för att utbudet överstiger efterfrågan, säger dessa människor.

Detta existerar ett klassisk förklaring mot arbetslöshet.

Ekonomer existerar oense angående minimilönernas effekt inom "den verkliga världen". Meningsskiljaktighet tar ofta form eller gestalt från motsägande empiriska studier från elasticiteten från utbud samt efterfrågan vid arbetsmarknaden, samt mot vilken grad marknaden skiljer sig ifrån detta likt modellerna på grund av perfekt konkurrens förutspår.

Utredningen bör ta ställning mot hur Europaparlamentets samt rådets direktiv (EU) 2022/2041 ifall tillräckliga minimilöner inom EU bör genomföras inom Sverige.

Ekonomer besitter gjort empiriska studier från flera aspekter från minimilönen, bland dem maximalt framträdande:[6]

  • Inverkan vid arbetslöshet (den maximalt studerade aspekten)
  • Inverkan vid fördelningen från löner mellan lågt samt högt betalda arbetare
  • Inverkan vid fördelningen från inkomster mellan låginkomst- samt höginkomstfamiljer
  • Inverkan vid arbetares färdigheter ifrån kurs vid jobbet samt uppskjutande från sysselsättning till för att skaffa utbildning
  • Inverkan vid kostnader samt vinst

Fram mot mitten från 1990-talet fanns detta en starkt konsensus, både bland konservativa samt socialliberaler, för att minimilöner ökade arbetslösheten, speciellt bland yngre samt lågproduktiva arbetare.[7]

Förutom den intuitiva bilden utbud samt efterfråga ger, sålunda finns detta en flertal empiriska studier liksom stödjer denna ståndpunkt.

mot modell, Gramlich (1976) såg för att fördelarna gick mot höginkomstfamiljer, samt för att detta speciellt plats tonåringar såsom fick detta värre ställt från arbetslösheten liksom förknippas tillsammans minimilöner.[8] ett översyn från dem senaste decenniernas minimilönsforskning konstaterade för att enstaka ansenlig majoritet från artiklarna ägde kommit fram mot för att minimilöner existerar negativa på grund av sysselsättningen.

Detta gällde särskilt den maximalt högkvalitativa forskningen.[9]

Card samt Krueger

[redigera | redigera wikitext]

Minimilönen höjdes 1992 inom New Jersey ifrån $4,25 mot $5,05 per 60 minuter (en höjning vid 18,8%) medan den angränsande delstaten Pennsylvania behöll nivån vid $4,24. David Card samt Alan Krueger samlade in uppgifter ifrån snabbmatsrestauranger inom New Jersey samt östra Pennsylvania till för att analysera vilka effekter detta ägde vid arbetslösheten inom New Jersey.

Grundläggande ekonomiska teorier pekar vid för att den relativa arbetslösheten skulle öka inom New Jersey.

Card samt Krueger undersökte arbetsgivare före höjningen inom New Jersey inom april 1992, samt igen inom november-december 1992, genom för att fråga chefer efter uppgifter ovan motsvarande nivåer på grund av heltidsanställd anställda båda gångerna.[10] Baserat vid arbetsgivarnas svar kunde författarna fastställa för att ökningen från den lagstadgade minimilönen ökade arbetstillfällena inom restaurangerna inom New Jersey.[11]

Card samt Krueger utvidgade deras inledande produkt inom boken Myth and Measurement: The New Economics of the Minimum Wage (ISBN 0-691-04823-1) ifrån 1995.

dem hävdar för att dem negativa effekterna från lagar på grund av minimilöner existerar minimala ifall ej icke-existerande. mot modell studerade dem dem delstatliga höjningarna inom New Jersey 1992, inom Kalifornien 1988 samt höjningen från den federala minimilönen 1990-91. Förutom deras egna upptäckter, återanalyserade tidigare studier tillsammans med uppdaterad uppgifter, samt fann för att dem äldre resultaten vilka påvisade enstaka negativ inverkan vid arbetslösheten ej stämde inom dem nya större datauppsättningarna.

Kritiker menar för att deras studier existerar bristfälliga.[12] inom senare försök för att bekräfta slutsatserna begärdes lönelistor ifrån arbetsgivare ut på grund av för att bekräfta anställningarna, samt kom fram mot för att höjningen från den lagstadgade minimilönen ökade arbetslösheten. Följaktligen motsades mot enstaka start ej Card/Kruegers utfall från uppgifter insamlad samt analyserad från David Neumark and William Wascher[13], dock inom senare reviderade versioner fann dem för att identisk datauppsättning ägde ökat arbetslösheten.

Ökningen vid 18,8% från nivån resulterade inom "[statistiskt] obetydlig - fast än nästan ständigt negativa" effekter vid arbetslösheten.[14]

En ytterligare möjlig förklaring mot varför dem nuvarande lagarna till minimilöner ej påverkade arbetslösheten inom USA kunna artikel för att minimilönen existerar satt nära jämviktsläget på grund av lågutbildade person som arbetar.

Utan tvingande lagar kommer då lågutbildade person som arbetar erhålla ungefär identisk ersättning. Däremot skulle enstaka ökning ovan jämviktsläget tillsammans massiv sannolikhet öka arbetslösheten.[15]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Norsk modell på grund av minimilöner sprids mot allt fler branscher”.

    Arbeidsliv inom Norden. 7 månad 2015. http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/minsteloenner-i-norden/article.2015-01-30.7601402232. Läst 12 femte månaden i året 2015. 

  2. ^"US minimum wage to get $2 boost". May 25, 2007. BBC News.
  3. ^National Minimum Wage rates, https://www.gov.uk/national-minimum-wage-rates
  4. ^Real Value of the Minimum WageArkiverad 30 januari 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Economic Policy Institute

  5. ^Black, John (2003-09-18). Oxford Dictionary of Economics. Oxford University Press, USA. sid. 300. http://www.amazon.com/Dictionary-Economics-Oxford-Paperback-Reference/dp/0198607679 
  6. ^Neumark, David; William L. Wascher (2008). Minimum Wages.

    I landet finns ingen lagstadgad minimilön, utan dessa etableras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, detta önskar yttra arbetsgivare samt fackföreningar, utan direkt statlig inblandning.

    Cambridge, Massachusetts: The okänt Press. ISBN 978-0-262-14102-4. http://mitpress.mit.edu/catalog/item/default.asp?ttype=2&tid=11659. Läst 12 januari 2010 Arkiverad 11 oktober 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.

  7. ^David Card and Alan B. Krueger, Myth and Measurement: The New Economics of the Minimum Wage, Princeton University Press, 1995, pp.

    1, 6-7.

  8. ^Edward M. Gramlich, "Impact of Minimum Wages on Other Wages, Employment, and Family Incomes," Brookings papper on Economic Activity, Volume 1976, number 2, pp. 409-461.)
  9. ^Neumark, David & Wascher, William (2006), "Minimum Wages and Employment: A Review of bevis from the New Minimum Wage Research", NBER Working Paper nr. 12663
  10. ^David Card and Alan B.

    Krueger, "Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast-Food Industry in New Jersey and Pennsylvania," American Economic Review, Volume 84, no.

    Köpkraftsjusterade minimilöner inom EU | 2022.

    4 (September 1994), pp. 774-775.

  11. ^p. 792.
  12. ^”Myth and Measurement: The New Economics of the Minimum Wage”. Cato Institute.

    I oktober förra året lade kommissionen fram en förslag mot direktiv på grund av för att utveckla nivån vid minimilönerna inom EU. inom EU besitter 21 från 27 länder ett lagstadgad minimilön, medan lönenivåerna inom dem övriga sex länderna (Österrike, Cypern, land, land i norden, Italien samt Sverige) fastställs genom kollektivförhandlingar.

    22 april 2006. http://www.cato.org/pubs/journal/cj15n1-8.html. 

  13. ^The minimum wage and job loss: opponents of wage vandring find no effectArkiverad 1 månad 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine. John Schmitt, Economic Policy Institute, januari 1996
  14. ^Neumark & Wascher, American Economic Review, Volume 90 No. 5.
  15. ^Ehrenberg, R.

    and Smith, R. "Modern labor economics: theory and public policy", HarperCollins, 1994, 5th ed.