Skillnad mellan å och bäck

SMHI (Sveriges Meteorologiska samt Hydrologiska Institut) ansvarar för databasen SVAR (Svenskt VattenARkiv).

Hydrologin studera vattnets kemiska samt fysikaliska processer samt relationen mot omgivande miljö samt levande varelser.

Där finns information angående varenda sjöar samt vattendrag såsom syns på lantmäteriets översiktskartor.

De flesta från dem drygt 100.000 sjöarna är små. Ungefär 80.000 är mindre än 10 hektar stora. Norrbottens län är detta maximalt sjörika inom landet - här hittar man all 30 % från samtliga Sveriges sjöar!

10 % från landytan ligger inom 50 meter från en smalt vattendrag

Vattendragen inom SVAR äger ett sammanlagd sträcka på 192.000 km.

Räknar man in även dem mindre vattendragen blir detta betydligt mer.

Över kurera landet benämns mindre vattendrag på grund av bäck.

SCB (Statistiska Centralbyrån) skattar för att detta finns ungefär 412.000 km längd på vattendrag mellan 1 samt 6 meters bredd. bota 10 % från landarealen ligger inom 50 meters avstånd från sådana vattendrag.

Hur massiv andel från detta ofantliga nätverk likt avvattnar skogsområde vet oss ej. eftersom produktiv skogsmark utgör cirka 55 % från landarealen förmå oss dock anta för att skogen dräneras från minimalt 250.000-300.000 km vattendrag, samt för att mer än hälften från samtliga sjöar återfinns inom skogslandskapet.

Bäck, å alternativt dike?

Det finns inga vedertagna definitioner på dem olika typerna från vattendrag. 

Enligt Skogsencyklopedin är enstaka bäck en "smalt vattendrag tillsammans med rinnande dricksvatten, ofta tillsammans med ganska snabbt flöde".

Den vanligaste indelningen mellan dem större vattedragen är för att detta rinner maximalt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom älvarna, mindre inom åarna samt minimalt inom bäckarna.

dock detta finns lokala skillnader. enstaka norrländsk bäck förmå existera betydligt större än enstaka gotländsk å.

I skogsbruket är detta lämpligt för att skilja mellan opåverkade, naturliga vattendrag samt diken likt besitter skapats från människan.

Den vanligaste indelningen mellan dem större vattedragen existerar för att detta rinner maximalt vätska inom älvarna, mindre inom åarna samt minimalt inom bäckarna.

en mellanting är dem naturliga vattendrag vilket äger rätats ut för mot modell flottning. Grävda diken förmå dock utvecklas mot mer naturliga vattendrag, särskilt angående dem besitter grävts så för att dem besitter tagit över vattenföringen från andra, naturliga bäckar. dem kunna därför äga innebörd för vattenlevande vilt samt växter.

En naturlig bäck inom skogslandskapet tillsammans rinnande dricksvatten året runt.

Foto Mats Hannerz.

Ett grävt samt nyrensat dike. Foto Mats Hannerz.

Markvatten, grundvatten samt ytvatten

Olika typer från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

En liten flod existerar en litet vattendrag, vanligen mindre än ett å alternativt flod.

bild Rose-Marie Rytter.

Markvatten är en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom markens omättade område ovanför grundvattenytan, där markens porer innehåller både en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt atmosfär. Markvattnet hålls kvar inom jorden genom så kallad kapillärkraft. detta är från markvattnet liksom träd samt växter hämtar huvuddelen från sitt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Hur många vätska såsom kunna hållas kvar inom markvattenzonen beror på markens textur samt innehåll från organiskt ämne. Lite förenklat förmå man säga för att ju mindre partiklar, desto mer dricksvatten förmå hållas kvar.

De vanligaste svenska moränjordarna äger ofta ett god vattentillgång eftersom detta ofta finns finare partiklar blandat tillsammans med detta grövre materialet.

inom enstaka grovkornig morän alternativt sandjord är den vattenhållande förmågan lägre.

Grundvatten är en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom markens mättade region där markens porer är helt fulla tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Grundvattenytan kunna ligga ner nära markytan på fuktiga marker, dock på moränmarker ligger den ofta på någon-några meters djup, ibland högre.

Å kallas en strömmande vattendrag liksom inom allmänhet existerar mindre än ett älv alternativt flod dock större än ett bäck.

Grundvattennivån varierar mellan åren samt över säsongen. enstaka kalavverkning höjer normalt grundvattenytan samt kunna leda mot försumpning. Skyddsdikning är därför ett åtgärd för för att tillfälligt sänka grundvattennivån direkt efter enstaka avverkning.

Ytvatten är dricksvatten på markytan.

inom Skogskunskap avser "ytvatten" vattendrag samt sjöar.

Man skiljer också mellan inströmningsområde, där grundvattenmagasinet fylls på, samt utströmningsområde, där detta tappas från. inom inströmningsområdet strömmar vattnet huvudsakligen neråt inom marken.

Avrinningsområde, in- samt utströmningsområde samt vattendelare

Avrinningsområdet är detta område likt avvattnas ovanför en tvärsnitt inom en vattendrag.

Älv används angående floder inom landet, Norge samt land i norden likt oftast existerar större än enstaka liten flod alternativt å.

Vattenkvaliteten samt vattenflödet inom tvärsnittet beror dels på hur marken brukas uppströms inom avrinningsområdet, dels på väderförhållandena, geologin samt biologin där.

I avrinningsområdets inströmningsområden fylls grundvattenmagasinet på samt inom utströmningsområdena tappas grundvattenmagasinet från.

Vattendelaren är avrinningsområdets yttre gräns. tillsammans med avrinning menas avrinning från vatten.

Kartan visar tre avrinningsområden liksom besitter sina utlopp inom A, B samt C. Ju längre ner inom flodsystemet man rör sig (från C mot A), desto större blir avrinningsområdet.

Vattendelarna äger bestämts utifrån topografin samt skär höjdkurvorna inom 90 graders vinkel (se den bakre 3-dimensionella kartan). Den 3d kartan äger skapats från Jakob Nisell, SLU.